måndag 9 mars 2020

Karma och livets Mening:

 Ur buddhistisk synpunkt är livets mening att förändra karma. 
 Jag är idag Maitreya buddhist = den moderna buddhism, som skall 
uppstå när öst möter väst.
 Buddhismen påstår att ett människoliv är en gåva, som man bör 
förvalta.
 Som fri andlig varelse har du redan visat att du inte har 
lyckats att varaktigt förbättra karma (buddhistisk synpunkt),
även om den moderna västerländska civilisationen (civilisation
typ 2) rent materiellt och ur individuell synpunkt innebär 
en avsevärd karmisk förbättring.
 Vår moderna västerländska civilisation ger individen en 
fantastisk möjlighet att förbättra karma, dels genom att 
individen har en oöverträffad möjlighet att bryta sig loss 
ur klantänkande/familjeband och dels genom att vår civilisation
har givit medborgarna större möjligheter och mer fritid (att 
ägna åt att gå på Vägen till Upplysning).

 Ur buddhistisk synvinkel är det människonaturens plikt 
(= människolivets mening) att ta tillvara på denna möjlighet 
att bli upplyst (= finna sanning).

 Det finns fem olika sätt att förändra karma:

1. Genom utbildning.
2. Genom meditation.
3. Genom miljöombyte.
4. Med hjälp av uppfinningar.
5. Med hjälp av lagar.

 För den enskilde individen är det framförallt metod 1. till
3. som fungerar. Metod 4. och 5. förändrar karma för kulturen
och samhället.
 Att lära sig skilja på det sanna jaget och människonaturen är
väsentligt (ur buddhistisk synvinkel). För en modern väster-
länning är det ett oerhört stort steg. Med hjälp av Sokrates
metod (meditering) är det möjligt att ta stora steg på denna väg.


Todde

kolla även: 

torsdag 16 januari 2020

Om Sokrates (ur Nordisk Familjebok "Ugglan" från 1908):

Jag råkade slå upp Sokrates i Nordisk Familjebok (Ugglan) och kände mig genast tvungen att citera den (omarbetad till modern svenska med livsfilosofiska glasögon). Den som är intresserad av originaltexten behöver bara slå upp Sokrates i originalupplagan – sid. 285 spalt 1+2 (och kan då passa på att läsa det övriga som står där). Här får ni:

År 2013 citerade jag:

Sokrates viktigaste uppgift var inte att utveckla teorier. Hans huvuduppgift var att genom fostran förändra människornas sinnen. Hans idé var att ”den som vet det rätta, gör det rätta”. Han ansåg att det rätta var det goda och nyttiga och att vi endast når äkta lycka genom att utföra de rätta handlingarna. Hans resonemang gick ut på att ”ingen kan väl vilja göra något annat än det som han anser bringar lycka. Om någon inte utför de rätta handlingarna, så beror det på att han inte inser vad som verkligen är det goda och rätta (för honom)”. Enligt Sokrates går det därför att få en individ att bli dygdig genom att utveckla individens omdöme, så att han med hjälp av sitt eget omdöme själv inser vad som gagnar honom. Sokrates lärde därför inte ut några regler om vad som är rätt eller fel. Istället ville han fostra människornas förmåga att tänka. Det gjorde han genom att ställa frågor och ifrågasätta svar som stred mot förnuftet. Hans valspråk var Lär känna dig själv (= ditt sanna jag). För att underlätta självkännedom var det viktigt att ifrågasätta de fördomar, som vanliga människan förtvivlat klänger sig fast vid (för att slippa ta ansvar). Det är dessa fördomar som hindrar människan att tänka självständigt. Det var främst genom den sokratiska ironin som han fick människorna att överge sina fixa idéer, när han skickligt ställde sina frågor, så att den tilltalade leddes att inveckla sig i självmotsägelser och då inse att han inte hade något äkta vetande i området. Därefter använde han sig av sin barnmorskemetod (dialektik eller majeutik) genom att med nya frågor locka fram de goda tankefoster som sammanfattade den aktuella idén. Barnmorskemetoden var inte någon vetenskaplig metod utan snarare en intuitiv metod som tillsammans med kritiskt tänkande kunde leda fram till olika slutsatser. Ofta blev slutsatsen att man egentligen inte visste något i det aktuella området. I den västerländska undervisningen har man använt sig av idén bakom barnmorskemetoden: att eleven själv kan föda fram de insikter som behövs för att tillägna sig gott omdöme. Med tanke på hur lång tid det skulle ta att av egen kraft tillägna sig all den kunskap som behövs i dagens samhälle, låter man däremot ofta eleven studera slutsatser som redan dragits av andra och sedan själv få avgöra om de är sanna eller inte med omdömets hjälp. Sokrates intresserade sig främst för analys av begrepp samt av etiska frågor. Sokrates är känd för den sokratiska metoden eller barnmorskemetoden, som Platon tillämpar i sina tidigaste skrifter. Metoden bygger på uppfattningen att människor redan besitter kunskap, som det gäller att förlösa. Filosofens uppgift är att som en barnmorska hjälpa fram denna kunskap. I Platons dialoger leder den sokratiska metoden dock inte alltid till några slutliga svar. Istället avslöjar dialogen hur lite diskussionsparterna egentligen vet. Sokrates betraktar sig i sitt "Försvarstal" som visare än andra därför att han insåg att han ingenting visste.

Todde

kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2016/08/1-enkel-okunnighet-att-vara-medveten-om.html

och/eller: 


och/eller:



och/eller:



tisdag 24 december 2019


 Vad är/Hur fungerar "Den Moderna Sokratiska Metoden"?


 Det är ingen lätt fråga att enkelt svara på. Att vi pratar om en modern sokratisk metod beror på att vi tagit med buddhistiska idéer när vi arbetat med att vidareutveckla Sokrates Metod (barnmorskemetoden).
 I buddhismen talar man om tre grundpelare Dharma (läran), Buddha (insikt eller aha-upplevelse) och Sangha (gruppens sanna vänskap).
 Att studera olika filosofier och själv avgöra vad som är sant är det första buddhistiska steget (att studera Dharma). Vi har speciella kurser där vi studerar olika former av livets lagar(Kommunikations Kurs, Problem Kurs, Dharma Kurs, Etik- & Moral Kurs etc.)
 Dharma handlar om livets lagar. Att på egen hand under en kort livstid som människa, utan stöd av Dharma, lära känna livets lagar tillräckligt väl för att kraftigt förbättra karma är en så gott som hopplös uppgift.
 Buddhismens andra hörnpelare – Buddha – möter man när man med hjälp av Sokrates metod (eller på annat sätt) kommer till insikt (genom aha-upplevelser) om livets mening och livets lagar.
 Buddhismens tredje hörnpelare – Sangha – kommer man till när man tillsammans med de sanna vännerna i Sangha skapar en sann grupp, som består av sanna vänner som bistår varandra i strävan att ta sig vidare på vägen till upplysning.

 Sokrates gav ett enkelt råd till sina lärjungar: Om ni under ert nuvarande liv engagerar er åt att studera och ägna er åt vardagens ekorrhjul (= det som i buddhismen kallas Samara). Då kommer ni även efter döden att sträva mot detta föränderliga och förgängliga.
 Om ni däremot redan under er nuvarande livstid ägnar er åt att studera och sträva efter att nå de eviga sanningarna och visdomens källa. Då kommer ni även efter döden att fortsätta vandringen mot det evigas och det gudomligas universa. Så valet är ditt! Även om det kanske inte är enkelt att leva och verka i denna sokratiska anda, så är receptet enkelt.

 Människonaturens strävan efter materiellt välstånd är endast bra för det sanna jaget om människonaturen kan tas i det sanna jagets tjänst, för att förändra det sanna jagets karma (livets mening enligt buddhismen).
 Buddhismens grundare, Gautama Siddharta var noga med att påpeka att hans människonatur inte var Buddha. Hans människonaturs uppgift var endast att visa på vägen till upplysning (= Buddha).
 Enligt buddhistisk tradition mötte Gautama äntligen Buddha (= blev medveten eller upplyst om den gyllene medelvägens princip) efter att ha begrundat alla sina tidigare existenser (= tidigare liv).
 När vi tillämpar vår moderna sokratiska metod, börjar vi därför med att ställa sokratiska frågor, som förbättrar minnet, samtidigt som de hjälper individen att lära känna sin sanna natur (det sanna jaget). Att förbättra förmågan att minnas är givetvis nödvändigt om man vill hjälpa en individ som fastnat i det materialistiska ”man lever endast en gång” tänkandet.
 Människonaturens växande materiella "välstånd" på bekostnad av det sanna jagets möjligheter att växa i kunskap och ansvar bör inte vara något att sträva efter. Ändå sätter den överväldigande majoriteten av mänskligheten det materiella välståndet som det viktigaste. Att gå den gyllene medelvägen skulle innebära att man noga ser till att säkra människonaturens överlevande i första hand för att kunna använda sig av "sin människa" till att förbättra det sanna jagets karma.

 Den moderna sokratiska metoden består av sokratiska dialoger (dialektik), där den som tar emot frågorna själv får finna sina egna svar. I den moderna sokratiska metoden används inte ledande frågor (så som Sokrates ofta gör i Platons dialoger – utom i dialogen Kriton). Istället riktar frågorna individens uppmärksamhet mot områden i sinnet, som leder individen till att lära känna sitt sanna jag bättre och därigenom bli visare. De svar och insikter individen själv finner i sitt inre är hennes egna idéer och tankar, som dras fram ur sinnets skrymslen och vrår.
 Det är frågorna som får individen att ta sig in i de områden, där de olika svaren och tankarna har legat gömda för människonaturen.
 Varje sådan insikt är ett steg på vägen till sanning och varje steg på vägen får individen att bli mer medveten om sin sanna natur.
 Som Sokrates sa och som det stod vid ingången till Oraklet i Delphi: Lär Känna dig själv! (= Lär känna ditt sanna jag!).
 Sokrates kanske viktigaste budskap till filosoferna är idén bakom hans ”barnmorskemetod”. Tanken att man inom sig har alla de insikter och all den visdom man behöver för att nå andlig medvetenhet och visdom. 
 Metoden innebär att man med hjälp av frågor förlöser dessa insikter och kunskaper. Frågeställaren blir då barnmorska till de tankar och tankefoster som förlöses ur individens inre (det sanna jaget). Därigenom öppnas vägen till ytterligare insikter och visdom.

 En nobelpristagare fick en gång en fråga: Hur kan ni forskare hitta svaren på era frågor? Och svarade då: Att hitta svaren är inte så svårt. Det svåra är att ställa de rätta frågorna.
 Det är konsten att ställa de rätta frågorna som avgör om den moderna sokratiska metoden ger bättre eller sämre resultat.
 Den Moderna Sokratiska Metod använder det logiska sinnets logik på så sätt att sinnets försvarsmekanismer förbigås och det sanna jaget "luras" att ge sina äkta svar, Det är avancerad livsfilosofi.
 I Platons dialog ”Menon” använder sig Sokrates av sin metod (dialektik) för att leda en okunnig slav till insikt, enbart genom att ställa frågor till slaven. Det visar sig då att slavens förmåga att tänka gör att han (slaven) når korrekta insikter om geometri.
 Dialogen fortsätter:
 Sokrates: Ändå var han omedveten om resultatet när vi började fråga ut honom.
 Menon: Det håller jag med om.
 Sokrates: Således måste han på något sätt haft medvetenhet om dessa idéer inom sig.
 Menon: Ja.
 Sokrates: Vi kan då dra slutsatsen att den som inte är medveten om en viss slutsats ändå kan ha riktiga idéer i området.
 Menon: Ja, den slutsatsen måste vi dra av detta.
 Sokrates: Således har vi nu demonstrerat att det går att få en outbildad slav att dra rätt slutsats om något som han aldrig studerat. Om man då på samma sätt ställer rätt frågor om något annat, så kommer han till slut att dra rätt slutsats om detta.
 Menon: Jo, det ser ju onekligen så ut.
 Sokrates: Vi konstaterar att slaven utan att ha tagit emot någon undervisning och endast genom att besvara frågor kunnat hämta vetande ur sitt eget inre. Detta att hämta vetande ur sitt inre, det är väl det vi kallar att erinra sig?
 Menon: Javisst.
 Sokrates: Men ett sådant vetande som han nu har fått klart för sig att han nu har, det måste han väl antingen ha tagit emot någon gång eller också har han alltid haft detta vetande?
 Menon: Jo.
 Sokrates: Om han således alltid haft detta vetande har han (hans sanna jag) väl alltid varit vetande om detta. Men om han har tagit emot detta vetande, kan han väl i varje fall inte ha tagit emot det i detta livet?
 Finns det då någon som har undervisat honom om sådant i detta livet? Det bör ju du veta, eftersom han är född och uppvuxen i ditt hus.
 Menon: Nej, jag vet att han inte har tagit emot någon sådan undervisning av någon.
 Sokrates: Men om han inte har fått dessa idéer i detta liv är det väl nödvändigt att dra slutsatsen att han måste ha ägt eller tagit emot dem under någon annan tidsrymd? Och det måste väl ha varit i en tid innan han blev människa i detta liv?
 Menon: Jo.
 Sokrates: Om det alltid har funnits sanna idéer hos honom, både under den tid då han är och den tid då han inte är människa och dessa idéer kan väckas till liv genom att man ställer frågor, så att han blir medveten om dem, då är det väl uppenbart att hans sanna jag alltid har ägt vetande? För det är väl självklart att han alltid är antingen människa eller något annat?
 Menon: Jo så är det väl.
 Sokrates: Men om det i vårt inre existerar en sann uppfattning om allt som finns, då är väl det sanna jaget odödligt? Då kan du glädja dig åt att du lever och med friskt mod kan ägna dig åt att ta reda på och undersöka allt sådant som du idag inte vet, så att du kan återerinra dig detta och bli vis.
 Menon: Det verkar som du har rätt i detta, men jag förstår inte hur du lyckades få till det.

 Ett av de knep som används i den Moderna Sokratiska Metoden är att använda människosinnets logiska natur för att "lura" sinnet att utlämna svar, som sinnet egentligen inte skulle vilja lämna ut.

 I vår materialistiska tidsålder med AI kan det vara på sin plats att påpeka att Sokrates Metod inte fungerar på data maskiner (datorer) även om de utrustas med AI. Givetvis går det inte att säga att det aldrig skulle kunna fungera i framtiden, men enligt livsfilosofin skulle det i så fall endast fungera om ett andligt väsen tog ansvar för datorns AI.

 Du kan, om du är intresserad av att få pröva Sokrates moderna metod kontakta: www.duga.se eller maila till info@duga.se  

Todde

PS. Kolla även:  



och: https://axiom1a.blogspot.com/2019/02/filosofi-buddhism-sanning-och.html  

tisdag 3 december 2019


Om ENERGILAGRING - För Framtiden!

Hans företag fick ensamrätt på batteritekniken när Trump fokuserade på kol och olja

Lars Jacobsson är vd:n som tjänade sina pengar som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik. I dag är han med och utvecklar alternativa batteritekniker utan litium och kobolt i bolaget Texel.

 Vad har Kockums, Ford motors och tekniken bakom vätebomben gemensamt, som dessutom kopplar till Göteborg?
 Svar: På Kungsgatan sitter bolaget Texel, som i september förra året utnämndes av det amerikanska energidepartementet till en av de bästa batteriteknikerna för att i stor skala kunna byta ut våra litiumbatterier.
 Deras batterilösning består av en kombination av en Stirlingmotor, utvecklad av Kockums och Ford, och ett termokemiskt batteri som kan lagra värmeenergi, utvecklad av samma laboratorium i USA som en gång utvecklade vätebomben.

 Lars Jacobsson är vd för bolaget. Han har en bakgrund som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik.
Hur kommer det sig att den här tekniken hamnade hos er?
– Mitt fokus har varit värmeutstrålning från solen, och hur man kan göra om den till el. Jag har varit med och grundat flera bolag som fokuserar på det, men har alltid sagt att det inte räcker – man måste kunna lagra och leverera energin dygnet runt. Så 2010 startade jag upp ett bolag som hette United Sun Systems, som i dag är Texel, och började köpa upp en massa olika teknologi för att titta på möjligheter att lagra termisk energi och göra om till el. När jag började leta efter batteriteknik så tittade vi inte på litium utan på värmebatterier, i och med att vår ingång var just värme. 2012 köpte vi det som då var världens största anläggning för termisk solenergi, i Arizona. Sedan började vi leta jorden runt för att ta reda på vilka forskare, laboratorium eller universitet som kunde lösa lagringsproblemet bäst. På den här tiden var det få som brydde sig om energilagring kan jag säga. Men vi hittade ett laboratorium i South Carolina som även uppfunnit vätebomben på uppdrag av president Truman. Det hade lett till att de i dag är ledande på vätgasforskning och värmeenergi, och hade lyckats forska fram en termokemisk batteriteknik. Så vi började förhandla med energidepartementet i USA för att få ensamrätten på det här batteriet.
Varför låter den amerikanska staten ett svenskt bolag få ensamrätt på en sådan teknik?
– När vi började förhandla för att få ensamrätten på det här batteriet, så var Obama fortfarande president. Då sa de "nej, ni kommer aldrig få ensamrätt på amerikansk toppteknik". Men när Donald Trump blev president så gick luften gick ur alla laboratorier som hade något med det förnyelsebara att göra. Nu skulle det satsas på kol och olja igen. Vi tog upp förhandlingarna igen för att få en ensamrätt på batteriet, och framför allt ett framtida samarbete med laboratoriet där vi kan utveckla detta tillsammans. I februari förra året kunde vi skriva på ett ensamrättsavtal på batteritekniken.
Förklara så enkelt det går – hur fungerar ert batteri?
– Det är ett termokemiskt batteri, det vill säga att det lagrar värmeenergi i kemisk form. Det var laboratoriets del av det hela – hur man gör för att pumpa in någon form av värmeenergi, som exempelvis el från sol eller vindkraftverk, göra om den till värme utan förluster och sedan lagra den som kemisk värmeenergi i upp till hundra år. Men det som kommer ut efter de hundra åren är fortfarande bara värme. Det är först när man tillsätter Stirlingmotorn, som omvandlar värmen till el, som det blir en produkt som kan göra nytta i att byta ut fossila bränslen. Det är kombinationen av teknikerna som är vår input i det hela.
Vad finns det för fördel med den här tekniken, i jämförelse med andra batterityper?
– Det finns en massa olika saker man jagar inom batteriteknik, som vi prickar av. Dels är det hög energidensitet, där har vi så hög densitet att vi inom några år kommer att passera litiumbatterier med råge. Dels är det naturligtvis pris, ska man lagra storskalig energi som exempelvis all solenergi i Kalifornien så måste priset ner. I vissa storskaliga applikationer är vi upp till 90 procent billigare än litium, kanske mer. Sedan har vi detta att vårt batteri inte konsumerar några resurser, batteriet fungerar i ungefär 40 år, när de åren har gått kan vi göra om det till ett nytt batteri, och vi gör inte slut på kobolt till exempel. Allt detta gjorde att vi i september förra året utsågs till "The success story Beyond Lithium-Ion” av det amerikanska energidepartementet, på världens största energilagringskonferens i Silicon Valley.
Vilka nackdelar eller begränsningar har ert batteri?
      Vi kan aldrig göra ett batteri som är så litet att det kan användas i en telefon eller en dator. Det är begränsad nedåt i storlek, medan litiumbatterierna är begränsade uppåt, så de passar bra ihop.
        Sedan ser vi inga direkta tekniska nackdelar, men de svårigheter vi har framför oss är att industrialisera i ett högt tempo. Eftersom vi skrev avtalen i USA har vi blivit väldigt amerikanska. Men vi skulle kunna använda en väldigt stor del av underleverantörssystemet som finns i exempelvis Göteborg i och med bilindustrin, för att bygga vårt system i framtiden.
När man pratar om utmaningarna med batterier är det ofta med fokus på hur bilindustrin ska lösa frågan, men det är inte dit ni främst vänder er?
– Vårat första fokus är inte bilar, utan lite större energilagring. Vi förhandlar med energibolagen i Kalifornien där har man nått en gräns. Man producerar för mycket solenergi mitt på dagen, ju mer produktion desto billigare blir priset och du får inte längre betalt för din energi på dagen. Vi tar den producerade energin och flyttar över den till när efterfrågan är som störst, vilket är på kvällen när folk kommer hem.
Du har en bakgrund inom oljelagring. Har det känts som ett stort steg att gå från olja till förnybar energi?
– För 18 år sedan kanske det var ett stort steg, men i dag tycker jag att det känns väldigt naturligt. Tekniken har kommit så långt att oljevärldens dagar är räknade. Förnyelsebar energi blir billigare och billigare, och det enda som hållit tillbaka den är energilagringsmöjligheterna, så att man kan leverera billig sol och vindenergi även när solen inte skiner eller när det inte blåser. Där ligger mitt fokus. Att lösa det problemet skulle innebära dödsstöten för oljeindustrin.

Lars Jacobsson om …

… om att Sverige och Göteborg behöver satsa på ny teknik

När jag var liten fanns varven och vi byggde båtar, sedan gick de i konkurs och vi byggde bilar istället. Vi vet att utvecklingen går i cykler, och vi måste hänga med. Risken finns att vi hamnar efter, vi kan inte leva på bilindustrin i framtiden, vi kan inte missa ett nytt sol- eller vindkraftrace en gång till.

… om ekonomiska intressen över engagemang

Jag tror inte att vi kommer att klara omvandlingen om det inte är lönsamt, om inte jag kan säga till våra investerare att de kommer att tjäna pengar. Hos vanliga människor hittar man ett större engagemang, men hos de stora kapitalförvaltarna så är de mycket mer intresserade av att det ska vara lönsamt. Tråkigt, men så är det.

… att lösa de stora problemen först

Man pratar mycket om flyget, och flyget är en av de svåraste nötterna att knäcka, men det är en liten del av koldioxiden som kommer därifrån. El och värme står för 35 till 40 procent. Vi måste ta hand om de stora problemen först, så tar vi flyget så småningom.


… bolaget har en spännande teknik med stor potential som dessutom befinner sig i ett spännande situation – förra året (2018) avbröts planerna på börsnotering av United Sun Systems i samband med lovorden från amerikanska energidepartementet och namnbytet till Texel. Nu är nästa mål storskalig industrialisering.

Kolla även:


onsdag 24 juli 2019

 Klimatförändringen? Orsakad av Människor? 

 Det spelar ingen roll vem/vad som har orsakat klimatförändringarna. Det är ändå ett faktum att de pågår. Och det får konsekvenser. Frågan som inga politiker vill diskutera är: Vilka åtgärder behöver vidtas för att inte vår civilisation skall gå under?
 Kolla programmet och vakna upp! Det hjälper inte att blunda för problemet. Det hjälper inte att le och vara glad bara för att det skulle kunna vara värre. För det kommer att bli värre. Och det underliggande problemet som våra politiker absolut inte ens vill prata om är den globala befolkningsökningen. Det problemet är helt tabu!

 Vad händer när klimatförändringarna bidrar till ekonomisk och politisk instabilitet? När vattenbrist blir en katalysator för konflikt och klimatförändringarna samverkar med socialt uppror och terrorism? Forskare och försvarsexperter  har synat sambanden mellan de effekter klimatets förändringar har i stora delar av världen och uppkomsten av social oro, terror och stater i förfall. Där konsekvenserna framtvingar migration i stor skala över hela jordklotet. 

På SvTPlay går programmet Klimatets Våldsamma Konsekvenser. Det är tillgängligt till 31 mars 2021. Det talas Engelska med svensk text.



Todde



och

måndag 24 juni 2019


 George Carlin, Politik och okunnighet som blandas med grov humor - Han är otroligt rolig och skräder inte orden. Han bryter mot alla den politiska korrekthetens regler. Ge inte upp om du inte tycker programmet är tillräckligt roligt i början. Det blir bättre och bättre ju längre han håller på och i slutet övergår humorn i allvar och humoristisk politisk filosofi.
 Kolla själv på:


OBS! Det går att få (engelska) "undertexter" - längst ner till höger! - En liten fyrkantig ruta - OBS! Du kan endast få engelsk text!

More on George Carlin at:


https://axiom1a.blogspot.com/2015/12/kristendom-religion-heliga-skrifter.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:







Todde