Napoleon Bonaparte

 Efter att ha besökt Napoleon Museet på Korsika känner jag mig besviken över att denna stora varelses eftermäle på detta museum inte alls belyser de stora insatser han gjorde för vår moderna västerländska civilisation. Det nämndes inte överhuvudtaget.

 Utan Napoleons lagbok Code Napoleon kanske adelns och prästerskapets privilegier i Europa inte hade avskaffats. Och vanliga människors rättigheter hade kanske inte garanterats av lagarna i Europa och sedan världen.

 Dessutom upphävde han alla skulder. Det befriade entreprenörerna som gått i konkurs från att sitta fast i gäldstugorna, så att de istället kunde använda sig av de erfarenheter de skaffat sig, till att starta nya företag. Vilket resulterade i att Frankrikes ekonomi återhämtade sig så att levnadsstandarden steg ordentligt. – Tack vare detta älskade det franska folket honom, vilket resulterade att en stor majoritet av väljarna röstade för att han skulle bli deras kejsare.

 Det var tack vare Napoleon som idéerna från den amerikanska revolutionen landade i Europa, så att den nya civilisation (den moderna demokratin) som skapades där spreds till oss.

 Han var även avgörande för införandet av MKSA-systemet (de mått som introducerades var Metern, Kilogrammt, Sekunden och Amperte) - Det förenklade fysiken och har sedan spridits ut över hela vårt jordklot.

 Sokrates hade (ref: Platons dialog STATEN) förutspått att. Det kanske kommer en dag i framtiden då filosofer skriver en konstitution, som lägger grunden till en bättre civilisation. – Det var väl just det som hände när de amerikanska grundlagsfäderna författade den amerikanska konstitutionen år 1787 – Då lades grunden till den moderna västerländska demokratiska civilisationen, som Napoleon hjälpte till att lansera i Europa.

 Som Winston Churchill sa: Demokratin är det minst dåliga politiska systemet vi har. En välvillig diktatur är kanske ett bättre system, men att ordna vettiga efterföljare har visat sig vara så gott som omöjligt.

 Om någon vill sätta sig in i Napoleons storhet rekommenderar jag läsning av Herman Lindqvists bok Napoleon.

Todde

En smart analys av den moderna globnala världsordningen efter WW2

The System That Built 80 Years of Global Stability Is Facing a Crisis

Todde

Ensamheten i världen okar

I Tokyo lever 37 % i ofrivillig ensamhet. 

OBS! ofrivillig ensamhet är väldigt annorlunda jämfört med att välja att ibland "vara själv".

 Det vi har väntat på tycks händ nu.

 Bank väsendet växlar över till guld och silver som bas ”valuta reserv” som säkerhet.

 Så det kanske är dags att säkra din ekonomiska framtid genom att köpa guld och silver.

 Kolla: THEY PASSED IT: The New Banking Rule Starts Monday. (Alert)

Todde

Ny bok som jag rekommenderar:

 Jag har nu läst boken ”Peak Human” ISBN 9781805 463 870 (Pocket). Jag hann läsa alla kapitlen utom de två sista innan boken kom ut på svenska som ”Civilisationens Topp” ISBN 97891 7703 5675 (Inbunden).

 Boken ”Peak Human” är skriven av en svensk – Johan Nordberg. I en intervju fick han frågan: Varför han som svensk inte skrev boken på svenska, svarade han: När jag skriver på engelska behöver jag tänka mer på vad jag skriver. Och det behövde jag när jag skrev boken.

 Så nu när jag har läst ”Peak Human (Civilisationens Topp) känner jag att jag behöver rekommendera denna bok. Dess sekundära titel är Lärdomar från Guldåldrarnas Uppgång och Fall.

 För mig innebar boken att jag nått nya insikter om:

Kapitel 1) Tvingades bekräfta att den atenska staten var den som tog mest ansvar när det antika Grekland besegrade perserriket. Jag har tidigare tenderat att överbetona betydelsen av Spartas insatser, även om jag var väl medveten om att det var först och främst atenarna som såg till att perserna besegrades vid Maraton.

Kapitel 2) Boken nämner inget om att staden Rom kanske grundades av spartanerna (vilket jag anser mig minnas). Lärde mig inte så mycket nytt om, den romerskas republiken.

Kapitel 3) Lärde mig väldigt mycket mer om Abbasid Kalifatet.

Kapitel 4) Om Song Dynastin i Kina visste jag nästan ingenting innan jag läste det kapitlet i boken. Det jag fick lära mig var mycket intressant. Jag hade ingen aning om att Song Dynastin varit så framgångsrik.

Kapitel 5) Om renässansens Italien Innebar inga nya banbrytande insikter för mig.

Kapitel 6) gav mig mer kött på benen om hur mycket Nederländerna betytt för grundandet av den moderna västerländska civilisationen.

Kapitel 7) Om Anglosfären innebar mycket givande läsning. Fick nytt bra kött på benen.

 

PS. Jag har ju tidigare rekommenderat läsning av boken ”Sapiens” av Yuval Harari. Den är ju världens mest lästa historiebok (sålt över 30 miljoner exemplar). Och det uppskattades.

 Ref: https://axiom1a.blogspot.com/2015/09/sapiens-en-kort-historik-over.html

Recension i SvD 2026-01-10:

 Bok | Civilisationens topp Bildning sker inte på kommando

 Förra årets mest behagliga bildningsresor var Johan Norbergs ”Peak human: What we can learn from the rise and fall of Golden ages” (Atlantic Books), eller som den heter på svenska ”Civilisationens topp” (Timbro).

 En av de viktigaste insikterna är hur lite i politiken som egentligen handlar om svåra avvägningar. Samtliga civilisationer som blomstrat har under relativt stor ekonomisk och intellektuell frihet och öppenhet för handel fått mer eller mindre allt på en gång: ekonomisk, kulturell och vetenskaplig utveckling.

 Jämför man exempelvis antikens Aten med konkurrenten Sparta, så hade Aten litteraturen, poesin, konsten, arkitekturen, filosofin och humorn – som det dessutom var tillåtet att rikta mot de styrande. I det mer auktoritära Sparta skapades inget av bestående värde (förutom militär disciplin).

 Aten hade till och med bättre krigare. Visserligen hade Sparta härdat sina soldater sedan barnsben i strid och umbäranden, men de var fantasilösa och hierarkiska där atenarna var listiga och meritokratiska. Under rätt villkor tycks alltså människor kunna åstadkomma storverk av det slag vi i vår tid årligen firar på Nobelfesten.

 Ser man till historien har civilisationer blossat upp i så olika delar av världen att de knappast kan knytas till etnicitet, religion eller geografi. Särskilt inte som den senaste, anglosaxiska, välståndsexplosionen har spridit sig över stora delar av världen. Politisk frihet och en kultur av nyfikenhet, öppenhet och experimentlusta tycks däremot vara omistliga komponenter.

 Apropå den sistnämnda har jag efter läsningen av Johan Norbergs bok ett medskick till svenska politiker i allmänhet, och till folkpartister i synnerhet: Ingenstans i historien tycks bildning och mänsklig blomstring ha kommenderats eller mästrats fram. I avsnittet om renässansen beskriver Norberg att de humanister som ledde utveckling en återkommande talade och skrev om ”den enorma glädje de fann i att läsa, skriva och förstå”. Även munkar under den föregående mörka medeltiden läste och skrev, men då av plikt och för att det förväntades. Om de hade tänkt vidare på egen hand och kommit fram till att vad de upprepade och memorerade inte stämde, skulle de ha straffats för detta brott mot rådande ordning. Först med glädjen och friheten väcktes människors nyfikenhet, och upptäckterna och utvecklingen tog fart.

 Jag tror att vi här hittar felet som gör att Liberalernas nypåfunna mantra – bilda er, bete er, bry er – inte lyfter. De som gärna talar om bildning i den svenska offentligheten brukar antingen vara ute efter att håva in bidrag till organisationen de företräder, eller så vill de racka ner på andras bristande bildning för att plocka poänger hos människor som vill känna sig förmer än andra. Även Liberalerna talar till denna publik. Deras maning ”bilda er” är riktat mot andra från en tänkt överhet, som en förälder som vill att barnet ska äta upp grönsakerna på tallriken.

 Personer som är bildade kännetecknas snarare av att de generöst delar med sig av sina kunskaper, och genom sitt exempel visar på den glädje det kan ge. Goda representanter för den attityden har livfullt demonstrerat hur upplevelsen av mat och dryck – i sig ett inte oviktigt glädje ämne – förhöjs av att man också känner till dess traditioner, ursprung och företagen bakom dem. Därmed görs mer för kunskapsspridning och upptäckarglädje än samtliga förmanande liberaler. Vill man bereda vägen för nästa renässans gäller det alltså att föregå med gott exempel och dela med sig av vad man har. Man kan ösa ur den bildningsskatt vi samlat på oss och visa på nya och lovande möjligheter.

 Men man får inte glömma bort att tala till och lita till människors inre drivkrafter, och lämna dem stor frihet på sin upptäcktsfärd. Att i detalj slå fast och politiskt bestämma vad människor borde veta, eller strängt förmana dem att bilda sig, riskerar däremot att döda upptäckarglädjen och motverka precis de mål man säger sig vilja uppnå.

Mattias Svensson

Om Sokrates – Hans huvudbudskap och Gautama Siddhartas liknande budskap.

 

Sokrates: The unexamined life is not worth living.

 Kan översättas till: Att leva utan att begrunda livet är meningslöst.

 Sokrates var noga med att betona vikten av att först och främst ta hänsyn till det sanna jagets välmående och inte bry sig så mycket om människan aktuella liv.

 Under hela hans liv verkade han enligt denna princip. Det framgår väldigt väl av Platons dialog ”Sokrates Försvarstal”.

 Gautama Siddhartas (Buddhas) budskap innebar i princip samma sak. Det gäller att i enlighet med Karmas Lag: Dra lärdomar med hjälp av Människonaturen som förbättrar Buddha-Naturens karma.

  Det var, enligt Sokrates med hjälp av den sokratiska barnmorskemetoden som individen skulle ”begrunda livet”.

 Jag sammanfattar budskapen till: Ditt liv som människa bör inrättas så att du (ditt sanna jag) använder dig (ditt sanna jag) av din människa (ditt falska jag) för att förbättra ditt sanna jags karma. Det innebär även att ditt människo-jag villigt underkastar sig ditt sanna (eviga) jag.  

Todde

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2016/03/sokrates-och-hans-kvinnosyn-kvinnor.html

 

Hyllning till Sokrates och hans metod

 Jag kan inte låta bli att presentera lite information om min kära vän - Sokrates. 

 Hans metod - barnmorskemetoden" - är inte så välkänd som man (speciellt jag) skulle önska. Om vi börjar med ordet filosofi, så består det av två delar (från grekiskan) "philos" med betydelsen "vänskap" eller "kärlek" + "sophos" med betydelsen "vis" eller "visdom".

 Ordet filosofi skapades när filosofen Pytagoras fick frågan ”Är du vis?” och svarade ”Nej, men jag är en vän (philos) av visdom (sophos)”.

 Den sokratiska metodens viktigaste (och ofta bortglömda tes) är att visdom är sann kunskap (som tillhör den eviga och oföränderliga idé världen) medan vanlig praktisk kunskap tillhör den förgängliga och ständigt föränderliga sinnevärlden (den värld vi uppfattar med våra kroppsliga sinnen). Både våra sanna jag och vår visdom existerar i den eviga och oföränderliga världen.

 Praktisk kunskap är till för att överleva i sinnevärlden (t.ex. kunskap om hur man lagar mat), medan sann kunskap (visdom) är till för att övervinna kroppens och sinnets begränsningar och därigenom väcka det sanna jagets medvetande om sig själv – Det som stod inskrivet över ingången till Oraklet i Delphi – Lär känna dig själv! (d.v.s. lär känna ditt sanna jag).

 Både Gautama Siddharta (som ofta kallas Buddha) och Sokrates var noga med att påpeka att allt som existerar i sinnevärlden ständigt förändras – det blir antingen bättre eller sämre, men det förblir aldrig detsamma. Det är därför det är meningslöst att kämpa för att något i sinnevärlden skall förbli likadant i framtiden.

 Att den sokratiska metoden handlar om att istället för att fokusera på nuet i rum/tiden rikta uppmärksamheten mot idéernas värld (bakom fenomenen) för att nå fram till evig visdom är det inte så många moderna människor som har förstått.

 Våra Café Sokrates möten syftar till att lära deltagarna att sträcka sig mot idé världen för att bli visare.

 Ett exempel på detta är tyngdlagen som är en idé som tillhör idévärlden och som är evig och oföränderlig (åtminstone i fysiska universums rum/tid), medan tyngd i sinnevärlden ändras beroende på vilken höjd över vår planet man befinner sig på eller om man är på andra planeter eller i närheten av svarta hål.

 Den store filosofen Povel Ramel gav uttryck om föränderligheten när han skaldade: Vart tar alla vackra flickor och snygga ynglingar vägen? – Var kommer alla fula kärringar och gubbar ifrån?

Todde