Vad är/Hur fungerar "Den Moderna Sokratiska Metoden"?

 Det är ingen lätt fråga att enkelt svara på. Att vi pratar om en modern sokratisk metod beror på att vi tagit med buddhistiska idéer när vi arbetat med att vidareutveckla Sokrates Metod (barnmorskemetoden).

 I buddhismen talar man om tre grundpelare Dharma (läran), Buddha (insikt eller aha-upplevelse) och Sangha (gruppens sanna vänskap).

 Att studera olika filosofier och själv avgöra vad som är sant är det första buddhistiska steget (att studera Dharma). Vi har speciella kurser där vi studerar olika former av livets lagar. (Kommunikations Kurs, Problem Kurs, Dharma Kurs, Etik- & Moral Kurs etc.)

 Dharma handlar om livets lagar. Att på egen hand under en kort livstid som människa, utan stöd av Dharma, lära känna livets lagar tillräckligt väl för att kraftigt förbättra karma är en så gott som hopplös uppgift.

 Buddhismens andra hörnpelare – Buddha – möter man när man med hjälp av Sokrates metod (eller på annat sätt) kommer till insikt (genom aha-upplevelser) om livets mening och livets lagar.

 Buddhismens tredje hörnpelare – Sangha – kommer man till när man tillsammans med de sanna vännerna i Sangha skapar en sann grupp, som består av sanna vänner som bistår varandra i strävan att ta sig vidare på vägen till upplysning.

 Sokrates gav ett enkelt råd till sina lärjungar: Om ni under ert nuvarande liv engagerar er åt att studera och ägna er åt vardagens ekorrhjul (= det som i buddhismen kallas Samara). Då kommer ni även efter döden att sträva mot detta föränderliga och förgängliga.

 Om ni däremot redan under er nuvarande livstid ägnar er åt att studera och sträva efter att nå de eviga sanningarna och visdomens källa. Då kommer ni även efter döden att fortsätta vandringen mot det evigas och det gudomligas universa. Så valet är ditt! Även om det kanske inte är enkelt att leva och verka i denna sokratiska anda, så är receptet enkelt.

 Människonaturens strävan efter materiellt välstånd är endast bra för det sanna jaget om människonaturen kan tas i det sanna jagets tjänst, för att förändra det sanna jagets karma (livets mening enligt buddhismen).

 Buddhismens grundare, Gautama Siddharta var noga med att påpeka att hans människonatur inte var Buddha. Hans människonaturs uppgift var endast att visa på vägen till upplysning (= Buddha).

 Enligt buddhistisk tradition mötte Gautama äntligen Buddha (= blev medveten eller upplyst om den gyllene medelvägens princip) efter att ha begrundat alla sina tidigare existenser (= tidigare liv).

 När vi tillämpar vår moderna sokratiska metod, börjar vi därför med att ställa sokratiska frågor, som förbättrar minnet, samtidigt som de hjälper individen att lära känna sin sanna natur (det sanna jaget). Att förbättra förmågan att minnas är givetvis nödvändigt om man vill hjälpa en individ som fastnat i det materialistiska ”man lever endast en gång” tänkandet.
 Människonaturens växande materiella "välstånd" på bekostnad av det sanna jagets möjligheter att växa i kunskap och ansvar bör inte vara något att sträva efter. Ändå sätter den överväldigande majoriteten av mänskligheten det materiella välståndet som det viktigaste. Att gå den gyllene medelvägen skulle innebära att man noga ser till att säkra människonaturens överlevande i första hand för att kunna använda sig av "sin människa" till att förbättra det sanna jagets karma.

 Den moderna sokratiska metoden består av sokratiska dialoger (dialektik), där den som tar emot frågorna själv får finna sina egna svar. I den moderna sokratiska metoden används inte ledande frågor (så som Sokrates ofta gör i Platons dialoger – utom i dialogen Kriton). Istället riktar frågorna individens uppmärksamhet mot områden i sinnet, som leder individen till att lära känna sitt sanna jag bättre och därigenom bli visare. De svar och insikter individen själv finner i sitt inre är hennes egna idéer och tankar, som dras fram ur sinnets skrymslen och vrår.

 Det är frågorna som får individen att ta sig in i de områden, där de olika svaren och tankarna har legat gömda för människonaturen.

 Varje sådan insikt är ett steg på vägen till sanning och varje steg på vägen får individen att bli mer medveten om sin sanna natur.

 Som Sokrates sa och som det stod vid ingången till Oraklet i Delphi: Lär Känna dig själv! (= Lär känna ditt sanna jag!).

 Sokrates kanske viktigaste budskap till filosoferna är idén bakom hans ”barnmorskemetod”. Tanken att man inom sig har alla de insikter och all den visdom man behöver för att nå andlig medvetenhet och visdom. 
 Metoden innebär att man med hjälp av frågor förlöser dessa insikter och kunskaper. Frågeställaren blir då barnmorska till de tankar och tankefoster som förlöses ur individens inre (det sanna jaget). Därigenom öppnas vägen till ytterligare insikter och visdom.

 En nobelpristagare fick en gång en fråga: Hur kan ni forskare hitta svaren på era frågor? Och svarade då: Att hitta svaren är inte så svårt. Det svåra är att ställa de rätta frågorna.

 Det är konsten att ställa de rätta frågorna som avgör om den moderna sokratiska metoden ger bättre eller sämre resultat.
 Den Moderna Sokratiska Metod använder det logiska sinnets logik på så sätt att sinnets försvarsmekanismer förbigås och det sanna jaget "luras" att ge sina äkta svar, Det är avancerad livsfilosofi.

 I Platons dialog ”Menon” använder sig Sokrates av sin metod (dialektik) för att leda en okunnig slav till insikt, enbart genom att ställa frågor till slaven. Det visar sig då att slavens förmåga att tänka gör att han (slaven) når korrekta insikter om geometri.

 Dialogen fortsätter:

 Sokrates: Ändå var han omedveten om resultatet när vi började fråga ut honom.

 Menon: Det håller jag med om.

 Sokrates: Således måste han på något sätt haft medvetenhet om dessa idéer inom sig.

 Menon: Ja.

 Sokrates: Vi kan då dra slutsatsen att den som inte är medveten om en viss slutsats ändå kan ha riktiga idéer i området.

 Menon: Ja, den slutsatsen måste vi dra av detta.

 Sokrates: Således har vi nu demonstrerat att det går att få en outbildad slav att dra rätt slutsats om något som han aldrig studerat. Om man då på samma sätt ställer rätt frågor om något annat, så kommer han till slut att dra rätt slutsats om detta.

 Menon: Jo, det ser ju onekligen så ut.

 Sokrates: Vi konstaterar att slaven utan att ha tagit emot någon undervisning och endast genom att besvara frågor kunnat hämta vetande ur sitt eget inre. Detta att hämta vetande ur sitt inre, det är väl det vi kallar att erinra sig?

 Menon: Javisst.

 Sokrates: Men ett sådant vetande som han nu har fått klart för sig att han nu har, det måste han väl antingen ha tagit emot någon gång eller också har han alltid haft detta vetande?

 Menon: Jo.

 Sokrates: Om han således alltid haft detta vetande har han (hans sanna jag) väl alltid varit vetande om detta. Men om han har tagit emot detta vetande, kan han väl i varje fall inte ha tagit emot det i detta livet?

 Finns det då någon som har undervisat honom om sådant i detta livet? Det bör ju du veta, eftersom han är född och uppvuxen i ditt hus.

 Menon: Nej, jag vet att han inte har tagit emot någon sådan undervisning av någon.

 Sokrates: Men om han inte har fått dessa idéer i detta liv är det väl nödvändigt att dra slutsatsen att han måste ha ägt eller tagit emot dem under någon annan tidsrymd? Och det måste väl ha varit i en tid innan han blev människa i detta liv?

 Menon: Jo.

 Sokrates: Om det alltid har funnits sanna idéer hos honom, både under den tid då han är och den tid då han inte är människa och dessa idéer kan väckas till liv genom att man ställer frågor, så att han blir medveten om dem, då är det väl uppenbart att hans sanna jag alltid har ägt vetande? För det är väl självklart att han alltid är antingen människa eller något annat?

 Menon: Jo så är det väl.

 Sokrates: Men om det i vårt inre existerar en sann uppfattning om allt som finns, då är väl det sanna jaget odödligt? Då kan du glädja dig åt att du lever och med friskt mod kan ägna dig åt att ta reda på och undersöka allt sådant som du idag inte vet, så att du kan återerinra dig detta och bli vis.

 Menon: Det verkar som du har rätt i detta, men jag förstår inte hur du lyckades få till det.

 Ett av de knep som används i den Moderna Sokratiska Metoden är att använda människosinnets logiska natur för att "lura" sinnet att utlämna svar, som sinnet egentligen inte skulle vilja lämna ut.

 I vår materialistiska tidsålder med AI kan det vara på sin plats att påpeka att Sokrates Metod inte fungerar på data maskiner (datorer) även om de utrustas med AI. Givetvis går det inte att säga att det aldrig skulle kunna fungera i framtiden, men enligt livsfilosofin skulle det i så fall endast fungera om ett andligt väsen tog ansvar för datorns AI.

 Du kan, om du är intresserad av att få pröva Sokrates moderna metod kontakta: www.duga.se eller maila till info@duga.se  

Todde

PS. Kolla även:  

https://axiom1a.blogspot.com/2019/05/forsta-stora-sjumilasteget-livetsmening.html

och: https://axiom1a.blogspot.com/2019/02/filosofi-buddhism-sanning-och.html  

Om ENERGILAGRING - För Framtiden!

Hans företag fick ensamrätt på batteritekniken när Trump fokuserade på kol och olja

 Tekniken har kommit så långt att oljeindustrins dagar är räknade.

 Lars Jacobsson är vd:n som tjänade sina pengar som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik. I dag är han med och utvecklar alternativa batteritekniker utan litium och kobolt i bolaget Texel.

 Vad har Kockums, Ford motors och tekniken bakom vätebomben gemensamt, som dessutom kopplar till Göteborg?

 Svar: På Kungsgatan sitter bolaget Texel, som i september förra året utnämndes av det amerikanska energidepartementet till en av de bästa batteriteknikerna för att i stor skala kunna byta ut våra litiumbatterier.

 Deras batterilösning består av en kombination av en Stirlingmotor, utvecklad av Kockums och Ford, och ett termokemiskt batteri som kan lagra värmeenergi, utvecklad av samma laboratorium i USA som en gång utvecklade vätebomben.

 Lars Jacobsson är vd för bolaget. Han har en bakgrund som oljeentreprenör, men valde att investera pengarna från oljan i framtidens teknik.

Hur kommer det sig att den här tekniken hamnade hos er?

– Mitt fokus har varit värmeutstrålning från solen, och hur man kan göra om den till el. Jag har varit med och grundat flera bolag som fokuserar på det, men har alltid sagt att det inte räcker – man måste kunna lagra och leverera energin dygnet runt. Så 2010 startade jag upp ett bolag som hette United Sun Systems, som i dag är Texel, och började köpa upp en massa olika teknologi för att titta på möjligheter att lagra termisk energi och göra om till el. När jag började leta efter batteriteknik så tittade vi inte på litium utan på värmebatterier, i och med att vår ingång var just värme. 2012 köpte vi det som då var världens största anläggning för termisk solenergi, i Arizona. Sedan började vi leta jorden runt för att ta reda på vilka forskare, laboratorium eller universitet som kunde lösa lagringsproblemet bäst. På den här tiden var det få som brydde sig om energilagring kan jag säga. Men vi hittade ett laboratorium i South Carolina som även uppfunnit vätebomben på uppdrag av president Truman. Det hade lett till att de i dag är ledande på vätgasforskning och värmeenergi, och hade lyckats forska fram en termokemisk batteriteknik. Så vi började förhandla med energidepartementet i USA för att få ensamrätten på det här batteriet.

Varför låter den amerikanska staten ett svenskt bolag få ensamrätt på en sådan teknik?

– När vi började förhandla för att få ensamrätten på det här batteriet, så var Obama fortfarande president. Då sa de "nej, ni kommer aldrig få ensamrätt på amerikansk toppteknik". Men när Donald Trump blev president så gick luften gick ur alla laboratorier som hade något med det förnyelsebara att göra. Nu skulle det satsas på kol och olja igen. Vi tog upp förhandlingarna igen för att få en ensamrätt på batteriet, och framför allt ett framtida samarbete med laboratoriet där vi kan utveckla detta tillsammans. I februari förra året kunde vi skriva på ett ensamrättsavtal på batteritekniken.

Förklara så enkelt det går – hur fungerar ert batteri?

– Det är ett termokemiskt batteri, det vill säga att det lagrar värmeenergi i kemisk form. Det var laboratoriets del av det hela – hur man gör för att pumpa in någon form av värmeenergi, som exempelvis el från sol eller vindkraftverk, göra om den till värme utan förluster och sedan lagra den som kemisk värmeenergi i upp till hundra år. Men det som kommer ut efter de hundra åren är fortfarande bara värme. Det är först när man tillsätter Stirlingmotorn, som omvandlar värmen till el, som det blir en produkt som kan göra nytta i att byta ut fossila bränslen. Det är kombinationen av teknikerna som är vår input i det hela.

Vad finns det för fördel med den här tekniken, i jämförelse med andra batterityper?

– Det finns en massa olika saker man jagar inom batteriteknik, som vi prickar av. Dels är det hög energidensitet, där har vi så hög densitet att vi inom några år kommer att passera litiumbatterier med råge. Dels är det naturligtvis pris, ska man lagra storskalig energi som exempelvis all solenergi i Kalifornien så måste priset ner. I vissa storskaliga applikationer är vi upp till 90 procent billigare än litium, kanske mer. Sedan har vi detta att vårt batteri inte konsumerar några resurser, batteriet fungerar i ungefär 40 år, när de åren har gått kan vi göra om det till ett nytt batteri, och vi gör inte slut på kobolt till exempel. Allt detta gjorde att vi i september förra året utsågs till "The success story Beyond Lithium-Ion” av det amerikanska energidepartementet, på världens största energilagringskonferens i Silicon Valley.

Vilka nackdelar eller begränsningar har ert batteri?

–      Vi kan aldrig göra ett batteri som är så litet att det kan användas i en telefon eller en dator. Det är begränsad nedåt i storlek, medan litiumbatterierna är begränsade uppåt, så de passar bra ihop.

–        Sedan ser vi inga direkta tekniska nackdelar, men de svårigheter vi har framför oss är att industrialisera i ett högt tempo. Eftersom vi skrev avtalen i USA har vi blivit väldigt amerikanska. Men vi skulle kunna använda en väldigt stor del av underleverantörssystemet som finns i exempelvis Göteborg i och med bilindustrin, för att bygga vårt system i framtiden.

När man pratar om utmaningarna med batterier är det ofta med fokus på hur bilindustrin ska lösa frågan, men det är inte dit ni främst vänder er?

– Vårat första fokus är inte bilar, utan lite större energilagring. Vi förhandlar med energibolagen i Kalifornien där har man nått en gräns. Man producerar för mycket solenergi mitt på dagen, ju mer produktion desto billigare blir priset och du får inte längre betalt för din energi på dagen. Vi tar den producerade energin och flyttar över den till när efterfrågan är som störst, vilket är på kvällen när folk kommer hem.

Du har en bakgrund inom oljelagring. Har det känts som ett stort steg att gå från olja till förnybar energi?

– För 18 år sedan kanske det var ett stort steg, men i dag tycker jag att det känns väldigt naturligt. Tekniken har kommit så långt att oljevärldens dagar är räknade. Förnyelsebar energi blir billigare och billigare, och det enda som hållit tillbaka den är energilagringsmöjligheterna, så att man kan leverera billig sol och vindenergi även när solen inte skiner eller när det inte blåser. Där ligger mitt fokus. Att lösa det problemet skulle innebära dödsstöten för oljeindustrin.

Lars Jacobsson om …

… om att Sverige och Göteborg behöver satsa på ny teknik

När jag var liten fanns varven och vi byggde båtar, sedan gick de i konkurs och vi byggde bilar istället. Vi vet att utvecklingen går i cykler, och vi måste hänga med. Risken finns att vi hamnar efter, vi kan inte leva på bilindustrin i framtiden, vi kan inte missa ett nytt sol- eller vindkraftrace en gång till.

… om ekonomiska intressen över engagemang

Jag tror inte att vi kommer att klara omvandlingen om det inte är lönsamt, om inte jag kan säga till våra investerare att de kommer att tjäna pengar. Hos vanliga människor hittar man ett större engagemang, men hos de stora kapitalförvaltarna så är de mycket mer intresserade av att det ska vara lönsamt. Tråkigt, men så är det.

… att lösa de stora problemen först

Man pratar mycket om flyget, och flyget är en av de svåraste nötterna att knäcka, men det är en liten del av koldioxiden som kommer därifrån. El och värme står för 35 till 40 procent. Vi måste ta hand om de stora problemen först, så tar vi flyget så småningom.

… bolaget har en spännande teknik med stor potential som dessutom befinner sig i ett spännande situation – förra året (2018) avbröts planerna på börsnotering av United Sun Systems i samband med lovorden från amerikanska energidepartementet och namnbytet till Texel. Nu är nästa mål storskalig industrialisering.

Kolla även:

https://axiom1a.blogspot.com/2019/07/av-manniskor-spelaringen-roll-vemvad.html