Om Sokrates (ur Nordisk Familjebok "Ugglan" från 1908):
ToddeJag råkade slå upp Sokrates i Nordisk Familjebok (Ugglan) och kände mig genast tvungen att citera den (omarbetad till modern svenska med livsfilosofiska glasögon). Den som är intresserad av originaltexten behöver bara slå upp Sokrates i originalupplagan – sid. 285 spalt 1+2 (och kan då passa på att läsa det övriga som står där). Här får ni:
År 2013 citerade jag:
Sokrates viktigaste uppgift var inte att utveckla teorier. Hans huvuduppgift var att genom fostran förändra människornas sinnen. Hans idé var att ”den som vet det rätta, gör det rätta”. Han ansåg att det rätta var det goda och nyttiga och att vi endast når äkta lycka genom att utföra de rätta handlingarna. Hans resonemang gick ut på att ”ingen kan väl vilja göra något annat än det som han anser bringar lycka. Om någon inte utför de rätta handlingarna, så beror det på att han inte inser vad som verkligen är det goda och rätta (för honom)”. Enligt Sokrates går det därför att få en individ att bli dygdig genom att utveckla individens omdöme, så att han med hjälp av sitt eget omdöme själv inser vad som gagnar honom. Sokrates lärde därför inte ut några regler om vad som är rätt eller fel. Istället ville han fostra människornas förmåga att tänka. Det gjorde han genom att ställa frågor och ifrågasätta svar som stred mot förnuftet. Hans valspråk var Lär känna dig själv (= ditt sanna jag). För att underlätta självkännedom var det viktigt att ifrågasätta de fördomar, som vanliga människan förtvivlat klänger sig fast vid (för att slippa ta ansvar). Det är dessa fördomar som hindrar människan att tänka självständigt. Det var främst genom den sokratiska ironin som han fick människorna att överge sina fixa idéer, när han skickligt ställde sina frågor, så att den tilltalade leddes att inveckla sig i självmotsägelser och då inse att han inte hade något äkta vetande i området. Därefter använde han sig av sin barnmorskemetod (dialektik eller majeutik) genom att med nya frågor locka fram de goda tankefoster som sammanfattade den aktuella idén. Barnmorskemetoden var inte någon vetenskaplig metod utan snarare en intuitiv metod som tillsammans med kritiskt tänkande kunde leda fram till olika slutsatser. Ofta blev slutsatsen att man egentligen inte visste något i det aktuella området. I den västerländska undervisningen har man använt sig av idén bakom barnmorskemetoden: att eleven själv kan föda fram de insikter som behövs för att tillägna sig gott omdöme. Med tanke på hur lång tid det skulle ta att av egen kraft tillägna sig all den kunskap som behövs i dagens samhälle, låter man däremot ofta eleven studera slutsatser som redan dragits av andra och sedan själv få avgöra om de är sanna eller inte med omdömets hjälp. Sokrates intresserade sig främst för analys av begrepp samt av etiska frågor. Sokrates är känd för den sokratiska metoden eller barnmorskemetoden, som Platon tillämpar i sina tidigaste skrifter. Metoden bygger på uppfattningen att människor redan besitter kunskap, som det gäller att förlösa. Filosofens uppgift är att som en barnmorska hjälpa fram denna kunskap. I Platons dialoger leder den sokratiska metoden dock inte alltid till några slutliga svar. Istället avslöjar dialogen hur lite diskussionsparterna egentligen vet. Sokrates betraktar sig i sitt "Försvarstal" som visare än andra därför att han insåg att han ingenting visste.
kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2016/08/1-enkel-okunnighet-att-vara-medveten-om.html
och/eller:
och/eller:
och/eller:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar