Om ENERGILAGRING - För Framtiden!

Hans företag fick ensamrätt på batteritekniken när Trump fokuserade på kol och olja

 Tekniken har kommit så långt att oljeindustrins dagar är räknade.

 Lars Jacobsson är vd:n som tjänade sina pengar som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik. I dag är han med och utvecklar alternativa batteritekniker utan litium och kobolt i bolaget Texel.

 Vad har Kockums, Ford motors och tekniken bakom vätebomben gemensamt, som dessutom kopplar till Göteborg?

 Svar: På Kungsgatan sitter bolaget Texel, som i september förra året utnämndes av det amerikanska energidepartementet till en av de bästa batteriteknikerna för att i stor skala kunna byta ut våra litiumbatterier.

 Deras batterilösning består av en kombination av en Stirlingmotor, utvecklad av Kockums och Ford, och ett termokemiskt batteri som kan lagra värmeenergi, utvecklad av samma laboratorium i USA som en gång utvecklade vätebomben.

 Lars Jacobsson är vd för bolaget. Han har en bakgrund som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik.

Hur kommer det sig att den här tekniken hamnade hos er?

– Mitt fokus har varit värmeutstrålning från solen, och hur man kan göra om den till el. Jag har varit med och grundat flera bolag som fokuserar på det, men har alltid sagt att det inte räcker – man måste kunna lagra och leverera energin dygnet runt. Så 2010 startade jag upp ett bolag som hette United Sun Systems, som i dag är Texel, och började köpa upp en massa olika teknologi för att titta på möjligheter att lagra termisk energi och göra om till el. När jag började leta efter batteriteknik så tittade vi inte på litium utan på värmebatterier, i och med att vår ingång var just värme. 2012 köpte vi det som då var världens största anläggning för termisk solenergi, i Arizona. Sedan började vi leta jorden runt för att ta reda på vilka forskare, laboratorium eller universitet som kunde lösa lagringsproblemet bäst. På den här tiden var det få som brydde sig om energilagring kan jag säga. Men vi hittade ett laboratorium i South Carolina som även uppfunnit vätebomben på uppdrag av president Truman. Det hade lett till att de i dag är ledande på vätgasforskning och värmeenergi, och hade lyckats forska fram en termokemisk batteriteknik. Så vi började förhandla med energidepartementet i USA för att få ensamrätten på det här batteriet.

Varför låter den amerikanska staten ett svenskt bolag få ensamrätt på en sådan teknik?

– När vi började förhandla för att få ensamrätten på det här batteriet, så var Obama fortfarande president. Då sa de "nej, ni kommer aldrig få ensamrätt på amerikansk toppteknik". Men när Donald Trump blev president så gick luften gick ur alla laboratorier som hade något med det förnyelsebara att göra. Nu skulle det satsas på kol och olja igen. Vi tog upp förhandlingarna igen för att få en ensamrätt på batteriet, och framför allt ett framtida samarbete med laboratoriet där vi kan utveckla detta tillsammans. I februari förra året kunde vi skriva på ett ensamrättsavtal på batteritekniken.

Förklara så enkelt det går – hur fungerar ert batteri?

– Det är ett termokemiskt batteri, det vill säga att det lagrar värmeenergi i kemisk form. Det var laboratoriets del av det hela – hur man gör för att pumpa in någon form av värmeenergi, som exempelvis el från sol eller vindkraftverk, göra om den till värme utan förluster och sedan lagra den som kemisk värmeenergi i upp till hundra år. Men det som kommer ut efter de hundra åren är fortfarande bara värme. Det är först när man tillsätter Stirlingmotorn, som omvandlar värmen till el, som det blir en produkt som kan göra nytta i att byta ut fossila bränslen. Det är kombinationen av teknikerna som är vår input i det hela.

Vad finns det för fördel med den här tekniken, i jämförelse med andra batterityper?

– Det finns en massa olika saker man jagar inom batteriteknik, som vi prickar av. Dels är det hög energidensitet, där har vi så hög densitet att vi inom några år kommer att passera litiumbatterier med råge. Dels är det naturligtvis pris, ska man lagra storskalig energi som exempelvis all solenergi i Kalifornien så måste priset ner. I vissa storskaliga applikationer är vi upp till 90 procent billigare än litium, kanske mer. Sedan har vi detta att vårt batteri inte konsumerar några resurser, batteriet fungerar i ungefär 40 år, när de åren har gått kan vi göra om det till ett nytt batteri, och vi gör inte slut på kobolt till exempel. Allt detta gjorde att vi i september förra året utsågs till "The success story Beyond Lithium-Ion” av det amerikanska energidepartementet, på världens största energilagringskonferens i Silicon Valley.

Vilka nackdelar eller begränsningar har ert batteri?

–      Vi kan aldrig göra ett batteri som är så litet att det kan användas i en telefon eller en dator. Det är begränsad nedåt i storlek, medan litiumbatterierna är begränsade uppåt, så de passar bra ihop.

–        Sedan ser vi inga direkta tekniska nackdelar, men de svårigheter vi har framför oss är att industrialisera i ett högt tempo. Eftersom vi skrev avtalen i USA har vi blivit väldigt amerikanska. Men vi skulle kunna använda en väldigt stor del av underleverantörssystemet som finns i exempelvis Göteborg i och med bilindustrin, för att bygga vårt system i framtiden.

När man pratar om utmaningarna med batterier är det ofta med fokus på hur bilindustrin ska lösa frågan, men det är inte dit ni främst vänder er?

– Vårat första fokus är inte bilar, utan lite större energilagring. Vi förhandlar med energibolagen i Kalifornien där har man nått en gräns. Man producerar för mycket solenergi mitt på dagen, ju mer produktion desto billigare blir priset och du får inte längre betalt för din energi på dagen. Vi tar den producerade energin och flyttar över den till när efterfrågan är som störst, vilket är på kvällen när folk kommer hem.

Du har en bakgrund inom oljelagring. Har det känts som ett stort steg att gå från olja till förnybar energi?

– För 18 år sedan kanske det var ett stort steg, men i dag tycker jag att det känns väldigt naturligt. Tekniken har kommit så långt att oljevärldens dagar är räknade. Förnyelsebar energi blir billigare och billigare, och det enda som hållit tillbaka den är energilagringsmöjligheterna, så att man kan leverera billig sol och vindenergi även när solen inte skiner eller när det inte blåser. Där ligger mitt fokus. Att lösa det problemet skulle innebära dödsstöten för oljeindustrin.

Lars Jacobsson om …

… om att Sverige och Göteborg behöver satsa på ny teknik

När jag var liten fanns varven och vi byggde båtar, sedan gick de i konkurs och vi byggde bilar istället. Vi vet att utvecklingen går i cykler, och vi måste hänga med. Risken finns att vi hamnar efter, vi kan inte leva på bilindustrin i framtiden, vi kan inte missa ett nytt sol- eller vindkraftrace en gång till.

… om ekonomiska intressen över engagemang

Jag tror inte att vi kommer att klara omvandlingen om det inte är lönsamt, om inte jag kan säga till våra investerare att de kommer att tjäna pengar. Hos vanliga människor hittar man ett större engagemang, men hos de stora kapitalförvaltarna så är de mycket mer intresserade av att det ska vara lönsamt. Tråkigt, men så är det.

… att lösa de stora problemen först

Man pratar mycket om flyget, och flyget är en av de svåraste nötterna att knäcka, men det är en liten del av koldioxiden som kommer därifrån. El och värme står för 35 till 40 procent. Vi måste ta hand om de stora problemen först, så tar vi flyget så småningom.

… bolaget har en spännande teknik med stor potential som dessutom befinner sig i ett spännande situation – förra året (2018) avbröts planerna på börsnotering av United Sun Systems i samband med lovorden från amerikanska energidepartementet och namnbytet till Texel. Nu är nästa mål storskalig industrialisering.

Kolla även:

https://axiom1a.blogspot.com/2019/07/av-manniskor-spelaringen-roll-vemvad.html