En kort historia om buddhismen

 Av Todde Salén, Sverige

 Det finns många missförstånd om buddhismen. I västvärlden är den allmänt kända uppfattningen något i stil med: Det var en man i Indien (Gautama Siddhartha) som grundade en ny religion. Idag har den buddhistiska religionen nått in i västvärlden och varit ganska framgångsrikt i detta.

 Dalai Lama sade en gång att innan Buddhismen på allvar skulle kunna etablera sig i västvärlden, måste väst utveckla sin egen form av buddhism.

 Gamla buddhistiska traditioner är mycket tydliga om det faktum att den religion som Gautama lanserade i Indien inte alls var en ny religion. Istället reformerade Gautama den gamla religionen (Brahmaismen, som senare utvecklades till hinduismen) genom att införa idén om att varje individ själv kan nå upplysning genom meditation. Det var verkliga nyheter på den tiden då Dharma (undervisningen) endast var en form av hjälp på vägen till upplysning för det okunniga jaget (människo-naturen) som hade förlorat kontakten med sitt sanna jag.

 Vad är upplysning?

 Det är ganska välkänt i väst att ordet Buddha betyder den Upplyste. Men väldigt få vet vad man skall bli upplyst om. Vilken typ av kunskap skall du sträva efter för att bli verkligt upplyst (Kunskap, ansvar och kontroll)?

 Tanken är att du ska få dig själv upplyst - hitta den sanning som du själv anser vara sann genom att använda ditt eget omdöme om Dharma. Dharma är läran om livets lagar och livets mening. Men den gamla buddhistiska traditionen anser inte alls att Gautama Siddhartha är den enda stora Buddhaen eller den sista stora Buddhaen. Om du tar dig till Kina, hittar du på nästan alla ställen där de dyrkar Buddha, att de har tre olika stora Buddhaer: Amitaba Buddha, Gautama Buddha och Buddha Maitreya.

 I tibetansk och indisk buddhism ska det finnas fem stora buddaher. Ingen av de fem stora buddhaerna är människor. Gautama Buddha var mycket tydlig med det. Han sa klart och tydligt att han själv inte var Buddha, utan bara en människa som hade nått upplysning (Buddha) och kunde visa andra vägen till upplysning (Buddha). När han gjorde det (nådde upplysning) blev han Buddha eller mötte Buddha. Den som möter Buddha (når insikt eller blir upplyst) hjälper Buddha att växa. Buddha betyder upplysning. För varje insikt (om livets lagar) som någon människa (eller någon annan) når på jorden (eller någon annanstans), växer Buddha (Ref: Buddhadasa Bikku: Handbok för mänskligheten, Buddhadasa Foundation. The Sublime Life Mission, 68 / 4 Trok Sathien, Tanio Road, Bankok, 10200, Thailand.)

 Buddhismen och skrivkonsten

 Den buddhistiska traditionen säger att det fanns en första stor Buddha långt innan konsten att skriva var utvecklad. Så det finns inga skriftliga bevis, som berättar om den första stora Buddhaen. Men det finns spår av den första stora Buddha i våra språk. När du använder ord med andlig mening härrör de ofta från indo-europeiska rotord. Om du kollar orden upp i The American Heritage Dictionary, finner du de indo-europeiska etymologiska rotorden.

 Dessa andliga ord hjälper människor att kommunicera om andliga saker och är de spår av den första stora Buddhaen vi har kvar idag. När du lär dig indouropeiska rot-ord, blåser du ofta (mental) laddning, när du får insikter om ordets ursprungliga mening. Om du slår upp ordet meditation i American Heritage Dictionary, kommer du att finna att det indouropeiska ordet för meditation är med-, vilket betyder att vidta lämpliga åtgärder. Du kommer också att upptäcka att samma rotord ligger bakom ordet medicin. Den logiska slutsatsen är att medicin innebär att man vidtar lämpliga åtgärder för att bota kroppen, och meditation innebär att man vidtar lämpliga åtgärder för att göra anden hel (helig) igen. Det indo-europeiska rotordet för -tion betyder tillstånd. Att meditera innebar då ursprungligen att nå ett tillstånd där du kan vidta lämpliga åtgärder.

 Om du skulle göra orduppklarning (definiera ord) och klara upp alla ord som har indo-europeiska rötter genom att slå upp de indouropeiska rotorden och dess betydelser, skulle du märka att du skulle nå en mycket bättre förståelse av ord än om du hade inte gjort etymologiska ordförklaringar. Vi [i Duga] har lärt oss att orduppklarning genom att studera ordets etymologi kraftigt förbättrar förmågan att nå en bättre förståelse av ords betydelser.

 Den etymologiska orduppklarnings metoden är överlägsen metoden att bara studera den nuvarande betydelsen av ord i moderna ordböcker. Jag ber att få tillägga att The American Heritage Dictionary har den bästa bilagan med indouropeiska rotord som jag någonsin sett.

 Den andra stora Buddhaen

 Det finns också en andra stor Buddha. Den (inte en människa, så använd inte hen) uppträdde också på denna planet innan skrivkonsten införts i Indien. Förmodligen försökte den andra stora Buddha att undervisa människor om religion. Rotordet för religion är leig-¹ - och innebär att binda samman eller kontrakt. Ordet religion består av re- och leig-¹ och betyder då att återförena eller att binda samman igen. Den naturliga frågan är då: Vad är det som skall bindas samman med vad?

 Jag föreslår att det är din mänskliga natur som återigen skall kopplas samman (eller få starkare band) med ditt sanna jag (eller Buddha-naturen). Om du säger att leig-¹ 

betyder kontrakt och att religion innebär att studera och lära sig vad detta kontrakt handlar om. Då kan du kalla religion för studium av visdom eller studien av Dharma.

 Men vad är visdom? De gamla grekiska filosoferna (Thales, Pythagoras, Socrates och många andra) sa att visdom är sann kunskap (de hänvisade till den obegränsade och oförändeliga andliga idé världen). Praktisk kunskap däremot är kunskap om det som existerar i vårt begränsade och förgängliga fysiska universum. Men det finns visdom även i vår vardag. Men den visdomen existerar bakom fenomenen.

 Du kanske har praktisk kunskap om konsten att tillverka skor. Skor kan tillverkas av ett stort antal olika material och det finns många praktiska detaljer om hur man förbättrar skors kvalitet. Därför är mängden praktisk kunskap om skor väldigt stor. En vis man bryr sig emellertid inte så mycket om den praktiska kunskapen. Den vise vill lära sig så mycket som möjligt om idén bakom skor. Det är visdom om skor. Ju mer visdom om skor du har desto lättare är det för dig att få praktisk kunskap om skor. Således skall en människa som vill producera skor och tjäna pengar genom att göra det, försöka få så mycket kunskap om idén bakom skor (idén är inte fysisk och existerar inte i sinnevärlden) som möjligt. Idén kan materialiseras in i vår normala värld. Precis som du själv (ditt sanna jag) har inträtt i vår värld och därmed blivit människa (ett falskt jag).

 Praktisk jämfört med andlig visdom

 Forntida grekiska filosofer rynkade på näsan åt praktisk visdom. De insisterade på att endast den sköna andliga visheten (kunskap om idéerna bakom fenomenen) var värt att vårda.

 Ordet filosofi kommer från grekiskans philos, som betyder kärlek eller vänskap och sophia, vilket betyder visdom.

 Enligt traditionen skapades ordet filosofi när någon frågade Pythagoras: Är du vis? och han svarade: Jag är inte vis, men jag är en vän (philos) av visdom (sophia).

 Det är inte många moderna religioner som idag lever upp till att vara studier av visdom. Även buddhismen och taoismen (taoismen) har förvanskats och blivit missförstådda ämnen, fyllda med riter och ritualer, vars betydelse inte längre förstås. Med tanke på det enorma antalet kloka kvinnor och män som har besökt vår planet för att undervisa sina medmänniskor om visdom, kan man undra över bristen på sådana sanna religioner. Du kanske frågar dig själv: Vad gick fel? eller Hur kommer det sig att vi förlorat de ursprungliga orden av visdom? Kan det vara så att visdomslärarna hade allvarliga missförstånd? Eller finns det något i människans natur som förhindrar att visdom sprids bland människor? Oavsett svaret på dessa frågor var de första två stora buddhernas ansträngningar uppenbarligen att hjälpa människor på planeten Jorden att frigöra sig från den materiella (begränsade) världen och ta in i den andliga (obegränsade) världen.

 Den tredje och fjärde stora buddhaen

 Sedan var det en tredje stor Buddha (OBS! inte en människa, utan en andlig princip) och vi har även dennes namn på många indoeuropeiska språk. Den heter Dharma. Ordet Dharma kommer från det indoeuropeiska rotordet dher-², vilket betyder att hålla fast eller stöd. Tanken med Dharma är att en varelse som fastnat i okunnighetens träsk (angående andlig/sann kunskap) behöver stöd för att komma ur fällan, eftersom människans livstid är för kort för att göra det möjligt att under en kort mänsklig livstid, komma någonstans på vägen till upplysning utan stöd. Det finns många olika Dharma runt om på vår planet, men det finns många fler religioner.

 Den fjärde stora Buddhaen (som Gautama försökte visa oss) insåg att fångade (okunniga) människor inte hade någon användning av en Dharma som inte fick henne att tänka tankar/idéer som hen behövde för att komma ur fällan. Bara genom att bli upplyst genom egna insikter (kognitioner), kan man komma ur fällan att tro att man bara är en begränsad mänsklig natur med endast en kort livstid (cirka 80 år). I Orienten hade de fått idén att du skulle lyckas bättre med att bli upplyst om du drog dig tillbaka från världen och satte dig ner för att meditera på ett lugnt ställe.

 Några av de gamla grekiska filosoferna hade en annan idé. Sokrates lanserade tanken att det bara är genom dialog som du kan lyfta dig ur den fälla du befinner dig i. Det är genom dialog, där de involverade personerna utbyter idéer med varandra och når insikter, som deras medvetenhet om den obegränsade (andliga) världen växer. Men orientens religioner som redan levererat fyra stora buddhister till oss har inte givit upp hoppet om oss ännu.

 Den femte stora Buddhaen

 Det finns en buddhistisk profetia om att en femte stor Buddha skall uppstå, när öst möter väst, och sann vänskap mellan raser och nationer börjar utvecklas. Denna femte stora Buddha är Buddha Maitreya. Denna stora Buddha kommer förhoppningsvis att bidra med att skapa en ny och bättre civilisation. Maitreya (eller Sangha) betyder vän. Sangha betyder förening eller grupp från indo-europa rotordet gwhen-¹, vilket betyder att pressa ihop).

 Den femte stora buddhaen har som en viktig uppgift att rena och förklara de fyra tidigare stora buddhaernas budskap.

 Buddhismens framtid och en ny civilisation

 Om du betraktar eran med fem stora buddhaer (som kommer att vara i ytterligare 2000 år) och tanken bakom det här mycket gamla ämnet religion, bör du kunna se att den buddhism som vi lär oss om idag, där munkar och nunnor tränger sig samman i kloster inte räcker för att leverera det budskap den femte stora Buddha skall komma med. Det finns ett behov av en mycket vitalare och skapande religion, för att den nya civilisationen skall kunna bli en betydande förbättring av den civilisation vi redan lever i. Den nya civilisationen kommer inte att skapas i ett enda ögonblick. Det kommer endast att skapas individuellt av enskilda personer. Med varje individ som blir upplyst (om Dharma-principerna) och som ansluter sig till en grupp sanna vänner, skapas en ny bit av den nya civilisationen. Ett steg i taget. En individ i taget.

 Nostradamus förutspådde att en ny religion skulle dyka upp och ersätta kristendomen, innan det 1000-åriga fredsriket kunde upprättas. Han sa också att den nya religionen skulle renas och utvecklas när den spreds till alltfler människor, som inte bekymrade sig om berömmelse, rikedom eller död.

 Det kan finnas en ljus framtid på denna planet om vi arbetar gediget för det. Att gömma sig istället för att nå ut till våra medmänniskor kommer inte att åstadkomma de resultat vi behöver. Problemen i denna värld kommer inte att lösas av människor som fjärmar sig från vardagslivet. Filosofer som har tagit ansvar för den politiska situationen på denna planet under vissa perioder av vår historia har gjort oerhört mycket mer för att förbättra förutsättningarna på denna planet än de som har barrikaderat sig inuti kloster och levt på allmosor från de som producerar och arbetar för allas vårt överlevande.

 När du sträcker dig ut i världen kommer du inte bara råka på fina människor, utan också mindre trevliga varelser, som arbetar för att förtrycka sina medmänniskor. Så det finns ett behov av att konfrontera och hantera ondska för jobbet att få gjort.

 Skriven av Todde år 2007

 Referenser: Buddhadasa Bikku: Handbok för mänskligheten. Buddhadasa Foundation, The Sublime Life Mission, 68/4 Trok Sathien, Tanao Road, Bankok, 10200 Thailand.

 Todde har tillsammans med sin fru Renée grundat och kör den livsfilosofiska föreningen DUGA i Göteborg. Han har skrivit en bok om buddhism med titeln Buddhas Dharma.

 Du kan läsa mer om DUGA:

 på www.duga.se

 DUGA använder sig av en modern sokratisk metod (dialektik). DUGAs livsfilosofi är en modern västerländsk buddhistisk filosofi.

 Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2018/01/brown-begynnelse-varifran-kommer-vi.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/