Vad är/Hur fungerar "Den Moderna Sokratiska Metoden"?

 Det är ingen lätt fråga att enkelt svara på. Att vi pratar om en modern sokratisk metod beror på att vi tagit med buddhistiska idéer när vi arbetat med att vidareutveckla Sokrates Metod (barnmorskemetoden).

 I buddhismen talar man om tre grundpelare Dharma (läran), Buddha (insikt eller aha-upplevelse) och Sangha (gruppens sanna vänskap).

 Att studera olika filosofier och själv avgöra vad som är sant är det första buddhistiska steget (att studera Dharma). Vi har speciella kurser där vi studerar olika former av livets lagar. (Kommunikations Kurs, Problem Kurs, Dharma Kurs, Etik- & Moral Kurs etc.)

 Dharma handlar om livets lagar. Att på egen hand under en kort livstid som människa, utan stöd av Dharma, lära känna livets lagar tillräckligt väl för att kraftigt förbättra karma är en så gott som hopplös uppgift.

 Buddhismens andra hörnpelare – Buddha – möter man när man med hjälp av Sokrates metod (eller på annat sätt) kommer till insikt (genom aha-upplevelser) om livets mening och livets lagar.

 Buddhismens tredje hörnpelare – Sangha – kommer man till när man tillsammans med de sanna vännerna i Sangha skapar en sann grupp, som består av sanna vänner som bistår varandra i strävan att ta sig vidare på vägen till upplysning.

 Sokrates gav ett enkelt råd till sina lärjungar: Om ni under ert nuvarande liv engagerar er åt att studera och ägna er åt vardagens ekorrhjul (= det som i buddhismen kallas Samara). Då kommer ni även efter döden att sträva mot detta föränderliga och förgängliga.

 Om ni däremot redan under er nuvarande livstid ägnar er åt att studera och sträva efter att nå de eviga sanningarna och visdomens källa. Då kommer ni även efter döden att fortsätta vandringen mot det evigas och det gudomligas universa. Så valet är ditt! Även om det kanske inte är enkelt att leva och verka i denna sokratiska anda, så är receptet enkelt.

 Människonaturens strävan efter materiellt välstånd är endast bra för det sanna jaget om människonaturen kan tas i det sanna jagets tjänst, för att förändra det sanna jagets karma (livets mening enligt buddhismen).

 Buddhismens grundare, Gautama Siddharta var noga med att påpeka att hans människonatur inte var Buddha. Hans människonaturs uppgift var endast att visa på vägen till upplysning (= Buddha).

 Enligt buddhistisk tradition mötte Gautama äntligen Buddha (= blev medveten eller upplyst om den gyllene medelvägens princip) efter att ha begrundat alla sina tidigare existenser (= tidigare liv).

 När vi tillämpar vår moderna sokratiska metod, börjar vi därför med att ställa sokratiska frågor, som förbättrar minnet, samtidigt som de hjälper individen att lära känna sin sanna natur (det sanna jaget). Att förbättra förmågan att minnas är givetvis nödvändigt om man vill hjälpa en individ som fastnat i det materialistiska ”man lever endast en gång” tänkandet.
 Människonaturens växande materiella "välstånd" på bekostnad av det sanna jagets möjligheter att växa i kunskap och ansvar bör inte vara något att sträva efter. Ändå sätter den överväldigande majoriteten av mänskligheten det materiella välståndet som det viktigaste. Att gå den gyllene medelvägen skulle innebära att man noga ser till att säkra människonaturens överlevande i första hand för att kunna använda sig av "sin människa" till att förbättra det sanna jagets karma.

 Den moderna sokratiska metoden består av sokratiska dialoger (dialektik), där den som tar emot frågorna själv får finna sina egna svar. I den moderna sokratiska metoden används inte ledande frågor (så som Sokrates ofta gör i Platons dialoger – utom i dialogen Kriton). Istället riktar frågorna individens uppmärksamhet mot områden i sinnet, som leder individen till att lära känna sitt sanna jag bättre och därigenom bli visare. De svar och insikter individen själv finner i sitt inre är hennes egna idéer och tankar, som dras fram ur sinnets skrymslen och vrår.

 Det är frågorna som får individen att ta sig in i de områden, där de olika svaren och tankarna har legat gömda för människonaturen.

 Varje sådan insikt är ett steg på vägen till sanning och varje steg på vägen får individen att bli mer medveten om sin sanna natur.

 Som Sokrates sa och som det stod vid ingången till Oraklet i Delphi: Lär Känna dig själv! (= Lär känna ditt sanna jag!).

 Sokrates kanske viktigaste budskap till filosoferna är idén bakom hans ”barnmorskemetod”. Tanken att man inom sig har alla de insikter och all den visdom man behöver för att nå andlig medvetenhet och visdom. 
 Metoden innebär att man med hjälp av frågor förlöser dessa insikter och kunskaper. Frågeställaren blir då barnmorska till de tankar och tankefoster som förlöses ur individens inre (det sanna jaget). Därigenom öppnas vägen till ytterligare insikter och visdom.

 En nobelpristagare fick en gång en fråga: Hur kan ni forskare hitta svaren på era frågor? Och svarade då: Att hitta svaren är inte så svårt. Det svåra är att ställa de rätta frågorna.

 Det är konsten att ställa de rätta frågorna som avgör om den moderna sokratiska metoden ger bättre eller sämre resultat.
 Den Moderna Sokratiska Metod använder det logiska sinnets logik på så sätt att sinnets försvarsmekanismer förbigås och det sanna jaget "luras" att ge sina äkta svar, Det är avancerad livsfilosofi.

 I Platons dialog ”Menon” använder sig Sokrates av sin metod (dialektik) för att leda en okunnig slav till insikt, enbart genom att ställa frågor till slaven. Det visar sig då att slavens förmåga att tänka gör att han (slaven) når korrekta insikter om geometri.

 Dialogen fortsätter:

 Sokrates: Ändå var han omedveten om resultatet när vi började fråga ut honom.

 Menon: Det håller jag med om.

 Sokrates: Således måste han på något sätt haft medvetenhet om dessa idéer inom sig.

 Menon: Ja.

 Sokrates: Vi kan då dra slutsatsen att den som inte är medveten om en viss slutsats ändå kan ha riktiga idéer i området.

 Menon: Ja, den slutsatsen måste vi dra av detta.

 Sokrates: Således har vi nu demonstrerat att det går att få en outbildad slav att dra rätt slutsats om något som han aldrig studerat. Om man då på samma sätt ställer rätt frågor om något annat, så kommer han till slut att dra rätt slutsats om detta.

 Menon: Jo, det ser ju onekligen så ut.

 Sokrates: Vi konstaterar att slaven utan att ha tagit emot någon undervisning och endast genom att besvara frågor kunnat hämta vetande ur sitt eget inre. Detta att hämta vetande ur sitt inre, det är väl det vi kallar att erinra sig?

 Menon: Javisst.

 Sokrates: Men ett sådant vetande som han nu har fått klart för sig att han nu har, det måste han väl antingen ha tagit emot någon gång eller också har han alltid haft detta vetande?

 Menon: Jo.

 Sokrates: Om han således alltid haft detta vetande har han (hans sanna jag) väl alltid varit vetande om detta. Men om han har tagit emot detta vetande, kan han väl i varje fall inte ha tagit emot det i detta livet?

 Finns det då någon som har undervisat honom om sådant i detta livet? Det bör ju du veta, eftersom han är född och uppvuxen i ditt hus.

 Menon: Nej, jag vet att han inte har tagit emot någon sådan undervisning av någon.

 Sokrates: Men om han inte har fått dessa idéer i detta liv är det väl nödvändigt att dra slutsatsen att han måste ha ägt eller tagit emot dem under någon annan tidsrymd? Och det måste väl ha varit i en tid innan han blev människa i detta liv?

 Menon: Jo.

 Sokrates: Om det alltid har funnits sanna idéer hos honom, både under den tid då han är och den tid då han inte är människa och dessa idéer kan väckas till liv genom att man ställer frågor, så att han blir medveten om dem, då är det väl uppenbart att hans sanna jag alltid har ägt vetande? För det är väl självklart att han alltid är antingen människa eller något annat?

 Menon: Jo så är det väl.

 Sokrates: Men om det i vårt inre existerar en sann uppfattning om allt som finns, då är väl det sanna jaget odödligt? Då kan du glädja dig åt att du lever och med friskt mod kan ägna dig åt att ta reda på och undersöka allt sådant som du idag inte vet, så att du kan återerinra dig detta och bli vis.

 Menon: Det verkar som du har rätt i detta, men jag förstår inte hur du lyckades få till det.

 Ett av de knep som används i den Moderna Sokratiska Metoden är att använda människosinnets logiska natur för att "lura" sinnet att utlämna svar, som sinnet egentligen inte skulle vilja lämna ut.

 I vår materialistiska tidsålder med AI kan det vara på sin plats att påpeka att Sokrates Metod inte fungerar på data maskiner (datorer) även om de utrustas med AI. Givetvis går det inte att säga att det aldrig skulle kunna fungera i framtiden, men enligt livsfilosofin skulle det i så fall endast fungera om ett andligt väsen tog ansvar för datorns AI.

 Du kan, om du är intresserad av att få pröva Sokrates moderna metod kontakta: www.duga.se eller maila till info@duga.se  

Todde

PS. Kolla även:  

https://axiom1a.blogspot.com/2019/05/forsta-stora-sjumilasteget-livetsmening.html

och: https://axiom1a.blogspot.com/2019/02/filosofi-buddhism-sanning-och.html  

Om ENERGILAGRING - För Framtiden!

Hans företag fick ensamrätt på batteritekniken när Trump fokuserade på kol och olja

 Tekniken har kommit så långt att oljeindustrins dagar är räknade.

 Lars Jacobsson är vd:n som tjänade sina pengar som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik. I dag är han med och utvecklar alternativa batteritekniker utan litium och kobolt i bolaget Texel.

 Vad har Kockums, Ford motors och tekniken bakom vätebomben gemensamt, som dessutom kopplar till Göteborg?

 Svar: På Kungsgatan sitter bolaget Texel, som i september förra året utnämndes av det amerikanska energidepartementet till en av de bästa batteriteknikerna för att i stor skala kunna byta ut våra litiumbatterier.

 Deras batterilösning består av en kombination av en Stirlingmotor, utvecklad av Kockums och Ford, och ett termokemiskt batteri som kan lagra värmeenergi, utvecklad av samma laboratorium i USA som en gång utvecklade vätebomben.

 Lars Jacobsson är vd för bolaget. Han har en bakgrund som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik.

Hur kommer det sig att den här tekniken hamnade hos er?

– Mitt fokus har varit värmeutstrålning från solen, och hur man kan göra om den till el. Jag har varit med och grundat flera bolag som fokuserar på det, men har alltid sagt att det inte räcker – man måste kunna lagra och leverera energin dygnet runt. Så 2010 startade jag upp ett bolag som hette United Sun Systems, som i dag är Texel, och började köpa upp en massa olika teknologi för att titta på möjligheter att lagra termisk energi och göra om till el. När jag började leta efter batteriteknik så tittade vi inte på litium utan på värmebatterier, i och med att vår ingång var just värme. 2012 köpte vi det som då var världens största anläggning för termisk solenergi, i Arizona. Sedan började vi leta jorden runt för att ta reda på vilka forskare, laboratorium eller universitet som kunde lösa lagringsproblemet bäst. På den här tiden var det få som brydde sig om energilagring kan jag säga. Men vi hittade ett laboratorium i South Carolina som även uppfunnit vätebomben på uppdrag av president Truman. Det hade lett till att de i dag är ledande på vätgasforskning och värmeenergi, och hade lyckats forska fram en termokemisk batteriteknik. Så vi började förhandla med energidepartementet i USA för att få ensamrätten på det här batteriet.

Varför låter den amerikanska staten ett svenskt bolag få ensamrätt på en sådan teknik?

– När vi började förhandla för att få ensamrätten på det här batteriet, så var Obama fortfarande president. Då sa de "nej, ni kommer aldrig få ensamrätt på amerikansk toppteknik". Men när Donald Trump blev president så gick luften gick ur alla laboratorier som hade något med det förnyelsebara att göra. Nu skulle det satsas på kol och olja igen. Vi tog upp förhandlingarna igen för att få en ensamrätt på batteriet, och framför allt ett framtida samarbete med laboratoriet där vi kan utveckla detta tillsammans. I februari förra året kunde vi skriva på ett ensamrättsavtal på batteritekniken.

Förklara så enkelt det går – hur fungerar ert batteri?

– Det är ett termokemiskt batteri, det vill säga att det lagrar värmeenergi i kemisk form. Det var laboratoriets del av det hela – hur man gör för att pumpa in någon form av värmeenergi, som exempelvis el från sol eller vindkraftverk, göra om den till värme utan förluster och sedan lagra den som kemisk värmeenergi i upp till hundra år. Men det som kommer ut efter de hundra åren är fortfarande bara värme. Det är först när man tillsätter Stirlingmotorn, som omvandlar värmen till el, som det blir en produkt som kan göra nytta i att byta ut fossila bränslen. Det är kombinationen av teknikerna som är vår input i det hela.

Vad finns det för fördel med den här tekniken, i jämförelse med andra batterityper?

– Det finns en massa olika saker man jagar inom batteriteknik, som vi prickar av. Dels är det hög energidensitet, där har vi så hög densitet att vi inom några år kommer att passera litiumbatterier med råge. Dels är det naturligtvis pris, ska man lagra storskalig energi som exempelvis all solenergi i Kalifornien så måste priset ner. I vissa storskaliga applikationer är vi upp till 90 procent billigare än litium, kanske mer. Sedan har vi detta att vårt batteri inte konsumerar några resurser, batteriet fungerar i ungefär 40 år, när de åren har gått kan vi göra om det till ett nytt batteri, och vi gör inte slut på kobolt till exempel. Allt detta gjorde att vi i september förra året utsågs till "The success story Beyond Lithium-Ion” av det amerikanska energidepartementet, på världens största energilagringskonferens i Silicon Valley.

Vilka nackdelar eller begränsningar har ert batteri?

–      Vi kan aldrig göra ett batteri som är så litet att det kan användas i en telefon eller en dator. Det är begränsad nedåt i storlek, medan litiumbatterierna är begränsade uppåt, så de passar bra ihop.

–        Sedan ser vi inga direkta tekniska nackdelar, men de svårigheter vi har framför oss är att industrialisera i ett högt tempo. Eftersom vi skrev avtalen i USA har vi blivit väldigt amerikanska. Men vi skulle kunna använda en väldigt stor del av underleverantörssystemet som finns i exempelvis Göteborg i och med bilindustrin, för att bygga vårt system i framtiden.

När man pratar om utmaningarna med batterier är det ofta med fokus på hur bilindustrin ska lösa frågan, men det är inte dit ni främst vänder er?

– Vårat första fokus är inte bilar, utan lite större energilagring. Vi förhandlar med energibolagen i Kalifornien där har man nått en gräns. Man producerar för mycket solenergi mitt på dagen, ju mer produktion desto billigare blir priset och du får inte längre betalt för din energi på dagen. Vi tar den producerade energin och flyttar över den till när efterfrågan är som störst, vilket är på kvällen när folk kommer hem.

Du har en bakgrund inom oljelagring. Har det känts som ett stort steg att gå från olja till förnybar energi?

– För 18 år sedan kanske det var ett stort steg, men i dag tycker jag att det känns väldigt naturligt. Tekniken har kommit så långt att oljevärldens dagar är räknade. Förnyelsebar energi blir billigare och billigare, och det enda som hållit tillbaka den är energilagringsmöjligheterna, så att man kan leverera billig sol och vindenergi även när solen inte skiner eller när det inte blåser. Där ligger mitt fokus. Att lösa det problemet skulle innebära dödsstöten för oljeindustrin.

Lars Jacobsson om …

… om att Sverige och Göteborg behöver satsa på ny teknik

När jag var liten fanns varven och vi byggde båtar, sedan gick de i konkurs och vi byggde bilar istället. Vi vet att utvecklingen går i cykler, och vi måste hänga med. Risken finns att vi hamnar efter, vi kan inte leva på bilindustrin i framtiden, vi kan inte missa ett nytt sol- eller vindkraftrace en gång till.

… om ekonomiska intressen över engagemang

Jag tror inte att vi kommer att klara omvandlingen om det inte är lönsamt, om inte jag kan säga till våra investerare att de kommer att tjäna pengar. Hos vanliga människor hittar man ett större engagemang, men hos de stora kapitalförvaltarna så är de mycket mer intresserade av att det ska vara lönsamt. Tråkigt, men så är det.

… att lösa de stora problemen först

Man pratar mycket om flyget, och flyget är en av de svåraste nötterna att knäcka, men det är en liten del av koldioxiden som kommer därifrån. El och värme står för 35 till 40 procent. Vi måste ta hand om de stora problemen först, så tar vi flyget så småningom.

… bolaget har en spännande teknik med stor potential som dessutom befinner sig i ett spännande situation – förra året (2018) avbröts planerna på börsnotering av United Sun Systems i samband med lovorden från amerikanska energidepartementet och namnbytet till Texel. Nu är nästa mål storskalig industrialisering.

Kolla även:

https://axiom1a.blogspot.com/2019/07/av-manniskor-spelaringen-roll-vemvad.html

George Carlin om "Liv efter Döden"

https://www.bing.com/videos/search?q=george+carlin+dying&&view=detail&mid=007397928EFB1EDFADE8007397928EFB1EDFADE8&&FORM=VDRVRV

 Du hittar mer av George Carlin på:

https://axiom1a.blogspot.com/2019/06/george-carlin-om-planet-hotas-av.html

och:

http://axiom1b.blogspot.com/2015/12/christianity-religion-holy-scriptures.html

Frihet / Slaveri

 Människans har strävat efter frihet under hela historiens gång. Men vad frihet egentligen är och innebär råder det delade meningar om.

 Först och främst gäller det att ta reda på om man pratar om FRIHET FRÅN eller FRIHET TILL.

 I det engelska språket har man två olika ord för detta. Freedom är Frihet från och Liberty är Frihet till.

 De indoeuropeiska rotorden till de engelska orden: Freedom (och svenskan Frihet) kommer från indoeuropeiskans pri- som betyder att älska. Medan rotordet till Liberty är leudh²- med betydelsen att montera, växa.

 Men det råder ändå större förvirring när ordet Frihet skall tolkas. Som motsats till frihet brukar man använda ordet slaveri (engelska slavery) eller fångenskap (entrapment). Om man talar som Sokrates, så skall vi skilja på tre olika sorters sätt att se på Slaveri.  

1.    Enkelt slaveri innebär att den som är förslavad är medveten om att han är förslavad och därför har en möjlighet att göra något åt saken.

2.    Dubbelt slaveri innebär att den som är förslavad är omedveten om att han är förslavad och därför inte förstår att han är förslavad. Men den som lider av dubbelt slaveri kan fås att inse att han är förslavad om någon får honom att komma till insikt om att han faktiskt är förslavad.

3.    Tredubbelt slaveri lider man av om man är övertygad om att man är fri när man i själva verket är förslavad. Den som är tredubbelt förslavad går inte att få att inse att han är förslavad och är därför hjälplöst fast i sin situation som slav.

 Med insikten om dessa olika svåra former av slaveri och kännedom om människans sits, kan man dra slutsatsen att den eviga andliga varelse som har fastnat i sin människonatur och inte har någon verklighet på att hans sanna jag är en evig andlig varelse, lider av tredubbelt slaveri.

 Det lilla fåtal individer som däremot antingen själva inser att de är fångade i en människa eller går att få att inse detta med hjälp av sokratiska dialoger, kan man hjälpa. Det går att få dessa fåtaliga individer att bestämma sig för att frigöra sig från det okunnighetens träsk de har fastnat i.

 Men det är inte lätt!

Todde

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2016/08/1-enkel-okunnighet-att-vara-medveten-om.html

 Klimatförändringen? Orsakad av Människor? 

 Det spelar ingen roll vem/vad som har orsakat klimatförändringarna. Det är ändå ett faktum att de pågår. Och det får konsekvenser. Frågan som inga politiker vill diskutera är: Vilka åtgärder behöver vidtas för att inte vår civilisation skall gå under?

 Kolla programmet och vakna upp! Det hjälper inte att blunda för problemet. Det hjälper inte att le och vara glad bara för att det skulle kunna vara värre. För det kommer att bli värre. Och det underliggande problemet som våra politiker absolut inte ens vill prata om är den globala befolkningsökningen. Det problemet är helt tabu!

 Vad händer när klimatförändringarna bidrar till ekonomisk och politisk instabilitet? När vattenbrist blir en katalysator för konflikt och klimatförändringarna samverkar med socialt uppror och terrorism? Forskare och försvarsexperter  har synat sambanden mellan de effekter klimatets förändringar har i stora delar av världen och uppkomsten av social oro, terror och stater i förfall. Där konsekvenserna framtvingar migration i stor skala över hela jordklotet. 

På SvTPlay går programmet Klimatets Våldsamma Konsekvenser. Det är tillgängligt till 31 mars 2021. Det talas Engelska med svensk text.

https://www.svtplay.se/video/17705823/klimatets-valdsamma-konsekvenser

Todde

 Se även:

https://axiom1a.blogspot.com/2019/11/uteblivenlogisk-foljd-av.html

och

http://axiom1a.blogspot.se/2015/10/befolkningsexplosionen-planetens.html 

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

 George Carlin, Politik och okunnighet som blandas med grov humor - Han är otroligt rolig och skräder inte orden. Han bryter mot alla den politiska korrekthetens regler. Ge inte upp om du inte tycker programmet är tillräckligt roligt i början. Det blir bättre och bättre ju längre han håller på och i slutet övergår humorn i allvar och humoristisk politisk filosofi.
 Kolla själv på:

https://www.youtube.com/watch?v=KLODGhEyLvk

OBS! Det går att få (engelska) "undertexter" - längst ner till höger! - En liten fyrkantig ruta - OBS! Du kan endast få engelsk text!

More on George Carlin at:

https://axiom1a.blogspot.com/2015/12/kristendom-religion-heliga-skrifter.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Todde

 Det första stora sjumilasteget & Livets Mening.

 Hur bär man sig åt för att bli förnuftig? Att lägga sig till med sunt fungerande förnuft, är det första stora steget man behöver ta, innan man ger sig i kast med andra väsentliga uppgifter.

 Livsfilosofin handlar om att tillägna sig visdom (ordet filosofi kommer från grekiskans philo- med betydelsen vänskap eller kärlek och sophos med betydelsen visdom. En filosof är då en vän av visdom).

 Studerar man mänsklighetens historia kan man kanske hålla med Axel Oxenstierna (1583 - 1654) när han sa till sin son: Om du visste min son, med hur lite visdom världen styrs).

 Mänskligheten har inte bara visat sig väldigt uppfinningsrik, utan även sakna visdom.  Således har vi idag atomvapen som kan förstöra hela vår civilisation och individer som kanske en dag kommer att använda sig av dessa livsfientliga vapen.  Därför är det bråttom att utbilda fler människor i livsfilosofiskt tänkande (= förbättra omdömet och förmågan att fatta vettiga beslut).

 Vi kan inte blint förlita oss på den moderna materialistiska vetenskapen och ingenjörskonsten. Den materialistiska vetenskapen har inte klarat av att förstå sig på människans sinne eller förklara vad medvetande är.

 Livsfilosofin studerar inte enbart objektiva fenomen, utan även subjektiva erfarenheter (enskilda individers upplevelser). Det ger livsfilosofin möjlighet att förbättra enskilda individers omdöme och förmåga att fatta rätt beslut.

 Vetenskapen misslyckas ofta med att anta helhetsperspektiv när den förlorar sig i ändlösa detaljer och fullständigt glömmer vad syftet med kunskapsinlärning är. Om vi studerar biologi (ordet bio från grekiskans bios betyder liv och rotordet till -logy är indoeuropeiskans -leg med betydelsen att samla - ämnet biologi betyder då samlandet av kunskap om livet). Så ursprungligen var ämnet biologis syfte att samla kunskap om livet. Men när människor som inte var sanna filosofer började forska i ämnet biologi, glömdes syftet med ämnet bort. Istället kom vetenskapen biologi att handla om att samla mängder av olika data och detaljer om olika livsformer, utan att vetenskapsmännen brydde sig om att studera livet som en helhet, vilket bland annat borde omfatta att söka svaret på frågan Vad är meningen med Livet?

 På samma sätt är det ofta med andra vetenskaper. De glömmer att behålla det övergripande perspektivet och förlorar sig i detaljer och mängder av data. Det innebär att vetenskaperna förlorar helhetsperspektiven och syftet med vetenskap (att samla kunskap som leder till visdom).

 Vetenskapen borde vara ett äventyr som tillför civilisationen visdom. Visdom är (enligt Sokrates) att lära känna idéerna bakom fenomenen. När man lärt känna idéerna bakom fenomenen har man nått fram till ett helhetsperspektiv.

 Exempel (från Sokrates i Platons dialoger): Den som greppat soffans idé har betydligt lättare att förstå sig på olika soffor än den som förlorat sig i alla detaljer och olikheter om soffor.

 All kunskap om idéerna, menar Sokrates, finns i själen redan före födelsen (och själen ”far in” i kroppen när vi föds, precis som den lämnar kroppen när vi dör, bara för att ta plats i en annan nyfödd kropp). Eftersom kunskapen finns i själen, men vi från början är omedvetna om den, så måste den lockas fram genom återerinring. Det kan ske genom att en klyftig filosof som Sokrates ställer de rätta frågorna, som lockar fram (föder fram = Sokrates barnmorskemetod), den kunskap som man inte visste att man hade.

 Livsfilosofin omfattar (genom sin definition) all kunskap. Livsfilosofin är ett studium av visdom. Livsfilosofin handlar inte i första hand om am att ge terapi. Men en tränad livsfilosof använder sig av den moderna sokratiska barnmorskemetoden, för att förbättra enskilda individers omdöme och förmåga att finna visdom. Livsfilosofin innehåller axiom och en subjektiv vetenskaplig metod. Livsfilosofin befattar sig i första hand med den kunskap och visdom som går att använda praktiskt för att förbättra livskvaliteten.

 Din Perfekta Dator

 Vet du om att du har tillgång till den mest perfekta dator som någonsin konstruerats? Ditt mänskliga sinne är en sådan dator! Men det har ansamlats diverse skräp (= spam eller felaktiga idéer) som gör att ditt sinne inte längre fungerar som en perfekt dator.

 När vi försöker lära ut livsfilosofins axiom, metoder, mål och syften till vanliga människor stöter vi på problem, på grund av att det mänskliga sinnet (din dator som skulle kunna fungera perfekt) är fyllt med felaktiga och oväsentliga idéer och data.

 Därför använder vi oss av en terapi (den moderna sokratiska metoden) i livsfilosofin. Det gör vi för att få människosinnet att närma sig dess ursprungliga förmåga att fungera så gott som perfekt (om sinnet har tillgång till korrekta data). Samtidigt som mänskligheten genom livsfilosofin har en möjlighet att tillägna sig äkta visdom och förmåga att agera för det stora flertalets bästa (summum bonum enligt det romerska rikets stoiker), så sitter våra politiker och ledande statsmän och diskuterar hur man, med atomvapen, skulle kunna utplåna vår civilisation. Hur galet kan det bli?

 En annan fråga är Vad är sunt förnuft och got omdöme? Svaret är att om du kunde återställa din dator (ditt sinne) till fullt fungerande skick, så skulle du bli betraktad som ett geni av dina medmänniskor. I själva verket skulle det bara innebära att du fått ordning på din dator. Med en sådan väl fungerande dator skulle du framstå som en övermänniska. Du skulle tillgodogöra dig information både snabbare och bättre.

 Vanliga människor inser inte hur hämmade de blir genom att deras perfekta dator (sinnet) inte fungerar som den skall.

 Det första stora sjumilasteget

 Hur bär man sig åt för att få ett perfekt fungerande sinne?

 Och även om du fixat ditt sinne så att det fungerar som en perfekt dator, så lever du i en värld där det finns en oerhörd mängd andra dåligt fungerande liknande dator som ditt sinne. Då kanske det inte är tillräckligt att ditt sinne fungerar perfekt. Det kanske blir nödvändigt att du strålar samman med andra perfekt fungerande sinnen, om ni skall kunna åstadkomma verkligt väsentliga saker.

 Då kommer du komma underfund med att du behöver skaffa dig vänner som har förbättrat sina datorers funktioner.

 Tillsammans kan vi skapa stora effekter. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att förbättra våra omdömen, genom att återerinra oss den visdom vi glömt.

 Vetenskapen kan inte förklara för oss varifrån människan har kommit? Vår genetiska bakgrund ger oss inte svaret på vad mänsklighetens mål och syften handlar om. Somliga låtsas veta svaren på dessa fundamentala frågor och andra väljer att tro på heliga skrifter. Men de förnuftiga svaren på de väsentliga frågorna lyser med in frånvaro. Vad är meningen med människolivet? Vilka mål och syften är det meningen att mänskligheten skall uppfylla?

 Med livsfilosofins moderna sokratiska metod kan individen själv återerinra sig sina egna svar på de väsentliga frågorna och skaffa sig ett gott omdöme. Den som gör det har tagit det första stora sjumilasteget!

De andra stora sjumilastegen

 Alla individer i vår civilisation har själva svaren på de väsentliga frågorna inom sig. Sedan verkar det som om de inte vill återerinra sina svar. Varför? Kan det bero på en ovillighet att ta ansvar för sin egen storhet?

 När du har passerat det första stora sjumilasteget kan du äntligen själv fatta förnuftiga beslut med hjälp av ditt eget omdöme. Tyvärr är det så att innan man tagit det första stora sjumilasteget, så brister individen i förmåga att fatta rätt beslut. Därför är det din plikt mot dig själv och andra att du ser till att du ser till att ta det första stora sjumilasteget så snart som möjligt. Först när du gjort det kan du börja känna dig fri och veta att du har förmåga.

Todde

 Mer om Livsfilosofin på DUGAs hemsida: www.duga.se  

 Kolla även:  

https://axiom1a.blogspot.com/2019/02/filosofi-buddhism-sanning-och.html  

Pengar, Bank, Banker, Finans, Regering, Ränta, Interest, Obligationer, Centralbank, Inflation, Guld, Silver, Valuta, Värde, Kredit, Skuld, Budgetunderskott, Budgetbalans

 Jag såg just ett väldigt informativt och på ett bra sätt förklarande program om hur vi håller på att köra rakt in i en finansiell kris i och med att bankirernas och regeringarnas system att råna medborgarna i våra moderna samhällen framförallt genom kraven att vi skall betala ränta på de pengar det finansiella banksystemet trycker upp.

 Föreningen DUGA ( www.duga.se )  undervisar om dessa saker i tre olika filosofiaftnar:

1. Penningväsendets Historia
2. Finansväsendets Historia
3. Lånens 5000-åriga Historia

 Om du som läser detta blir intresserad (bl.a. genom att se programmet nedan) och nyfiken på att få vara med på dessa filosofiaftnar - kontakta oss på www.duga.se

 En märklig "liten detalj" (verkligen inte så liten) som "glömts bort" i detta sammanhang, är att den historiskt verksamma balanserade kraft, som kallas SKULDAVSKRIVNING inte finns med i programmet. Ändå är det genom skuldavskrivningar som Fiat pengarna har korrigerats. Det är livets lagar som tar ut sin rätt. Faktum är att i Bibeln ges människorna rådet att genomföra skuldavskrivningar vart sjunde år och vart 49:e år skall en fullständig skuldavskrivning äga rum (enligt Bibeln).
 Eftersom programmet har några år på nacken kan det vara intressant att påpeka att guldpriset har gått både upp och ner de senaste åren. Men trenden är ändå UPP. Den som köpte guld under år 2018 kan idag glädja sig åt en uppgång.
 Även om det är sant att alla Fiat pengar (t.ex. "papperspengar) historiskt sett blivit värdelösa, så har ett Fiat penningsystem alltid förr eller senare alltid ersatts av ett annat.

 OBS! Det är väl (anser jag) helt rätt att vi kommer få en allvarlig störning i det finansiella systemet när "bubblan spricker". Men när denna omställning kommer ske eller hur svår den blir står skrivet i stjärnorna. Vi har aldrig haft ett finanssystem som så många människor är med och skapar på. Vi har därför ingen historisk erfarenhet att falla tillbaka på, för att förutspå finanssystemets kommande kris. Däremot vet vi att ju fler som är med och skapar det förtroende som alla penningsystem i grund och botten bygger på, desto stabilare blir systemet. Att den där krisen kommer att komma kan vi däremot vara säkra på. Tipset för att förbereda sig och tjäna på kraschen är (som de säger i programmet och som vi sagt på våra filosofiaftnar)
 1) utbildning och 
 2) skaffa en buffert i form av guld och silver.

 Kolla detta 30 minuter långa program som på ett lättförståeligt sätt beskriver hela lurendrejeri apparaten:

https://www.youtube.com/watch?v=iFDe5kUUyT0

 Bl.a. förmedlas följande citat:

 John M. Keynes: Med detta kan regeringen i hemlighet och obemärkt beslagta folks rikedom, och inte en man på miljonen kommer att upptäcka stölden.

 George Washington: Ingen generation har rätt att dra på sig skulder, som är större än vad som kan betalas ut under dess egen existens.

 Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2017/10/eliternas-ansvar-for-demokratin-2110.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

 Om att Tillämpa skeptiskhet  

Varför?

 Inser de inte att när de låter andra få dem att tro på vad som sägs, så hindrar de sig själva att VETA. Om de istället ständigt tillämpar skeptiskhet, kan de skydda sig mot falsk tro och istället tillåta sin egen sanning att växa. Även om den sanning du själv väljer att anse vara sann inte är någon absolut sanning, så är det din sanning. Du kan när du så tycker välja att i ljuset av nya erfarenheter och insikter ändra på din sanning. 

 Att ändra på sina sanningar när man får nya insikter är detsamma som att gå på Vägen 
till Sanning.

 Eller som filosofen Ludvig Feuerbach sa:

För religionen är endast det heliga sant
För filosofin är endast det sanna heligt

 Nedanstående är hämtat från Livsfilosofiska föreningen Duga´s (tidigare) hemsida. www.duga.se

 Om det är något som skiljer buddhismen från andra religioner, så är det att buddhismen anser att sanningen finns inom dig och att du därför inte i första hand behöver få reda på från andra vad som är lögn och sanning. Syftet med en buddhistisk livsfilosofi blir därför att locka fram denna inre sanning, så att du kan bli visare. Det räcker om du använder ditt eget omdöme och försöker avgöra vad som är sant för dig. Sanningen är relativ, enligt buddhismen.
 Varje individ har sin sanning och därför måste hon själv lära sig att avgöra vad som är sant eller inte sant för henne. Eller som Gautama Siddharta själv sa: Du ska inte tro på något bara för att någon sagt att det är så. Du ska inte heller tro att något är sant bara för att traditionen säger så. Och du ska inte tro att något är sant bara för att ett rykte säger så. Och du ska inte tro att något är sant bara för att det är skrivet. Och inte ens om lärda män säger att det är sant så ska du tro att det måste vara sant. Och tro inte att det är sant bara för att en auktoritet eller din bästa vän och lärare säger att det är sant. Men om det som är skrivet eller sagt bekräftas av ditt eget sunda förnuft som sanning, då kan du tro på det. Och när du kan tro på något och själv bli medveten om att det är sant för dig, då kan du tro på att det är din egen sanning du tror på. För jag lär er inte att tro på det som jag har sagt er bara för att jag har sagt så. Jag lär er att tro på det som ni själva kan inse är sant. Och det som ni själva kan bli medvetna om. Och det som ni själva anser är sanning, det ska ni sedan handla efter.

 Därför har buddhismen inga heliga skrifter. Det enda Buddha kan hjälpa en annan människa med är att finna sanningen inom sig själv. Nästan alla andra religioner har heliga skrifter som inte får ifrågasättas. Buddhismen däremot erkänner varje Buddhas sanning om den kan förstås av honom själv. Om den som nått Buddha dessutom kan hjälpa andra att finna sina sanningar, är han en Bodhisattva. Detta ger varje människa ett ansvar för sin egen frälsning. Man kan inte skylla på andra om man inte kan ta sig fram på vägen till sanning. Man kan inte smita undan ansvar genom att säga att man inte fått någon chans att finna sanningen. För en av de största sanningarna man får lära sig i buddhismen är att den som söker sanning ska finna den, och när han väl finner sin egen sanning blir han fri (frälst) från okunnighetens slaveri.
 En annan stor sanning i buddhismen är Som man sår får man skörda, vilket kallas för karmas lag. Det innebär att den som befinner sig i stora svårigheter själv har bidragit till att han hamnat i den situationen. Därför måste varje individ själv bidra för att ta sig ur de svårigheter han hamnar i.
 Samtidigt lärde Gautama (Buddha) ut att man ska hjälpa sin nästa genom att göra goda gärningar. Genom de goda gärningarna ger man sig själv bättre karma i framtiden, samtidigt som man ger andra en chans att ge hjälp tillbaka när de tagit sig ur sina svårigheter.
 Den livsfilosofi som vi lär ut i föreningen Duga är modern, buddhistisk livsfilosofi, som hjälper studenten att finna sanningen inom sig själv. Du är välkommen att pröva och själv ta reda på om det kan hjälpa dig.

 Copyright Todde Salén, Livsfilosofiska förening Duga Hämtat från Livsfilosofiska föreningen
 Duga´s hemsida. www.duga.se

 Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2018/08/vad-ar-karma-i-vasterlandet-rader-det.html

och:

http://axiom1a.blogspot.com/2019/01/en-kort-historia-ombuddhismen-avtodde.html

och:

https://axiom1a.blogspot.com/2020/12/ar-skapade-for-att-upptacka-faror-och.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

 JFK21 - ett nystartat parti i Danmark. Mycket intressant.

 Jag håller absolut inte med om allt han säger eller om alla de konspirationsteorier han talar om. Men han är en frisk fläkt (liksom USA:s president Trump - Jag tror inte en sekund på att det är USA:s militärkomplex som ordnat så att Trump blev president) och kan förhoppningsvis röra om i grytan.

 Mads Palsvik: Man vet att Illuminati inte är en konspirationsteori, utan de facto har existerat och startades 1776 av Adam Weishaupt. Om Illuminati finns i dag och har någon makt vet man inte riktigt. Frimurarna existerar ju och vad jag har förstått så finns det två grenar. Det går till så att när man stiger i graderna ombeds man vid en punkt – troligtvis vid initieringen till 33e graden – att välja att endera spotta på eller kyssa Bibeln. Vad man än väljer säger ledarna att man gjort rätt, men man hamnar i olika fållor. De som valde att spotta på Bibeln kommer att få mer makt och hamna i makteliten. De andra jobbar med välgörenhet och vet ingenting om den andra grenen.

 Mads Palsvig har nu bildat ett nytt politiskt parti i Danmark – JFK21 – Jorden, Frihed, Kundskab

 Kolla denna länk (längst ner finns en 1 timme och 40 minuter lång intervju med Mads Palsvig. Ta en del med en nypa salt - Han är intressant även om han skadats av att ha läst lite fler och värre konspirationsteorier än vad som är nyttigt.

 De flesta konspirationsteorierna är (min åsikt) riktiga och allmänheten är tyvärr alldeles för "välindoktrinerad" för att "tro på dem"

 Hans egen erfarenhet är att det behövs att vanliga människor tar fem steg för att lösdgöra sig från indoktrineringern. Det håller jag verkligen med om.

1. Man förnekar, det kan inte vara sant att världen styrs så här
2. Man blir arg
3. Man försöker förhandla
4. Man blir ledsen och deprimerad
5. Man accepterar

https://www.ingridochmaria.se/2019/01/21/bankirer-och-slavar/

 OBS! Gå inte på överdrivna konspirationsteoretikers floskler om allestädes närvarande och allsmäktiga konspiratörer. De är bara nyttiga idioter, som globalisterna gärna användar för att avfärda dina misstankar om konspirationer.
 Ta bara en känd sådan "nyttig idiot" - David Icke. Hans konspirationsteorier är så löjligt osannolika att globlisterna gärna använder honom som exempel på hur du kan avfärda alla andra konspirationsteoretiker som struntpratare. David Icke och hans gelikar är globlisternas bästa vänner, även om de4 själva inte inser det.

Todde

PS. kolla även:

http://axiom1a.blogspot.com/2018/12/ett-smorgasbord-dukat-for-desmutsigt.html

 Den envisa myten om intelligenta maskiner

 Att datorn ska bli intelligentare än människan och rentav ta kommandot över oss är varken tekniskt eller filosofiskt sannolikt. Så varför låter sig så många skrämmas av science fiction artade spekulationer? Om det finns något att oroa sig över är det snarast de moraliska följderna av denna övertro på teknik.

 År 1936 publicerade den 24-årige matematikern Alan Turing uppsatsen ”Beräkningsbara tal och avgörbarhetsproblemet”. Den riktade sig mot försöken att hitta en logisk metod för att avgöra om ett godtyckligt matematiskt påstående var sant eller falskt. Turings slutsats var: det finns ingen sådan universell procedur. För att bevisa detta utformade han i teorin en ”universell maskin”, senare känd som ”Turingmaskinen”. Den ses idag som det teoretiska fundamentet för datalogin.

 Under det följande decenniet tog utvecklingen enorma kliv. Turing själv värvades till det hemliga Bletchley Parkprojektet som byggde maskinen som knäckte tyskarnas Enigma-kod. Redan 1948 proklamerade matematikern John von Neumann att datorn snart skulle överträffa människans intelligens. Två år senare publicerade Turing en artikel där han hävdade att maskiner snart skulle kunna tänka som människor. För att avgöra när det sker föreställde han sig en ”imitationslek” – senare känd som ”Turingstestet” – där en domare får kommunicera med en maskin och en människa utan att veta vem som är vem. När det inte längre går att avgöra skillnaden är maskinen intelligent. Ytterligare några år senare myntade von Neumanns elev John McCarthy termen ”artificiell intelligens”. Banan var nu sopad för ett projekt av kosmiska dimensioner: människan stod i begrepp att återskapa den förmåga som genom årtusenden av filosofi och teologi betraktats som hennes mest unika egenskap och rentav bandet till Gud: hennes intellekt.

 Därmed aktualiserades också frågan: Vad betyder denna upptäckt för människans framtid? De litterära och konstnärliga svaren lät inte vänta på sig. Ja, i själva verket hade de redan förberetts länge. Inom den moderna litteraturen blev det Mary Shelleys ”Frankenstein” (1818) som fångade den teknologiska epokens fascination och fasa inför konstgjort liv. Den viktorianske författaren Samuel Butlers bok ”Erewhon” (1872) beskriver hur en ny ras av maskiner i Darwinsk anda uppnår medvetande och tar över världen. Men det var den tjeckiske författaren Karol Capek som i sin pjäs ”R.U.R” från 1920 kom att mynta begreppet ”robot” som namn på en maskinvarelse som där revolterar mot sina herrar (från ett slaviskt ord för livegen arbetare).

 De tekniska genombrotten från 40-talet och framåt gav fantasierna ny fart, också bland forskarna själva. En fascinerande person är Irving John Good, kollega till Turing i Bletchley Park. 1965 publicerade han en artikel i The New Scientist där han föreställde sig uppkomsten av en ”ultraintelligent maskin” som kunde alstra nya maskiner. I varje maskin-generation skulle den utvidga sina förmågor, vilket snabbt skulle resultera i en ”intelligensexplosion”, en händelse som von Neumann redan omtalat som ”singulariteten”. När Stanley Kubrick och Arthur Clarke tillsammans skapade filmen ”År 2001 – ett rymdäventyr” (1968) var det Good de kontaktade som vetenskaplig rådgivare. Filmens (och bokens) superdator Hal 9000 kom att bli den paradigmatiska gestaltningen av en maskinintelligens som i ett avgörande ögonblick inte lyder människan utan vänder sig emot henne.

 Bland filosofer fanns dock röster som ställde sig frågande inte bara till de konkreta förutsägelserna, utan också till själva idén om intelligens inom AI. En pionjär var Martin Heidegger, som tidigt intresserade sig för cybernetiken. I en inflytelserik uppsats från 1953, ”Teknikens väsen”, argumenterade han för hur vår förståelse av teknik leder till en teknisk förståelse av oss själva. När allt omstöps till ”information” ser vi inte längre vad det innebär att existera i världen som ändligt historiska varelser. Hans sätt att resonera låg delvis till grund för den amerikanske filosofen Hubert Dreyfus ”What computers can’t do” (Vad datorer inte kan göra) från 1972, som visar hur AI-forskningen vilar på en alltför snäv bild av intelligens som bara abstrakt symbolhantering, utan koppling till kropp och livssammanhang.

 Det blev dock inte Dreyfus utan hans kollega på Berkeley John Searle som framför allt kom att förknippas med den filosofiska kritiken mot AI. I explicit polemik mot Turings kriterium menade han att det inte finns någon anledning att tillskriva maskiner mänskliga egenskaper, annat än i metaforiskt hänseende. En dator må prestera fantastiska schackdrag, korrekta översättningar eller vettiga svar i en konversation, men i slutändan finns det ingen där som vet att hen är inbegripen i någon av dessa aktiviteter.

 Searles kritik handlade om på vilka grunder vi kan definiera någon eller något som intelligent. För majoriteten av praktiskt sinnade ingenjörer och dataloger var dessa frågor egentligen ovidkommande. När det gäller att konstruera en maskin som kan göra det ena eller andra, översätta, diagnosticera, köra fordon eller spela schack, handlar det om att leverera resultat. Att kritiken ändå provocerade AI-forskningen visar att många av dess företrädare gärna ville känna att de var den mänskliga intelligensen på spåren, ibland av genuint intellektuella skäl men sannolikt även av ekonomiska skäl. Att hävda att AI har en filosofisk relevans för vår självförståelse eller att den är på väg att frambringa en ny högre kiselbaserad livsform skapar uppmärksamhet och drar till sig pengar. Att Ray Kurzweil, utvecklingschef på Google, i sin uppmärksammade bok från 2004, ”The singularity is Near”, ägnar flera sidor åt att försöka vederlägga Searles argument vittnar om vad som står på spel.

 Under 80-talet prövades nya modeller för att vidga maskinernas funktion, framför allt så kallade neurala nätverk som man tänkte sig bättre imiterade den mänskliga hjärnans funktion. Men även om maskinernas prestanda stegrades uteblev de stora genombrotten och kommersiella framgångarna. I efterhand framstår 80- och 90-talet som en svacka för AI. Förloppet beskrivs kärnfullt i den utmärkta översiktsbok som sammanställdes förra året av tidskriften New Scientist, med titeln ”Machines that think: Everything you need to know about the coming age of artificial intelligence” (Tänkande Maskiner: Allt du behöver veta om framtidens Artificiella Intelligens). När IBM:s Deep Blue besegrade Kasparov 1997 var det förvisso omtumlande för schackvärlden och det bidrog till att på nytt dra uppmärksamhet till forskningen. Men ingen kunde hävda att programmet var ”intelligent” i någon väsentlig mening. Det saknade strategi och förmåga att lära eller dra slutsatser och det var odugligt för alla andra aktiviteter än att räkna fram schackdrag.

 Idag är AI återigen på allas läppar. Det har sina profeter, såväl evangelister som domedagspredikanter. Gestaltningar av ömsom välvilliga, ömsom hotfulla intelligenta robotar flockas på nytt i litteratur och film. Det kommersiella intresset är glödhett. Vad är det som har hänt? Förklaringen rymmer en filosofisk skruv. Så länge AI trodde sig återskapa eller förklara mänsklig intelligens stod den och stampade. Det verkliga genombrottet kom när man gav upp idén om att bygga modeller av mänskligt tänkande och istället satsade på att skapa maskiner som kunde ”lära sig själva” genom att via enklare algoritmer statistiskt processa enorma mängder växande data.

 Idén illustreras kanske bäst av översättningsprogrammen. De utlovades redan på 50-talet och stora ansträngningar ägnades åt att skapa algoritmer för hur en ideal mänsklig översättare arbetar, men förgäves. Genombrottet kom i stället på 2000-talet genom skapandet av program som utifrån en enorm och ständigt växande textdatabas genererar en statistiskt framräknad sannolikhet för att en viss konstruktion i målspråket svarar mot den i källspråket. Dessa program vittnar om en imponerande intelligens hos deras skapare. Men ingen kan rimligen hävda att dessa maskiner förstår de språk de hanterar eller att de skulle vara intelligenta.

 Likväl uppmålas på nytt dramatiska scenarier av hur intelligenta maskiner står i begrepp att ta över världen. Bland de mest namnkunniga forskarna i genren finns två svenskar, filosofen Nick Bostrom och fysikern och matematikern Max Tegmark. Deras bästsäljande ”Superintelligens” (2014) och ”Liv 3.0” (2017) utgår båda från premissen att dagens självlärande maskiner inom en nära framtid kan alstra en ”intelligensexplosion”. Genom att hänvisa till hjärnans oerhört komplexa uppbyggnad av neuroner och synapser menar de att super intelligens endast är en fråga om när maskinerna närmar sig en jämförbar komplexitet i beräkningskapacitet. Men hur och varför dagens högt specialiserade program enligt något slags evolutionär logik skulle alstra en superhjärna med egna avsikter återstår att visa. Utifrån den teknik vi har idag är det varken tekniskt eller filosofiskt sannolikt. Det är en bland många ”esoteriska möjligheter” för att citera The New Scientist, som menar att hela fältet är i starkt behov av en ”reality check”. Det hindrar inte att hotbilderna har ett djupt estetiskt och religiöst sug, som sannolikt förklarar deras genomslag.

 De apokalyptiska 50-talsvisioner som nu dammas i ljuset av nya tekniska framgångar riskerar till sist att avleda uppmärksamheten från mer angelägna frågor. En av dem är de politiska och etiska konsekvenserna av den förestående robotifieringen av både arbets- och privatliv. En annan är kontrollen av tekniken.

 Det land som satsar mest på AI just nu är Kina, en kommunistisk diktatur som uppenbart ser det också som ett instrument för ekonomisk och politisk styrning.

 Slutligen är det viktigt att också hålla den fråga levande som Heidegger en gång ställde, nämligen vad uppkomsten av maskinell intelligens gör med människans självförståelse. En tilltagande expert- och konsultkultur bidrar redan nu till en försvagning av individens etiska och professionella ansvar. Om människan tror sig vara i färd att ersättas av maskiner som är intelligentare än hon själv riskerar hon att lättare avsäga sig ansvar och omdömesförmåga.

 Snarare än oro över ”superintelligens” borde vi kanske oroa oss över den ”superdumhet” som hotar när människan inte längre anser sig behöva tänka för att hon tror att hennes verktyg gör det åt henne.

 Hans Ruin Professor i filosofi vid Södertörns högskola. (SvD understreckare 28 december 2018)

En kort historia om buddhismen

 Av Todde Salén, Sverige

 Det finns många missförstånd om buddhismen. I västvärlden är den allmänt kända uppfattningen något i stil med: Det var en man i Indien (Gautama Siddhartha) som grundade en ny religion. Idag har den buddhistiska religionen nått in i västvärlden och varit ganska framgångsrikt i detta.

 Dalai Lama sade en gång att innan Buddhismen på allvar skulle kunna etablera sig i västvärlden, måste väst utveckla sin egen form av buddhism.

 Gamla buddhistiska traditioner är mycket tydliga om det faktum att den religion som Gautama lanserade i Indien inte alls var en ny religion. Istället reformerade Gautama den gamla religionen (Brahmaismen, som senare utvecklades till hinduismen) genom att införa idén om att varje individ själv kan nå upplysning genom meditation. Det var verkliga nyheter på den tiden då Dharma (undervisningen) endast var en form av hjälp på vägen till upplysning för det okunniga jaget (människo-naturen) som hade förlorat kontakten med sitt sanna jag.

 Vad är upplysning?

 Det är ganska välkänt i väst att ordet Buddha betyder den Upplyste. Men väldigt få vet vad man skall bli upplyst om. Vilken typ av kunskap skall du sträva efter för att bli verkligt upplyst (Kunskap, ansvar och kontroll)?

 Tanken är att du ska få dig själv upplyst - hitta den sanning som du själv anser vara sann genom att använda ditt eget omdöme om Dharma. Dharma är läran om livets lagar och livets mening. Men den gamla buddhistiska traditionen anser inte alls att Gautama Siddhartha är den enda stora Buddhaen eller den sista stora Buddhaen. Om du tar dig till Kina, hittar du på nästan alla ställen där de dyrkar Buddha, att de har tre olika stora Buddhaer: Amitaba Buddha, Gautama Buddha och Buddha Maitreya.

 I tibetansk och indisk buddhism ska det finnas fem stora buddaher. Ingen av de fem stora buddhaerna är människor. Gautama Buddha var mycket tydlig med det. Han sa klart och tydligt att han själv inte var Buddha, utan bara en människa som hade nått upplysning (Buddha) och kunde visa andra vägen till upplysning (Buddha). När han gjorde det (nådde upplysning) blev han Buddha eller mötte Buddha. Den som möter Buddha (når insikt eller blir upplyst) hjälper Buddha att växa. Buddha betyder upplysning. För varje insikt (om livets lagar) som någon människa (eller någon annan) når på jorden (eller någon annanstans), växer Buddha (Ref: Buddhadasa Bikku: Handbok för mänskligheten, Buddhadasa Foundation. The Sublime Life Mission, 68 / 4 Trok Sathien, Tanio Road, Bankok, 10200, Thailand.)

 Buddhismen och skrivkonsten

 Den buddhistiska traditionen säger att det fanns en första stor Buddha långt innan konsten att skriva var utvecklad. Så det finns inga skriftliga bevis, som berättar om den första stora Buddhaen. Men det finns spår av den första stora Buddha i våra språk. När du använder ord med andlig mening härrör de ofta från indo-europeiska rotord. Om du kollar orden upp i The American Heritage Dictionary, finner du de indo-europeiska etymologiska rotorden.

 Dessa andliga ord hjälper människor att kommunicera om andliga saker och är de spår av den första stora Buddhaen vi har kvar idag. När du lär dig indouropeiska rot-ord, blåser du ofta (mental) laddning, när du får insikter om ordets ursprungliga mening. Om du slår upp ordet meditation i American Heritage Dictionary, kommer du att finna att det indouropeiska ordet för meditation är med-, vilket betyder att vidta lämpliga åtgärder. Du kommer också att upptäcka att samma rotord ligger bakom ordet medicin. Den logiska slutsatsen är att medicin innebär att man vidtar lämpliga åtgärder för att bota kroppen, och meditation innebär att man vidtar lämpliga åtgärder för att göra anden hel (helig) igen. Det indo-europeiska rotordet för -tion betyder tillstånd. Att meditera innebar då ursprungligen att nå ett tillstånd där du kan vidta lämpliga åtgärder.

 Om du skulle göra orduppklarning (definiera ord) och klara upp alla ord som har indo-europeiska rötter genom att slå upp de indouropeiska rotorden och dess betydelser, skulle du märka att du skulle nå en mycket bättre förståelse av ord än om du hade inte gjort etymologiska ordförklaringar. Vi [i Duga] har lärt oss att orduppklarning genom att studera ordets etymologi kraftigt förbättrar förmågan att nå en bättre förståelse av ords betydelser.

 Den etymologiska orduppklarnings metoden är överlägsen metoden att bara studera den nuvarande betydelsen av ord i moderna ordböcker. Jag ber att få tillägga att The American Heritage Dictionary har den bästa bilagan med indouropeiska rotord som jag någonsin sett.

 Den andra stora Buddhaen

 Det finns också en andra stor Buddha. Den (inte en människa, så använd inte hen) uppträdde också på denna planet innan skrivkonsten införts i Indien. Förmodligen försökte den andra stora Buddha att undervisa människor om religion. Rotordet för religion är leig-¹ - och innebär att binda samman eller kontrakt. Ordet religion består av re- och leig-¹ och betyder då att återförena eller att binda samman igen. Den naturliga frågan är då: Vad är det som skall bindas samman med vad?

 Jag föreslår att det är din mänskliga natur som återigen skall kopplas samman (eller få starkare band) med ditt sanna jag (eller Buddha-naturen). Om du säger att leig-¹ 

betyder kontrakt och att religion innebär att studera och lära sig vad detta kontrakt handlar om. Då kan du kalla religion för studium av visdom eller studien av Dharma.

 Men vad är visdom? De gamla grekiska filosoferna (Thales, Pythagoras, Socrates och många andra) sa att visdom är sann kunskap (de hänvisade till den obegränsade och oförändeliga andliga idé världen). Praktisk kunskap däremot är kunskap om det som existerar i vårt begränsade och förgängliga fysiska universum. Men det finns visdom även i vår vardag. Men den visdomen existerar bakom fenomenen.

 Du kanske har praktisk kunskap om konsten att tillverka skor. Skor kan tillverkas av ett stort antal olika material och det finns många praktiska detaljer om hur man förbättrar skors kvalitet. Därför är mängden praktisk kunskap om skor väldigt stor. En vis man bryr sig emellertid inte så mycket om den praktiska kunskapen. Den vise vill lära sig så mycket som möjligt om idén bakom skor. Det är visdom om skor. Ju mer visdom om skor du har desto lättare är det för dig att få praktisk kunskap om skor. Således skall en människa som vill producera skor och tjäna pengar genom att göra det, försöka få så mycket kunskap om idén bakom skor (idén är inte fysisk och existerar inte i sinnevärlden) som möjligt. Idén kan materialiseras in i vår normala värld. Precis som du själv (ditt sanna jag) har inträtt i vår värld och därmed blivit människa (ett falskt jag).

 Praktisk jämfört med andlig visdom

 Forntida grekiska filosofer rynkade på näsan åt praktisk visdom. De insisterade på att endast den sköna andliga visheten (kunskap om idéerna bakom fenomenen) var värt att vårda.

 Ordet filosofi kommer från grekiskans philos, som betyder kärlek eller vänskap och sophia, vilket betyder visdom.

 Enligt traditionen skapades ordet filosofi när någon frågade Pythagoras: Är du vis? och han svarade: Jag är inte vis, men jag är en vän (philos) av visdom (sophia).

 Det är inte många moderna religioner som idag lever upp till att vara studier av visdom. Även buddhismen och taoismen (taoismen) har förvanskats och blivit missförstådda ämnen, fyllda med riter och ritualer, vars betydelse inte längre förstås. Med tanke på det enorma antalet kloka kvinnor och män som har besökt vår planet för att undervisa sina medmänniskor om visdom, kan man undra över bristen på sådana sanna religioner. Du kanske frågar dig själv: Vad gick fel? eller Hur kommer det sig att vi förlorat de ursprungliga orden av visdom? Kan det vara så att visdomslärarna hade allvarliga missförstånd? Eller finns det något i människans natur som förhindrar att visdom sprids bland människor? Oavsett svaret på dessa frågor var de första två stora buddhernas ansträngningar uppenbarligen att hjälpa människor på planeten Jorden att frigöra sig från den materiella (begränsade) världen och ta in i den andliga (obegränsade) världen.

 Den tredje och fjärde stora buddhaen

 Sedan var det en tredje stor Buddha (OBS! inte en människa, utan en andlig princip) och vi har även dennes namn på många indoeuropeiska språk. Den heter Dharma. Ordet Dharma kommer från det indoeuropeiska rotordet dher-², vilket betyder att hålla fast eller stöd. Tanken med Dharma är att en varelse som fastnat i okunnighetens träsk (angående andlig/sann kunskap) behöver stöd för att komma ur fällan, eftersom människans livstid är för kort för att göra det möjligt att under en kort mänsklig livstid, komma någonstans på vägen till upplysning utan stöd. Det finns många olika Dharma runt om på vår planet, men det finns många fler religioner.

 Den fjärde stora Buddhaen (som Gautama försökte visa oss) insåg att fångade (okunniga) människor inte hade någon användning av en Dharma som inte fick henne att tänka tankar/idéer som hen behövde för att komma ur fällan. Bara genom att bli upplyst genom egna insikter (kognitioner), kan man komma ur fällan att tro att man bara är en begränsad mänsklig natur med endast en kort livstid (cirka 80 år). I Orienten hade de fått idén att du skulle lyckas bättre med att bli upplyst om du drog dig tillbaka från världen och satte dig ner för att meditera på ett lugnt ställe.

 Några av de gamla grekiska filosoferna hade en annan idé. Sokrates lanserade tanken att det bara är genom dialog som du kan lyfta dig ur den fälla du befinner dig i. Det är genom dialog, där de involverade personerna utbyter idéer med varandra och når insikter, som deras medvetenhet om den obegränsade (andliga) världen växer. Men orientens religioner som redan levererat fyra stora buddhister till oss har inte givit upp hoppet om oss ännu.

 Den femte stora Buddhaen

 Det finns en buddhistisk profetia om att en femte stor Buddha skall uppstå, när öst möter väst, och sann vänskap mellan raser och nationer börjar utvecklas. Denna femte stora Buddha är Buddha Maitreya. Denna stora Buddha kommer förhoppningsvis att bidra med att skapa en ny och bättre civilisation. Maitreya (eller Sangha) betyder vän. Sangha betyder förening eller grupp från indo-europa rotordet gwhen-¹, vilket betyder att pressa ihop).

 Den femte stora buddhaen har som en viktig uppgift att rena och förklara de fyra tidigare stora buddhaernas budskap.

 Buddhismens framtid och en ny civilisation

 Om du betraktar eran med fem stora buddhaer (som kommer att vara i ytterligare 2000 år) och tanken bakom det här mycket gamla ämnet religion, bör du kunna se att den buddhism som vi lär oss om idag, där munkar och nunnor tränger sig samman i kloster inte räcker för att leverera det budskap den femte stora Buddha skall komma med. Det finns ett behov av en mycket vitalare och skapande religion, för att den nya civilisationen skall kunna bli en betydande förbättring av den civilisation vi redan lever i. Den nya civilisationen kommer inte att skapas i ett enda ögonblick. Det kommer endast att skapas individuellt av enskilda personer. Med varje individ som blir upplyst (om Dharma-principerna) och som ansluter sig till en grupp sanna vänner, skapas en ny bit av den nya civilisationen. Ett steg i taget. En individ i taget.

 Nostradamus förutspådde att en ny religion skulle dyka upp och ersätta kristendomen, innan det 1000-åriga fredsriket kunde upprättas. Han sa också att den nya religionen skulle renas och utvecklas när den spreds till alltfler människor, som inte bekymrade sig om berömmelse, rikedom eller död.

 Det kan finnas en ljus framtid på denna planet om vi arbetar gediget för det. Att gömma sig istället för att nå ut till våra medmänniskor kommer inte att åstadkomma de resultat vi behöver. Problemen i denna värld kommer inte att lösas av människor som fjärmar sig från vardagslivet. Filosofer som har tagit ansvar för den politiska situationen på denna planet under vissa perioder av vår historia har gjort oerhört mycket mer för att förbättra förutsättningarna på denna planet än de som har barrikaderat sig inuti kloster och levt på allmosor från de som producerar och arbetar för allas vårt överlevande.

 När du sträcker dig ut i världen kommer du inte bara råka på fina människor, utan också mindre trevliga varelser, som arbetar för att förtrycka sina medmänniskor. Så det finns ett behov av att konfrontera och hantera ondska för jobbet att få gjort.

 Skriven av Todde år 2007

 Referenser: Buddhadasa Bikku: Handbok för mänskligheten. Buddhadasa Foundation, The Sublime Life Mission, 68/4 Trok Sathien, Tanao Road, Bankok, 10200 Thailand.

 Todde har tillsammans med sin fru Renée grundat och kör den livsfilosofiska föreningen DUGA i Göteborg. Han har skrivit en bok om buddhism med titeln Buddhas Dharma.

 Du kan läsa mer om DUGA:

 på www.duga.se

 DUGA använder sig av en modern sokratisk metod (dialektik). DUGAs livsfilosofi är en modern västerländsk buddhistisk filosofi.

 Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2018/01/brown-begynnelse-varifran-kommer-vi.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/