Lisa Irenius: Snart har vi alla blivit nosofober

 Tycker du att följande låter bekant? Du blir nervös av varje mindre fysiskt symtom. Du vidtar extrema åtgärder för att undvika kontakt med eventuell smitta, aktiviteter där sådan kan förekomma ställs in. Du tvättar händerna ofta och närmast tvångsmässigt.

 I så fall har du inte bara anpassat dig till coronatillvaron, utan möjligen också drabbats av så kallad nosofobi, en överdriven, irrationell rädsla för sjukdomar. Begreppet härstammar från grekiskans nosos (sjukdom) och phobos (rädsla).

 Tillståndet är nära besläktat med hypokondri. Medan hypokondrikern tror sig vara sjuk, är nosofoben rädd att bli sjuk. Tidigare har man talat om detta som en sjuka för medicin-studenter, som genom att peppras med kunskap om olika sjukdomar kan utveckla en rädsla för att själva drabbas. I dag får vi alla stup i kvarten information om ”smittläget”, så det vore konstigt om inte denna fobi fått ett uppsving. Samtidigt har rädslan för coronasmittan länge betraktats som vettig snarare än överdriven. Tänkare har rentav menat att paranoia och panik är att föredra i ett osäkert läge, då det hjälper människan att överleva.

 På ett mer vardagligt plan kan oron för att smittas av corona och andra sjukdomar ses som högst rationell: när minsta symtom gör att man måste stanna hemma och inte ens kan gå till affären. Det räcker ju med en gammal vanlig förkylning för att tvingas ställa in alla planer.

 Det har också blivit alltmer uppenbart att hårda restriktioner för att begränsa smittsprid-ningen inte alltid har varit proportionerliga, eller ens effektiva. Men det är välkommet att det nu börjar bli ordentlig fart på diskussionen om hur ett samhälle bör väga risken för sjukdom mot andra värden.

 På SvD Kultur har vi diskuterat om ett ständigt fokus på coronasiffror kan medföra enögdhet. Om vi som gemenskap ständigt beaktade alla de risker som livet dagligen utsätter oss för skulle samhället snart förvandlas till en enda stor kollektiv ångestneuros. Det som oroar oss för samhällets del är hur kärleken till livet alltmer trängs ut av en rädsla för sjukdom och död. Vi är djupt kritiska till det som kan kallar panmedikalism: hur hälsa håller på att bli ett överordnat värde i samhället. Egentligen borde hälsa inte betraktas som ett värde utan som en resurs. En resurs är något eftersträvansvärt och avundsvärt, ett värde är något aktningsvärt och beundransvärt – som rättvisa, kärlek eller tankefrihet. Jag kan vara avundsjuk på någon för att han har bättre hälsa eller är rikare än jag. Men om jag beundrar honom för det är jag en imbecill. Man kan invända att det ifråga om covid-19, liksom andra allvarliga sjukdomar, faktiskt inte bara handlar om god hälsa, utan om liv och död. Man brukar påpeka att döden är en del av livet, och att det är en del av visheten att acceptera döden.

 Ändå är sådan samhällskritik värd att begrunda. Att mena att pandemin bara har förstärkt en besatthet vid hälsa som har funnits länge, och att denna i sin tur har tre bakomliggande orsaker. 1) är religionens tillbakagång: när man inte längre tror på ett liv efter döden hamnar fokus i stället på livet här och nu. 2) är en åldrande befolkning, som är mer känslig för och fokuserad på hälsoproblem. 3) är medicinens framsteg, som har gett läkare och forskare en mer framträdande roll. Var för sig är det tre positiva saker. Att kyrkan inte längre dikterar människors liv, att vi lever längre och kan bota fler sjuk domar. Men det är tänkvärt att kombinationen av dessa tre stora förändringar också riskerar att medföra en sådan fixering vid livet att själva levandet glöms bort. Kanske har det också bidragit till ett allmänt fokus på resurser snarare än värden: många verkar i dag likställa framgång med att bli avundad, snarare än beundrad. Målet blir att skylta med alla tillgångar, och ett extremt hälsoideal ses som en del av det perfekta, presterande livet – som att springa maraton, åka Vasalopp med mera. Man må kalla det panmedikalism, nosofobi eller vad man nu vill – men nog börjar samhällets upptagenhet vid hälsa, och rädsla för sjukdom, kännas alltmer kvävande. Samhällets fixering vid smitta och sjukdom känns alltmer påtaglig. Men att hälsa görs till ett överordnat värde har sitt pris.

 Lisa Irenius är Svenska Dagbladets kulturchef – Ur SvD 2022-01-16

Kolla även (Om att gå med i en icke PK förening med fri debatt):

https://axiom1a.blogspot.com/2020/08/omduga-varfor-skulle-nagon-vilja-bli.html

och (om planetens absolut största problem): 

https://www.youtube.com/watch?v=XzoBE8eE81w

https://www.youtube.com/watch?v=fqJAeReFr8I

och:

https://axiom1a.blogspot.com/2021/09/coronacovid-19-felhanterat-varlden-har.html

 

Alfabetets ursprung och utveckling från Hieroglyfer och symboler till bokstäver.

  Nu när programmet inte längre är tillgängligt på UR Play passar jag på att berätta hur och när stavelseskriften utvecklades till bokstavsskrift.

 Egypten hade använt sig av stavelseskrift i tvåtusen år. Som så ofta under historiens gång uppträdde några ”invandrare” i utkanten av det dåtida egyptiska väldet (då ingick nuvarande Palestina och Israel i det egyptiska imperiet) under 1000 talet f. Kr. Dessa invandrare var utomstående och därför inte lika bundna av den egyptiska kulturens dogmer.

 De tyckte att stavelseskriften var svår att lära sig och föreslog därför att man skulle välja ut begynnelseljudet i vissa stavelser som bokstäver. Idén anammades ganska snabbt. Världshistoriens första bokstavsskrift blev därför uppfunnen och spred sig så småningom via fenicierna och Grekland till Rom.

 Alla andra bokstavsskrifter (Utom Maya civilisationens) antingen kopierade eller inspirerades av den ursprungliga egyptiska bokstavsskriften.

Det första alfabetet - Avsnitt 1 · 51 min

 Vi besöker Egypten för att undersöka den hieroglyfiska bildskriften. Hur tolkar man olika kombinationer av tecken och hur nyanserade man en bildskrift? I Kina ser vi hur kalligrafin utvecklades till en egen konstform. I Australien tittar vi på hur aboriginernas bildspråk lever kvar och tolkas av vår egen tid. Också den arabiska kalligrafins utveckling jämte andra kulturer tolkas. Men hur är det? Har våra nutida skriftspråk ett gemensamt ursprung? 

 Ett vackert program som klart och tydligt visar hur vårt alfabet utvecklades - liksom alla andra alfabet som existerar idag.  Det kan även - i rättvisas namn - påpekas att även Maya civilisationen i Amerika uppfann ett alfabet, men det används inte idag och har inte fått några följeslagare. 

 OBS! Oftast översätts det engelska ordet Mind till svenskans Hjärna i de svenska undertexterna, men det borde översättas till svenskans sinne.

  Programmet – del 1 – finns på UR Play på länken:

 https://urplay.se/serie/220824-bokstav-symbol-och-hieroglyf

 Produktionsår 2020 - tillgängligt till 31 juli 2023

 Dessutom finns del 2 om Bokstav, symbol och alfabet på:

https://urplay.se/program/220821-bokstav-symbol-och-hieroglyf-hur-skriften-forandrade-varlden - OBS Programmen är inte längre tillgänliga på UR Pay

 Hur skriften förändrade världen – Avsnitt 2 – 51 minuter

 Vi följer skriftspråkets fortsatta utveckling i världen. Olika kulturer möts och deras skriftspråk analyseras: hur har de utvecklats lokalt och vilka influenser finns från andra skriftspråk? I Samarkand möter vi den arabiska kalligrafin och ser den första arabiska boken tryckt med ”lösa typer”. Vi ser hur handskrivna illustrerade böcker bevarats och nu betraktas som konstverk. Dessutom får vi se hur det går till att tillverka skrivblad av bearbetade djurhudar (Pergament).

 Intressant att notera är att billiga (relativt) bokrullar av papyrus i romarriket ersattes av dyra pergamentböcker när det romerska rikets informationsteknologi ersattes av medeltidens och hur det orsakade civilisationens förfall.

 Del 2 handlar egentligen om Tryckpressen och dess påverkan på civilisationen.

 Tänk att det skulle komma en programserie i två delar som handlar om de två – enligt mitt tyckande – mest revolutionerande historiska uppfinningarna jag lärt känna. Nu hade jag tur!

Todde

Kolla:

https://axiom1a.blogspot.com/2020/08/omduga-varfor-skulle-nagon-vilja-bli.html

och:

https://axiom1a.blogspot.com/2021/11/filosofinsmest-beromda-liknelse.html

 

Filosofins mest berömda liknelse:

Liknelsen om Grottan

  Liknelsen om Grottan – ur boken Sokrates STATEN av Todde Salén – ISBN 9789163072765.

  Grottliknelsens syfte är att illustrera Sokrates teori om idéer. Platon lät sedan sammanställa denna liknelse: att alla existerande föremål och egenskaper av ett visst slag har del i en gemensam idé (så har till exempel alla hästar del i ”Hästens idé”, medan alla röda saker har del i ”Rödhetens idé”). Platon skiljer tydligt på sinnevärlden, där de föremål vi kan observera med sinnena finns, och idévärlden (eller formvärlden) där idéerna finns. Föremålen i sinnevärlden är endast ofullständiga avbildningar av de verkligt existerande tingen, idéerna, på samma sätt som en cirkel ritad för hand alltid måste vara en ofullständig avbildning av den matematiskt definierade cirkeln. Kunskap om idéerna får man genom att nå kunskap om det Godas idé, som är den högsta av alla idéer.

Du hittar ljudboksfilen om Grottliknelsen på:

https://www.youtube.com/watch?v=jvyiZbbkUok

 Om boken ”Sokrates Staten”:

På grekiska heter Platons dialogen POLITIK. På engelska heter den REPUBLIC (REPUBLIK).

 Sätter man sig in i dialogens budskap blir det självklart att de tankar som förs fram i dialogen verkligen har omsatts i praktisk handling, när den moderna västerländska "demokratiska staten" (C2 = Civilisation typ 2) skapats. Det är lika självklart att vi ännu har en lång väg kvar att gå, innan vi kommer i närheten av den idealstat (C3) som Sokrates drömde om.

 Boken lyfter fram de filosofiska tankarna i Platons dialog STATEN. De "goda" tankarna i dialogen som använts för att skapa den moderna västerländska civilisationen glöms ofta bort när kritiker vill fördöma dialogens idéer. Men de "dåliga" (= icke politiskt korrekta) idéerna talar kritikerna gärna om. Det gäller speciellt idéerna om familjebildning och barnuppfostran (som Sokrates kanske bara förde fram i skämtsam ton - i brist på seriösa praktiska idéer). Eller när Sokrates hävdar att demokratin är det näst sämsta styrelseskicket. Vårt moderna västerländska samhälle är dock långt ifrån en sådan "ansvarslös" demokratisk stat (enligt Sokrates definition).

 Det moderna västerländska samhället är snarare en blandning av "demokrati", "oligarki" och "timokrati" enligt Sokrates syn på saken. Det går att ifrågasätta om Sokrates verkligen har existerat (liksom det går att ifrågasätta om Buddha och Jesus har existerat) eller om han verkligen var sådan som Platon porträtterat honom.

 Ur filosofisk synvinkel är sådant ifrågasättande meningslöst. Det som betyder något är att vi har ett litterärt verk som förhoppningsvis kan fortsätta att inspirera vanliga människor och politiker att skapa bättre fungerande samhällen.

 Platons dialoger ger oss en bild av en individ, Sokrates, som var väldigt annorlunda och otroligt inspirerande. Läs därför denna bok och låt dig inspireras!

 Boken finns att köpa på Adlibris - https://www.adlibris.com  - eller Bokus – www.bokus.com eller på Bokbörsen – www.bokborsen.se - eller hos DUGA på www.duga.se

Todde 

Se även: https://axiom1a.blogspot.com/2016/03/sokrates-och-hans-kvinnosyn-kvinnor.html

 Några Citat av Platon:

• “Visa män talar för att de har något att säga; dårar talar för att de måste säga något.”
• “Ett bra beslut baseras på kunskap och inte siffror.”
• “Åsikten är det mellan kunskap och okunnighet.”
• “Måttet på en man är vad han gör med makt.”

• “Folk är som jord. De kan antingen ge dig näring och hjälpa dig att växa som varelse eller så de kan hämma din tillväxt och låta dig vissna och dö.”
• “Ingen vet om döden, som människor fruktar är den största ondskan, kanske är den det störst goda.”
• “Straffet som de kloka lider av som vägrar att delta i regeringen, är att leva under regeringen av värre män.”
• “Ingenting kan vara mer absurt än den praxis som råder i vårt land då män och kvinnor inte följer samma sysselsättningar med alla sina styrkor och med ett sinne. Då är staten, istället för att vara hel, reducerad till hälften.”
• “Den första och största segern är att återvinna ditt sanna jag. Att låta ditt sanna jag erövras av ditt sämre jag (människonaturen) är det mest skamliga och avskyvärda.”

Todde

 Elefanten i rummet (SvT Play)

Ett program om hur sötvatten är ett växande "bristproblem" - Och faktiskt hur människan kan lösa sådana problem när hon använder sin förmåga att finna lösningar:

 

https://www.svtplay.se/video/27659457/den-giftbla-floden?position=2167&id=eXYX1Vv

 

KAN SES TILL

1 jul 2023

 

och ett program som tar upp planetens värsta problem - Elefanten i rummet = överbefolkningen:

 

https://www.svtplay.se/video/27598817/ar-jorden-overbefolkad?id=eXYX1Dw

KAN SES TILL

16 jan 2022

 

Todde

Kolla även:

https://axiom1a.blogspot.com/2021/02/folkokningenbehover-bromsas-det-ar-en.html

och:

https://axiom1a.blogspot.com/2020/08/overbefolkningen-det-mest-overhangande.html

och glöm inte att kolla programmet nr vattnet tar slut - det är inte så många decennier kvar (om vi inte förändrar vår hantering av vattnets källor):

 Vatten är vår planets absolut viktigaste resurs. Men på flera platser på jorden har klimatförändningar gjort att färskvattnet riskerar att ta slut och det är ett alarmerande problem som måste hanteras nu. Dokumentären är filmad över tre år och följer dem som arbetar vid frontlinjen på tre av våra kontinenter där bristen är som värst. Tillsammans berättar de historien om hur illa läget är men också vad vi kan göra för att stoppa utvecklingen.

KAN SES TILL

31 mar 2024

https://www.svtplay.se/video/31766658/dagen-da-vattnet-tar-slut?position=1504&id=j4Vz7NR

 Den stora frågan är: Kan vi bromsa befolkningsökningen och ställa om vår civilisation innan livet och den fysiska miljö gör det ät oss?

 Vill du vara en del av problemet eller lösningen?

 Men det räcker inte med att några enskilda individer väljer att vara en del av lösningen. Så egentligen behöver vi rusta oss så att vi kan överleva de kommande katastroferna!

 Tyvärr lär oss historien att människan inte tar itu med problemen förrän hon tvingas göra det.

 

Françoise de Voltaire (1694-1778): Historien består av en flod av lögner.

 Voltaire är kanske upplysningens mest kände filosof. Han bidrog med väsentliga idéer till 1700-talets europeiska upplysning.

 Han konstaterade att det inte är möjligt att med ord beskriva allt det som händer under historiens gång och att all historieskrivning därför avviker från det sanna historiska skeendet.

 Så alla som försöker beskriva de historiska skeendena kommer därför att ge en version som, genom att avvika från den historiska sanningen, kommer att ge upphov till en ”mer eller mindre vinklade lögner”.

 All den skrivna historia vi kan studera är egentligen bara sagor. Sagor kan antingen vara bra – d.v.s. man kan lära sig något användbart at dem  eller dåliga (d.v.s. förminskar individens möjligheter att förbättra sin livskvalitet). Sagor är fantasi och behöver inte ha något med verkligheten att göra. Men de kan mycket väl vara verklighetsbaserade, utan att göra anspråk på det - jfr Sokrates skvallerfilter på: 

 https://axiom1a.blogspot.com/2015/06/sokrates-skvallerfilter-skvaller-fortal.html

 Det är sedan dessutom så illa att när en historieskrivare har skapat sin egen lögn om historien, så finns det individer som väljer att ytterligare vinkla historien så att den passar deras agenda. Detta kan i sin tur leda till bisarra konspirationsteorier.

 Som livsfilosof är man därför skyldig att tillämpa skeptisism. D.v.s. ansluta sig till det sokratiska idealet ”att inte veta”. Allt man läser om vad som hänt och inte hänt skapar en tro (inte vetande) på något som någon annan försöker få dig att tro. Ju mer du lär dig tro på desto mer fjärmar du dig från din egen sanning.

 Det är detta som gör att livsfilosofen förpliktigas att lära känna sig själv och sin egen sanning. Det finns inga genvägar till visdom. Vägen till visdom går via ökad insikt om det sanna jagets natur och genom att lära känna sitt sanna jag även lära känna den sanning och den kunskap det sanna jaget en gång ägt. Det Sokrates kallade återerinring.

 Hela budskapet bakom den sokratiska barnmorskemetoden är att med hjälp av andliga frågeställningar återerinra sig denna kunskap, vilket gör individen visare genom ökad självinsikt och därav följande bättre omdöme.

 Livsfilosoferna i DUGA välkomnar dig om du vill pröva den moderna sokratiska barnmorskemetoden att ta kontakt via www.duga.se

 

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2015/03/dekadens-dekadens-wikipedia-betyder_25.html

 

 Sokrates: Det viktiga är inte att leva, utan att leva rätt. Självkännedom är nyckeln till dygdigt leverne. Den nyckeln står endast att finna i din odödliga själ (ditt sanna jag). Vägen dit är smal, mödosam, knagglig och brant. Det är därför som så många väljer att aldrig beträda den. De blir helt enkelt avskräckta. Deras tröga människosinnen, andliga låsningar och lättja hindrar dem.

 Kommentar: Det är detta dilemma som hindrar individen (det sanna jaget) att ge sig in på den väg till självkännedom, som Sokrates rekommenderade och ansåg vara individens enda möjlighet att närma sig lösningen på livets mysterium.

 Sokrates (ur ”Försvarstalet” 30 a-b): Det enda jag bryr mig om att inpränta i er, unga som gamla, är att ni inte skall bry er om er själva som människor/individer eller era ägodelar. Ni skall istället bry er om att göra era odödliga själar (era sanna jag) så perfekta som möjligt.

 Jag påstår att dygden inte skapas av pengar utan att ur dygden skapas pengar och allt annat som är bra för människan, både för individen och för staten.

 

Todde

PS. Några  Citat av Platon

• “Visa män talar för att de har något att säga; dårar talar för att de måste säga något.”
• “Ett bra beslut baseras på kunskap och inte siffror.”
• “Åsikten är det mellan kunskap och okunnighet.”
• “Måttet på en man är vad han gör med makt.”

• “Folk är som jord. De kan antingen ge dig näring och hjälpa dig att växa som varelse eller så de kan hämma din tillväxt och låta dig vissna och dö.”
• “Ingen vet om döden, som människor fruktar är den största ondskan, kanske är den det störst goda.”
• “Straffet som de kloka lider av som vägrar att delta i regeringen, är att leva under regeringen av värre män.”
• “Ingenting kan vara mer absurt än den praxis som råder i vårt land då män och kvinnor inte följer samma sysselsättningar med alla sina styrkor och med ett sinne. Då är staten, istället för att vara hel, reducerad till hälften.”
• “Den första och största segern är att återvinna ditt sanna jag. Att låta ditt sanna jag erövras av ditt sämre jag (människonaturen) är det mest skamliga och avskyvärda.”

Todde

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2020/01/om-sokrates-ur-nordisk-familjebok.html

och: https://axiom1a.blogspot.com/2019/12/fungerar-den-moderna-sokratiska-metoden.html

https://axiom1a.blogspot.com/2016/08/1-enkel-okunnighet-att-vara-medveten-om.html

https://axiom1a.blogspot.com/2016/03/sokrates-och-hans-kvinnosyn-kvinnor.html

https://axiom1a.blogspot.com/2015/06/sokrates-skvallerfilter-skvaller-fortal.html

 

Folkökningen behöver bromsas

 

 Det är en utbredd missuppfattning att folkökning är ett obetydligt problem jämfört med klimathotet. Båda är redan betydande problem.

 Artikel ur SvD 2021 02 03

 De närmsta åren blir avgörande i arbetet att begränsa jordens uppvärmning och stoppa utarmningen av vitala ekosystem. Om inte utsläppen av växthusgaser minskar snabbt i västländer, Kina, Indien och andra nationer med välmående stor medelklass riskerar följderna enligt IPCC och FN att bli katastrofala. Ansvaret ligger främst hos oss i den rika världen. Vi fick favören att under några sekel använda den lagrade solenergi som ackumulerats under hundratals miljoner år. Vår civilisation göds av ”gratislunchen”, som Therese Uddenfeldt kallat sin belysande bok om denna unika händelse i människans evolution. En alternativ titel kunde varit ”brakfesten”.

 Vi börjar nu se konsekvenserna: tinande permafrost och polarisar, stigande havsnivå, extremare väder, gigantiska skogsbränder, förtorkade odlingar, mat- och vattenbrist, utplåning av arters livsmiljö, utrotning. Mer undanskymt växer en annan ”utmaning”: jordens folkökning, från 3 miljarder år 1960 via dagens 7,8 till cirka 11 miljarder år 2100 enligt FN:s prognos. Allt fler människor i fattiga länder drabbas hårt av klimatförändringen i kombination med snabbt växande befolkning.

 Undernäring har tills nyligen minskat, men där antalet människor ökar mer än maten växer den återigen. FAO och årets fredspristagare, World Food Program, finner att 690 miljoner (cirka 9 procent) var undernärda 2019, och beräknar att de blir 840 miljoner år 2030. Värst är läget i Afrika. Trots att många afrikaner fått bättre ekonomi ökar antalet undernärda alltsedan 2014 och är nu 250 miljoner. Om trenden består är var fjärde afrikan drabbad 2030.

 För att hejda humanitära katastrofer behöver tillgången på mat öka och födelsetalen minska avsevärt (idag 4,5 barn per kvinna). Annars hotar samma misstag som med jordens uppvärmning – passivitet som ger allt större framtida lidande och skador. Vill vi i den rika världen alls förstå vad som håller på att ske? I Roslings bestseller ”Factfulness” visas att andelen undernärda minskat stadigt sedan 1970. Men att antalet undernärda lidande människor ökar nämns inte. Antalet har vuxit varje år sedan 2014, och 2019 ökade även andelen undernärda.

 Global Challenges Foundation fann nyligen bland tio länder att svenskar var mest negativa till den globala folkökningen. Men till skillnad från klimatändringen diskuteras folkökningen sällan i medierna och undviks nästan helt av miljöorganisationer. Varför detta ointresse för en av grundorsakerna till den snabbt ökande obalansen mellan människa och miljö?

 Med mindre befolkning i rika länder hade konsumtion, växthusgaser och uppvärmning givetvis också varit mindre. IPCC skrev 2014 att ”economic and population growth continue to be the most important drivers of increases in CO² emissions”. Är en orsak till att folkökningen sällan tas upp att ökningen mest sker i fattiga tidigare kolonier?

 En inflytelserik europeisk opinionsbildare menar att rika rasistiska västerlänningar försöker skylla klimatändringen på tredje världens folkökning, för att slippa sänka sin egen ohållbara konsumtion (Guardian 26/8 2020). Det kan vara så i vissa kretsar; alla försök att smita undan ansvar och skylla på tredje världens fattiga måste naturligtvis avvisas. Men att som många ”progressiva” hävda att farhågorna kring folkökningen är överdrivna är ett ödesdigert misstag, av flera skäl.

 FN:s prognos från 2019 för världens befolkning fram till år 2100 - Afrika står för största delen av ökningen. Det påstås att folkökningen inte är ett stort problem ur klimat- eller ekologisk synpunkt, då de fattigas ekologiska fotavtryck är litet. I sig riktigt, men målsättningen är ju att varje barn som föds får hygglig levnadsstandard, och då krävs vatten, energi, odlingsmark, bostäder med mera vilket gör att fotavtrycket ökar över tid. Det sker i många utvecklingsländer, och därför måste åtgärder för att stärka ekonomin i dessa länder paras med insatser för att begränsa folkökningen.

 Orsakerna är främst två. Dels risken för ökad undernäring. Om Afrikas befolkning växer från dagens 1,3 till 4 miljarder får det dramatiska konsekvenser. Det är knappast möjligt att öka födoproduktionen i proportion till en sådan folkökning. Undernäringen ökar redan stadigt i Afrika sedan sex år (FAO). Någon ny grön revolution är inte i sikte. Fattigdom, undernäring och svält hotar därför en växande del av Afrikas befolkning om den fortsätter öka som FN spår. Redan stor klimatorsakad migration (SvD 24/12, 25/1) kommer då att bli än större genom folkökningen.

 Dels också risken för okontrollerad ökning av växthusgaser, från den stora del av befolkningen vars levnadsstandard ökar. Den rika världen bör därför nu kraftigt höja sina insatser för att hjälpa afrikanska nationer, och framför allt dess kvinnor, att nå den minskning i födelsetalen som många av länderna eftersträvar enligt FN (se Population Facts No 2017/10). Ett stort problem är att många kvinnor saknar eller hindras att nyttja moderna preventivmedel. Men den väsentligaste insatsen är och förblir att förbättra utbildningen i Afrika, speciellt av kvinnor.

 Att avhjälpa bristen är ingen särskilt dyr insats men kan snabbt bidra till lägre födelsetal. Mindre barnkullar stärker även fattiga länders ekonomi då andelen barn minskar relativt arbetande vuxna, fler kvinnor kan ta del i arbetslivet, de färre barnen kan få längre och bättre utbildning och så vidare. Självbestämmande och utbildning för kvinnor är viktigt och förtjänar starkt stöd, men lika viktigt är att snabbt höja stödet för moderna preventivmedel, rådgivning och familjeplanering, där ökat svenskt bistånd skulle kunna göra stor skillnad. Att hejda folkökningen är alltså fördelaktigt för afrikanska och andra fattiga länder. Många av dagens problem beror mer på folkökning än på klimatförändring. Till exempel kontakt med nya virus, och utrotning av arter då folkökningen leder till födobrist, avskogning, mer jordbruk, jakt och fiske.

 För att hejda klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald krävs åtgärder både mot folkökningen och mot resursslöseriet hos världens medel- och överklass.

 Rapporter om jordens utveckling och åtgärder för att lösa utmaningarna måste bli mer balanserade, genom att uppmärksamma folkökningens konsekvenser och det stora behovet av familjeplanering i bland annat Afrika.

 

 Malte Andersson ekolog, professor emeritus vid Göteborgs universitet (GU)

 Frank Götmark professor i ekologi vid GU, forskar om befolkningsökning

 Anders Wijkman hedersordförande Club of Rome artikelförfattarna medverkar i nätverket Population Matters Sweden

 

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2020/08/overbefolkningen-det-mest-overhangande.html

Todde