Upplysande om ljusets historia i Norden

 På Nordiska Museet i Stockholm visas nu och ”tills vidare” en utställning om ”Nordiskt Ljus” som belyser hur luuset genom historien har påverkat människan i våra nordiska länder.

Kolla gärna denna föreläsnings första 20 minuter (resten tycker jag inte verkar lika intressant)
Du hittar videon vid rubriken:

Dygnetruntöppet – om att leva i ständigt ljus

http://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/nordiskt-ljus

 ”Nordiskt ljus” är en klassisk kulturhistorisk utställning – informativ och pedagogisk. Det är värt att begrunda att belysning fortfarande inte kan tas för givet i stora delar av världen, skriver Eva Bäckstedt.

 En riktig stjärnhimmel är en praktfull syn, med alla de oräkneliga små ljusen uppe i det stora blå. För en stadsbo på glesbygdsbesök är det närmast en visuell chock. I staden är natthimlen som mulen också när det är klart.

 Det kan man kalla ljusförorening, ett fenomen som tas upp i det sista rummet i den kulturhistoriska delen av utställningen ”Nordiskt ljus”, om belysning förr och nu, på Nordiska museet.

 Mitt i rummet finns en strömbrytare, och slår man på den blir det genast bländande ljust. Annars är det halvdunkel, så att man rätt kan uppskatta det milda skenet från braskaminen vid väggen.

 Det är ju sådant många av oss vill ha i våra hem numera, mysbelysning och, om det går, en stämningsskapande eldstad.

 En eldstad finns också i utställningens första rum, men där finns ingen strömbrytare, där finns bara så mycket belysning att besökaren nätt och jämnt kan läsa monterskyltarna.

 För fattigt folk, alltså för de flesta, var eldstaden den viktigaste ljuskällan under den mörka årstiden långt in på 1800-talet. Vid höstslakten stöpte man ett tiotal talgljus som skulle räcka hela året. Kvalitén var dålig, men vaxljus, som var mycket bättre, var en lyx som inte ens de bättre bemedlade kunde unna sig annat än vid festliga tillfällen.

Nordiskt ljus

Genre

Utställning

Var

Nordiska museet

Pågår tills vidare.

En riktig stjärnhimmel är en praktfull syn, med alla de oräkneliga små ljusen uppe i det stora blå. För en stadsbo på glesbygdsbesök är det närmast en visuell chock. I staden är natthimlen som mulen också när det är klart.

Det kan man kalla ljusförorening, ett fenomen som tas upp i det sista rummet i den kulturhistoriska delen av utställningen ”Nordiskt ljus”, om belysning förr och nu, på Nordiska museet.

Mitt i rummet finns en strömbrytare, och slår man på den blir det genast bländande ljust. Annars är det halvdunkel, så att man rätt kan uppskatta det milda skenet från braskaminen vid väggen.

Annons

X

Det är ju sådant många av oss vill ha i våra hem numera, mysbelysning och, om det går, en stämningsskapande eldstad.

En eldstad finns också i utställningens första rum, men där finns ingen strömbrytare, där finns bara så mycket belysning att besökaren nätt och jämnt kan läsa monterskyltarna.

För fattigt folk, alltså för de flesta, var eldstaden den viktigaste ljuskällan under den mörka årstiden långt in på 1800-talet. Vid höstslakten stöpte man ett tiotal talgljus som skulle räcka hela året. Kvalitén var dålig, men vaxljus, som var mycket bättre, var en lyx som inte ens de bättre bemedlade kunde unna sig annat än vid festliga tillfällen.Stäng

 I staden är natthimlen som mulen också när det är klart. Det kan man kalla ljusförorening, ett fenomen som tas upp i det sista rummet av utställningen. Kungsgatan i Stockholm. Foto: KW Gullers, Nordiska museet.

 I utställningen, som går från mörker till ljus, visas mängder av föremål ur samlingarna, som eldstål, lysstickor, glödhämtare, kandelabrar, lampetter och ljuskronor fram till en imponerande samling av fotogen- och oljelampor, och slutligen den revolutionerande elektrifieringen, som gjorde det möjligt att bokstavligen förlänga vinter- och arbetsdagarna.

 Hur märkvärdig den nya ljuskällan var framgår av en liten instruktion från slutet av 1800-talet, som avslutas med några lugnande ord: ”Begagnandet af Elektriciteten för belysningsändamål är icke förderfvligt för helsan, icke heller utöfvar det skadligt inflytande å sömnen.”

 Den kulturhistoriska delen av utställningen är den mest innehållstäta, men i valvmontrarna på andra sidan hallen kan man också fördjupa sig i högtider som förknippas med ljus i olika former, som Midsommar, Valborg, Advent och Nouruz, som firas vid vårdagjämningen i Iran och delar av Mellanöstern.

 I hallen mittemellan visas ett stort urval 1900-talsarmaturer, där man kan ägna sig åt nostalgiskt närstudium av gamla favoriter och hatobjekt, och dessutom få en glimt av det allra senaste, som några delikata små lampskärmar, framställda med 3D-skrivare.

 ”Nordiskt ljus” är en klassisk kulturhistorisk utställning, inte särskilt överraskande men hederlig, informativ och pedagogisk.

 Och visst kan det vara mödan värt att ta sig tid att begrunda att något så självklart som belysning inte alltid har kunnat tas för givet, och att det fortfarande inte kan tas för givet i stora delar av världen.

Visste du att?

·                       Det nordiska ljuset är unikt, få procent av jordens befolkning lever under liknande ljusförhållanden. På andra sidan jordklotet, 60 grader sydlig bredd och längre söderut finns inga bofasta människor.

·                       Ända in på 1800-talet var elden i öppna spisen den viktigaste belysningen inomhus för många, förutom dagsljus genom fönster.

·                       Stearinljus kom i handeln under 1840-talet, men fick ingen stor betydelse som belysning under 1800-talet. De var dyra jämfört med fotogenet. Senare under 1900-talet och nu på 2010-talet tänds fler stearinljus än någonsin förr.

·                       Gasbelysning började användas i Stockholm den 18 december 1853. En gaslåga motsvarade 12 ljus i lyskraft men gas var dyrt och avgav värme och vatten så rummen kändes tropiska. Gasen smutsade också tak och inredning. Gasljus blev därför viktigast som gatubelysning.

·                       1925 tändes den första neonskylten utomhus i Sverige och från 1930-talet lystes städerna upp av allt fler ljusreklamskyltar.

·                       Armaturer från sekelskiftet 1900 ofta har glödlampan synlig på utsidan eftersom det elektriska ljuset var något fint och exklusivt man gärna ville visa upp. Sedan doldes den istället bakom skärmar när bländfritt ljus blev modernt på 1920-1930-talet.

·                       Midsommar och de ljusa sommarnätterna har kopplats ihop med magi. Övernaturliga väsen ansågs mer aktiva under midsommarnatten och växter hade magiska krafter. Därför var det lämpligt att under just midsommar plocka läkande växter eller nattens dagg som användes till medicin.

Adress: Djurgårdsvägen 6-16, 115 93 Stockholm

Telefon:08-519 546 00

Öppettider: 

onsdag	10–20
torsdag	10–17
fredag	10–17
lördag (Nyårsafton)	10–17 Öppettiderna kan variera
söndag (Nyårsdagen)	10–17 Öppettiderna kan variera
måndag	10–17
tisdag	10–17

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Todde

Ja, göteborgare är trevligast!

Ur GP lördagen den 17 december 2016 - Fröken Fingal

Härlig Humor!

 Välkommen till Fröken Fingals frågespalt! Är du nyinflyttad i stan? Eller har du bott här länge men plötsligt tappat greppet om hur man beter sig i Göteborg? Då är det här kolumnen för dig.
 Fröken Fingal! Är Göteborg verkligen trevligare än andra städer i Sverige? Jag ska snart flytta till er stad och hör hela tiden att det är så trevligt där eftersom göteborgare är så trevliga. Är det sant? - Kanotisten i Västervik

 På din fråga vill jag svara ett rungande, taktfast och tveklöst: JA. Som göteborgare vet jag att Göteborg är trevligare än alla andra städer i Sverige, och att göteborgare är trevligare än alla andra människor i Sverige. Grundar jag då detta på några som helst fakta? Självklart inte. Har jag till exempel bott i andra städer i Sverige, som jag kan jämföra med? Nej. Har jag överhuvudtaget undersökt om detta stämmer? Nej, nej, nej (varför skulle jag det?).

 Göteborgare tacklar detta påstående, som är allmänt utbrett i Sverige, genom att vara 1) tvärsäkra på att det är sant och 2) jämföra med stockholmare. När vi åker till Stockholm förväntar vi oss, från den stund vi kliver av tåget, att alla ska vara stressade, opersonliga, uppblåsta och så upptagna att de inte har tid att stå och tjöta i tunnelbanegångarna i rusnings-trafik. Sedan visar det sig stämma. Då åker vi hem och känner oss ännu mer tvärsäkra: Göteborgare är trevligare än alla andra, och beviset är att stockholmare är otrevliga.

 Men som ni alla vet är Fröken Fingal vansinnigt professionell, korrekt och opartisk. Jag kan därför inte låta denna fråga glida förbi utan att underbyggas av en helsikes massa fakta. (Inte för att det behövs, men ändå.) Därför ordnade jag för ett tag sedan en debatt där icke-göteborgare fick berätta om sina upplevelser.

 Det framkom då att de flesta upplevde (som vi alla redan visste) att göteborgare är mycket trevligare än folk i allmänhet. Det hördes kommentarer som att ”göteborgare hinner alltid visa vägen om man är vilse”, ”de stannar och tjötar” eller ”den enda gången jag inte blir arg när en telefon-försäljare ringer, är när de ringer på fredag eftermiddag, runt 15-tiden, när man sitter i bilen på väg mot systemet, och man hör att personen i andra änden är en go göteborgare”.

 Varför det skulle förhålla sig på det här viset (helt onödigt att gå igenom det, men okej då) fanns det flera teorier om. Självklart hade vi nu redan kommit in på jämförelsen mellan Göteborg och Stockholm. En Kirunabo trodde att det hade att göra med att ”Göteborg är öppet mot Västeuropa och har fått sina impulser därifrån, medan Stockholm fått mer grått från Östeuropa.” En annan idé som kom upp var att ”de flesta i Göteborg har riktiga jobb och producerar något, medan stockholmare mer jobbar med administration och annat konstgjort. Därför beter de sig mer konstgjort”. Hur det egentligen förhåller sig med orsaken till göteborgares trevlighet förklarar jag i slutet av texten.

 För att balansera debatten och ta in motsidans argument (totalt meningslöst om du frågar mig) så undrade jag om någon tyckte att göteborgare, vid något tillfälle INTE var trevligast i landet. Då räckte en välkammad yngling från Arboga upp handen. Han sade att han oftast blivit vänligt bemött när han besökt Göteborg. Men att han ”en gång blev hårt knuffad av en herre i en spårvagnskö” (stackarn visste inte att vi inte har några sådana köer). Arbogakillen tillade sedan snabbt att han ”dock inte kunde svära på att den som knuffade var göteborgare, så det ska inte ligga dem i fatet.” Därefter var det flera personer som räckte upp handen och ville tillägga något. Men alla deras kommenterar om göteborgare var helt felaktiga. Jag tvingades kalla på vakterna och köra ut dem ur lokalen. Jag väljer att inte redovisa vad de sade, eftersom de uppenbarligen var okunniga.

 En av de sista frågorna vi diskuterade var om göteborgare kunde lära sig något för att utvecklas (allvarligt talat?!). Återigen kom diskussionen om stockholmare upp. En man från Grythyttan tog till orda med oväntat stark röst och sade: ”Om man pratar en mellansvensk dialekt så beter sig göteborgare väldigt ängsligt, tills man lyckats markera att man inte är från Stockholm. Då är de ganska trevliga. Jag tycker de borde lära sig skilja mellan dialekter.” En kvinna från Oslo konstaterade att göteborgare inte hade något emot folk från större städer, utan ”det är just stockholmare specifikt som dom hatar”.

 När jag summerar denna debatt är slutsatsen glasklar: Göteborgare är trevligare än folk i allmänhet, och stockholmare är bara avundsjuka. Detta visste vi redan. Men hur har det då blivit så här? Det har jag faktiskt också redan gått igenom. I ett svar till en annan fråga för ett par år sedan. Om du mot förmodan inte läst den texten följer nu en kort summering.

 I flera hundra år har göteborgare bott i en stad byggd i ett lerigt träsk, med Atlantens fuktiga vindar svepande över oss 365 dagar om året. Vem kan leva så utan att köra med en positiv attityd? Utan laganda och ett visst mått av förnekande av omständigheterna? Göteborgares framgångsrecept är vår tvärsäkerhet. Vi har lärt oss att vi är trevliga, och då är det så. Vi kollar inte upp fakta bakom påståendet eller andra alternativa folkslag i landet. Vi kör på. Vad enkelt och tryggt och bra det känns!

 Till dig som ska flytta hit, säger jag: Välkommen in i värmen! Till er som redan är göteborgare säger jag: Grattis! (Och god jul förstås!)

Mer härlig humor på:


https://www.youtube.com/watch?v=gPOfurmrjxo 

 Erkännande från vetenskapens värld ifråga om andlighet

 I nummer 8 av "Forskning& Framtid" sid 41 i slutet på en artikel som diskuterar om fysiken håller på att tappa greppet om materialismen, när den vetenskapliga metoden inte räcker till, och bli filosofi istället för fysik, står följande rader att läsa:

 Men var kommer i så fall fysikens lagar ifrån? Och vad är det som gör dem verkliga, vad är det som blåser liv i naturlagarna? - Vilket till sist berör kropp-själproblemet, säger Richard Dawid. Ingenting i fysiken kan förklara det faktum att vi faktiskt är medvetna observatörer. Allt vi kan göra är att erkänna att vi betraktar vår värld. Men det finns inget som helst tecken på att medvetandet någonsin kan förklaras, varken av fysiken eller av filosofin.

 UNDERBAR BEKRÄFTELSE PÅ VETENSKAPENS OTILLRÄCKLIGHET PÅ DET ANDLIGA PLANET. - VI TACKAR!

Todde

 kolla gärna även på:

https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=1325909862417987000#editor/target=post;postID=5406732338651006923;onPublishedMenu=template;onClosedMenu=template;postNum=5;src=postname 

Citat från Platons sokratiska dialoger:

1) Enkel okunnighet = Att vara medveten om att man inte vet

2) Dubble okunnighet = Att inte vara medveten om vad man inte vet

3) Tredubbel okunnighet = Att tro att man vet när man inte vet

 Sokrates informerar sedan om att enkel okunnighet är en gudagåva, eftersom den som är enkelt okunnig har möjlighet att skaffa sig kunskap om det han är okunnig om.

 Den som är dubbelt okunnig måste istället hoppas att någon vänlig själ upplyser honom om hans okunnighet. Om han kan ta emot den vänliga själens upplysning kan han bli enkelt okunnig och därefter ha en möjlighet att skaffa sig kunskap i området.

 Den tredubbelt okunnige är däremot "KÖRD". Han kan inte komma till insikt om sin okunnighet så länge som han tror eller är övertygad om att han VET.

 Sokrates uttryckte även denna idé på detta sätt:

 Smarta individer lär sig av allt och alla

 Vanliga människor lär sig av sina egna erfarenheter

 Okunniga människor anser att de redan vet allt de behöver veta

Todde

Du kanske även är intresserad av denna artikel:

http://axiom1a.blogspot.se/2015/07/den-sofistikerade-antika-demokratin-ar.html 

Gautama Siddhartha (Buddha) sa att det för vissa individer är omöjligt att komma in på vägen till upplysning. De var av tre olika slag: 1) De som tror på ett blint ÖDE - Tron på att framtiden redan är skapad och att det därmed inte finns någon möjlighet att förändra sin framtid. 2) De som tror på en allsmäktig GUD, och att deras GUD har skapat dem och deras framtid. Således kan de inte ändra sin framtid, 3) De som tror att livet och universum skapades av en slump. De som tror att endast materialistiska orsaker kan existera och att det därför inte kan finnas något orsak utanför fysiska universum (= det universum som består av Materia, Energi, Rymd och Tid = MERT universum).

Några Citat av Platon:

• “Visa män talar för att de har något att säga; dårar talar för att de måste säga något.”
• “Ett bra beslut baseras på kunskap och inte siffror.”
• “Åsikten är det mellan kunskap och okunnighet.”
• “Måttet på en man är vad han gör med makt.”

• “Folk är som jord. De kan antingen ge dig näring och hjälpa dig att växa som varelse eller så de kan hämma din tillväxt och låta dig vissna och dö.”
• “Ingen vet om döden, som människor fruktar är den största ondskan, kanske är den det störst goda.”
• “Straffet som de kloka lider av som vägrar att delta i regeringen, är att leva under regeringen av värre män.”
• “Ingenting kan vara mer absurt än den praxis som råder i vårt land då män och kvinnor inte följer samma sysselsättningar med alla sina styrkor och med ett sinne. Då är staten, istället för att vara hel, reducerad till hälften.”
• “Den första och största segern är att återvinna ditt sanna jag. Att låta ditt sanna jag erövras av ditt sämre jag (människonaturen) är det mest skamliga och avskyvärda.”

Todde

Kontokort/Kontanter – Varning!

 Vad vet du om bankernas kontokortspropaganda?

 Vem tjänar på kontokorten och hur mycket?

Varför har Sverige kommit längre än något annat land på vägen mot det kontantlösa samhället?

Vilka intressen ligger bakom?

 Vet du om att kontokortsbedrägerierna är betydligt dyrare för vårt samhälle än alla rån av penningtransporter och kontanter tillsammans?

 Varför arbetar bankerna så hårt för att skapa ett kontantlöst samhälle?

 Varje gång du använder dig av plastkort istället för kontanter hjälper du bankerna att uppnå sitt mål att skapa en kontantlös ekonomi. Ligger det i ditt intresse?

 Om bankerna lyckas förverkliga sin dröm om ett kontantlöst samhälle, kommer de ha full kontroll över ekonomin (även din). De kan då göra som de gjorde när ekonomin krisade på Cypern och i Grekland – begränsa den mängd av dina pengar du får lov att använda.

 Från Dagens Industri: Den totala kostnaden för kortbetalningar i den svenska ekonomin är 7 miljarder kronor om året (2013) eller 1 500:-/svenskt hushåll.

 Bankerna tar i snitt ut 3 kronor och 30 öre per bankkortstransaktion och i genomsnitt 10:- per kreditkortstransaktion. Det är alltid kunderna som i slutändan tvingas betala dessa oerhörda summor. Vinsterna från korthanteringen går rakt in i bankirernas fickor och bidrar till deras bonusar och lyxkonsumtion (inkl. prostituerade och droger).

Vad kan du göra?

 Delta i ”kontantupproret” genom att minska kortanvändningen till ett minimum! Använd kontanter så ofta du kan!

 Det ligger i alla vanliga människors intresse att minska bankernas profit. Banker saknar varje tillstymmelse till empati. Deras enda intresse är maximal vinst.

 Kolla ”In the defence of Cash” youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=EgYLoZ04njA eller 

www.nyaekonomiskasystemet.se eller 

läs Andreas Cervenka’s bok: ”Vad är Pengar?”  ISBN: 9789127133754 – e-bok 9789127134669

Todde

Miljö, Goda Nyheter, Solenergi, Peak oil, Peak Fosfor, Tillväxt, Flyktingar, Vindkraft, Solceller, Kol. Olja, Energi, Klimat, Ekologi

https://urskola.se/Produkter/195084-UR-Samtiden-Sa-tander-vi-gnistan-Arets-skord-av-tipping-points 

Programmet är TILLGÄNGLIGT till 1 juli 2021

Se även:

http://axiom1a.blogspot.se/2015/10/befolkningsexplosionen-planetens.html

 Språk, Etymologi, William Jones, vetenskap, latin, grekiska, sanskrit, paradigm skifte, Skolaristik

 Filologen (individ som studerar historisk språkkunskap) William Jones (1746-94) påpekade under ett föredrag i Calcutta följande:

 Oavsett av varifrån språket Sanskrit härstammar, är dess underbara struktur, mer perfekt än grekiskan, mer ordrik än det latinet, och mer utsökt elegant än något av dem. Ändå har det mer likhet med dem, både i verbens ursprungliga betydelser och i grammatikens form, än vad som skulle ha varit möjligt genom slumpen. Dessa likheter är så starka, att ingen philolog skulle kunna undersöka dem alla tre, utan att anse att de, alla tre, härstammar från en gemensam källa, som kanske inte längre existerar.

 Det William Jones åstadkom under sin livslånga vistelse i Indien var att åstadkomma en revolution. Innan Jones visade att språk förändras och utvecklas och att språk kan vara besläktade med varandra, ansågs det allmänt i "det lärda Europa" att språken hade varit desamma och olika alltsedan den allsmäktige Guden hade straffat mänskligheten för att de i sitt högmod byggde "Babels Torn".
 När Europas lärde tog till sig idén att gradvisa förändringar var något som ständigt ägde rum, resulterade det i ett paradigmskifte, som kom att påverka det europeiska tänkandet.

 William Jones grundade med sin insats ämnet Etymologi.

Todde

PS. Mer om paradigmshift och "disruption" på:

http://axiom1a.blogspot.se/2016/05/forelasning-om-hur-teknologi-kan.html 

 Mänskligheten från Rymden

 Ett utmärkt program på SVT Play.

 För ovanlighetens skull tar man även upp problemet med befolkningsexplosionen och skissar några möjliga potentiella lösningar.
 Att vi måste gå från fossila bränslen till solenergi är en nödvändig sådan lösning.
 Däremot diskuteras inte så mycket om när olika grundämnen blir för dyra att gräva fram ur jordskorpan (grundämnen, som sällsynta metaller, fosfor etc. går inte att ersätta hur enkelt som helst) eller hur vi skall få sötvattnet att räcka till i framtiden (jo, vi kan avsalta havsvatten, men hur mycket kostar det?)

 I den här filmen ser vi på vår planet ur ett nytt perspektiv - ovanifrån. Sett från rymden kan vi på ett nytt och unikt sätt se hur mänskligheten under tusentals år har utvecklats och vilka avtryck vi gjort på den planet vi kallar hem.

 Finns på SVT Play till 7 juli 2016 på:

http://www.svtplay.se/video/9001118/manskligheten-fran-rymden/manskligheten-fran-rymden-avsnitt-1

Todde

PS. Tipsar gärna om  överbefolkningsproblemet på:

http://axiom1a.blogspot.se/2016/02/planets-allvarligaste-och.html 

Invandring asyl asylkaos jämför romarrikets fall och de germanska folkvandringarna
Kolla denna artikel i "Fria Tider":

http://www.friatider.se/tidigare-mi6-chef-europa-hotas-av-populistiskt-uppror

Todde

Kolla även:

http://axiom1a.blogspot.se/2016/04/zigenare-tiggare-romer-rumaner-bulgarer.html  

 Intressant föreläsning om hur teknologi kan förändra vår framtid till det bättre?

Tord informerade mig om dessa "goda nyheter"?

Clean Disruption - Why Energy & Transportation will be Obsolete by 2030

 Föredraget hölls i Oslo under Mars månad 2016

 Föredraget är på engelska (det går att få engelska undertexter - inte helt korrekta, så håll koll på vad som sägs)

https://www.youtube.com/watch?v=Kxryv2XrnqM 

Todde

https://www.youtube.com/watch?v=Kxryv2XrnqM 

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

 Om Sokrates och hans kvinnosyn

 Att kvinnor utsatts för förtryck under så gott som hela världshistorien är idag ett erkänt faktum.
 Min favorit i filosofins historia, Sokrates, var synnerligen annorlunda i sin tids Grekland. Han levde och verkade i Aten, men uttryckte sig som en verklig rebell när han i Platons Dialog "STATEN" påpekade att det är idioti att inte ta tillvara alla begåvningar i ett samhälle, när begåvade individer är en bristvara överallt. Därför skulle begåvningar rekryteras från alla grupper i samhället - även kvinnor.
 Dessutom påpekade Sokrates (i Platons dialog "STATEN") att man kan avgöra hur moget ett samhälle är genom att studera hur det samhället behandlar sina kvinnor.
 Sokrates proklamerade att kvinnor borde användas som rekryteringsbas i samma utsträckning som män. Det gjorde han i antikens Grekland där kvinnor låstes in i hemmen (utom i Sparta) och tvingades beslöja sig när de lämnade hemmen.
 Användandet av slöja är ett arv från Assyrierna, som var ett synnerligen patriarkaliskt samhälle och som vred kvinnors rättigheter tillbaka. I sumerernas Mesopotamien uppskattades kvinnor betydligt bättre än i assyriernas.
Att Sokrates dömdes till döden av de styrande männen i den tidens Aten blir ändå mindre förvånande när man inser detta.
 Att vi idag har moderna samhällen där kvinnors rättigheter skyddas i högre grad än någonsin tidigare i Världshistorien är något vi i de moderna demokratiska samhällena bör vara stolta över och beredda att försvara. Att väldigt många politiskt korrekta individer inte inser detta är beklämmande. Är de alldeles historielösa? Eller är de omedvetna? Enligt Sokrates är det värre att omedvetet begå skadliga handlingar än att begå samma skadliga handlingar avsiktligt (se Platons Dialog "HIPPIAS").
 Är det dags för Västerlandets medborgare att börja försvara sig mot klanernas gamla patriarkats fördomsfulla dogmer?

 Vad sägs om detta citat av Sokrates: Om kvinnor behandlades som jämlika män, skulle kvinnorna visa sig överlägsna.

Kolla gärna även:

http://axiom1a.blogspot.se/2015/06/sokrates-skvallerfilter-skvaller-fortal.html 

och

http://axiom1a.blogspot.se/2016/02/att-ha-fel-ha-ratt-upptacka-att-man-har.html

Några Citat av Platon

• “Visa män talar för att de har något att säga; dårar talar för att de måste säga något.”
• “Ett bra beslut baseras på kunskap och inte siffror.”
• “Åsikten är det mellan kunskap och okunnighet.”
• “Måttet på en man är vad han gör med makt.”

• “Folk är som jord. De kan antingen ge dig näring och hjälpa dig att växa som varelse eller så de kan hämma din tillväxt och låta dig vissna och dö.”
• “Ingen vet om döden, som människor fruktar är den största ondskan, kanske är den det störst goda.”
• “Straffet som de kloka lider av som vägrar att delta i regeringen, är att leva under regeringen av värre män.”
• “Ingenting kan vara mer absurt än den praxis som råder i vårt land då män och kvinnor inte följer samma sysselsättningar med alla sina styrkor och med ett sinne. Då är staten, istället för att vara hel, reducerad till hälften.”
• “Den första och största segern är att återvinna ditt sanna jag. Att låta ditt sanna jag erövras av ditt sämre jag (människonaturen) är det mest skamliga och avskyvärda.”

Todde

 Vår planets allvarligaste och mest grundläggande problem som orsakar så många andra problem är överbefolkning och befolkningsexplosion.

 Följande artikel kan vara läsvärd:

Borde vi inte försöka bli lite färre?

 Kan vi – och borde vi i så fall – reglera jordens befolkning för att minska fattigdom, lidande och trycket mot våra ekosystem? Frågan om befolkningsbegränsning och familjeplanering har diskuterats ­åtminstone sedan 1700-talet men tas fortfarande inte riktigt på allvar.

 Tänk er följande nyhet: ”FN:s långvariga förhandlingar har krönts med framgång i Paris. Ett bindande avtal om ­begränsning av befolkningen har ­undertecknats av nästan alla länder. Avtalet innebär att befolknings­ökningen sannolikt upphör 2050, och ett framtida mål om 6 miljarder människor. Forskare bedömer att detta avtal är lika viktigt för miljö och människor som klimatavtalet.”

 Ouppnåeligt? Onödigt? I många länder minskar ju befolkningen och den globala ökningstakten minskar – den är nu 1 procent, mot till exempel 1,8 procent år 1975. Sant, men 1975 ledde ökningstakten till 72 miljoner fler människor per år; i dag leder den till 73 miljoner fler per år. Men människor får det ju bättre! Ja, andelen som får det bättre ökar i en rad länder, men närmare 1 miljard lever under fattigdomsgränsen. Ökat välstånd höjer konsumtionen och leder till ett allt hårdare tryck på ekosystemen som försörjer oss – effekter på miljön bestäms i stor utsträckning av antalet människor gånger deras resursförbrukning. Och kommande klimatförändringar, krig, sjukdomar, naturkatastrofer och resursbrist slår hårdare, och innebär mer lidande, ju fler vi är.

 FN:s uppjusterade befolkningsprognos i juli uppmärksammades knappt i medierna. Vi är 7,4 miljarder, förväntas vara 9,7 miljarder år 2050, och 11,2 miljarder år 2100. Mest ökar befolkningen i delar av Afrika, Indien, Pakistan och Indonesien, men Centraleuropa har generellt högre befolknings­täthet än Afrika. I flera länder nära Europa har befolkningen ökat starkt; i torra, ofruktbara länder som Syrien, Saudiarabien och Jemen från 8–10 miljoner år 1980 till 23–29 miljoner per land 2013. Den nuvarande globala fertiliteten är 2,37 barn per kvinna. En beräkning visar att om den skulle sänkas till 2,0 barn från 2020, så skulle vi föda 777 miljoner färre människor fram till 2050, jämfört med oförändrad fertilitet.X

 ”Sex miljoner människor svälter i Jemen” rapporterade SvD i somras. Om man anser att färre utsatta och svältande människor vore ett humanitärt framsteg, så är inte bara världens ojämna resurs­fördelning relevant, utan även befolkningsfrågan. Fördelningen av resurser är ofta i fokus, medan den globala populationsökningen i dag får mycket lite uppmärksamhet.

 Vilka förslag finns kring hur befolkningen skulle kunna begränsas? Prästen och nationalekonomen Thomas Malthus (1766–1834) blev känd genom sin ”En avhandling om befolkningslagen” där han varnade för att befolkningen växer snabbare än resurserna. Han förespråkade utbildning och att kvinnor skulle föda barn vid högre ålder. Detta spår, familjeplanering, har sedan löpt på fram till våra ­dagar. En lättläst bok på svenska är ”Om befolkningsfrågan och debatten kring denna”, sammanställd av Georg Borgström, svensk biolog (från 1956 professor i USA). Han studerade under 50- och 60-talet svält och livsmedelsförsörjning – hans bok ”The hungry planet” översattes till åtta språk och Borgström framhöll behovet av befolknings­kontroll.

 Uppfinningar och industriell revolution medförde på 1800-talet och början av 1900-talet effektivare livsmedelsproduktion, något som inte Malthus förutsåg. Den globala befolkningen steg vid denna tid också rätt sakta. Vi blev 2 miljarder i början av 30-talet (osäkra siffror). Från cirka 1950 stiger befolkningskurvan brant uppåt, tidvis med en årlig ökning på över 2 procent, och billig olja smörjer ekonomin globalt. Mest ökar befolkningen i icke-industrialiserade länder, medan konsumtionen per capita ökar markant i industrialiserade länder och starkt bidrar till dagens globala miljöproblem.

 Kenneth Boulding (1910–1993), en vidsynt professor i ekonomi, presenterade i boken ”The meaning of the twentieth century” (1964) ett minst sagt originellt förslag. Han utgick från födelsetal som skulle kunna ge en framtida stabil population, med exemplet 2,2 barn per kvinna. Varje nyfödd kvinna till­delas rätt till ”födselenheter” (män kan också inkluderas) på en marknad där rätter kan köpas eller säljas. Det innebär att de som vill ha många barn måste köpa extra enheter i systemet, medan de som vill ha få eller inga barn kan tjäna extra pengar.

 David de la Croix och Axel Gosseries analyserade 2009 idén i en avancerad matematisk modell, där de inkluderade länder med både växande och krympande befolkning och sökte en global jämvikt. De fann stöd för att befolkningskontroll à la Boulding skulle kunna fungera på global nivå – och under vissa förutsättningar även gynna global ekonomisk rättvisa och utbildning, som också modellerades. Då Bouldings bok trycktes om 1988 höll han i ett förord fast vid sina idéer, i ett delvis mörkt perspektiv. Det ljus han såg var främst miljörörelsen, ”vars kärn­budskap inkluderar kärleken till variation och till denna märkvärdiga och vackra planet”.

 Under 60-talet debatterades befolkningsökningen intensivt – olika skolor såg den som ett stort problem, ett icke-problem, eller fördelaktig genom att innovation och ny teknik skulle gynnas. Mest kända för befolkningskontroll blev Anne och Paul Ehrlich. I boken ”Befolkningsexplosionen” (1968) föreslår de att USA, givet sin stora konsumtion, borde agera som ett föredöme för andra länder. Ekonomiska stöd föreslogs minska ju fler barn en familj fick. De föreslog också särskild skatt för barnsängar, blöjor med mera, utom för mindre ­bemedlade.

 Genom att göra det kostsamt att ha många barn skulle familjestorleken kunna minska, menade ­paret Ehrlich. De föreslog vidare aborträttigheter för kvinnor, att adoption skulle stödjas ekonomiskt, att män som steriliserades efter att de fått två barn kunde få pris, att preventivmedel skulle utnyttjas mer, undervisning, och ytterligare saker.

 En kontroversiell fråga i diskussionen var rika länders stöd till fattiga länder och svält där. Om de länderna fick stöd i form av livsmedel och andra resurser, så menade man att befolkningen kunde öka där, med ökande svält som följd om inte krav ställdes på familjeplanering (bistånd med betingade krav). Vid denna tid ökade livsmedelsproduktionen (”Den gröna revolutionen”) och befolkningsproblemet viftades bort. I dag är situationen annorlunda, med ansträngd livsmedelsproduktion och klimatförändringar.

 Under efterföljande årtionden förbättrades kvinnors ställning i flera länder. De födde färre barn i rika länder med ökat kvinnligt självbestämmande, men nu kom mångkultur alltmer i fokus. Det mångkulturella USA som beskrivs och kritiseras liknar Sverige 20 år senare.

 Hardin framhöll starkt begränsad migration mellan länder som viktig för att kontrollera vår världs­population. Länder skulle kunna tävla i att vara före­dömen vad gäller befolkningsreglering och miljö, ungefär så som de tävlar i sport, forskning med mera. Hårt kontrollerade gränser förutsätter internationellt bistånd vid katastrofer och krig, men Hardin menade att befolkningsreglering ska ingå i biståndet.

 I dag hävdas ofta att tillskott av yngre behövs i länder med åldrande befolkning och låg nativitet, vilket skulle kunna lösas med invandring. Demografer tonar ned problemen med åldrande befolkning. De noterar att fenomenet funnits länge och hanterats i England. I ”Population: Introduction to concepts and issues” (2012), skriver John Weeks att invandring i dag inte är en generell lösning på problemet med åldrande befolkning, ibland kan den i stället orsaka sociala problem.

 Klimatavtal kan grundas på avgifter för att släppa ut koldioxid. Detta kan slå mot fattiga länder, på väg att utvecklas. Samtidigt slår klimatförändringarna hårdast mot fattiga länder med ökande befolkning, vilket ökar orättvisorna. I klimatmodeller förutsätts i regel befolkningen öka enligt FN:s prognos, men sociologen Monica Das Gupta redovisade en positiv effekt av befolkningskontroll i en modell med FN-prognosen för 2005–2055. Matproduktionen skulle där behöva öka 64 procent fram till 2055, men om befolkningen hade legat kvar på 2005 års nivå så skulle produktionen bara behöva öka 25 procent (på grund av ökande global konsumtion per capita). Inräknas klimatförsämringen, så måste matproduktionen öka väsentligt mer. Monica Das Gupta redovisar en rad studier som tyder på att ­familjeplanering effektivt kan reducera födelsetal i utvecklingsländer.

 Tvingande familjeplanering har förekommit i diktaturer som Kina (sedan 1970) och Iran (under cirka 15 år, fram till 2006), och i Indien genomfördes på 70-talet omfattande tvångssterilisering av män – i dag en brottslig handling. Vilka förhållanden, och vilken policy krävs för att få befolknings­kontroll att fungera i demokratier? Och skulle ­inledningens tänkta internationella avtal kunna bli möjligt? Malthus och hans efterföljare framhåller att åtgärder för att begränsa befolkningen syftar till att minska omfattande mänskligt lidande och samtidigt värna ekosystem. Ett citat ur Bouldings bok från 1964 tycks vara giltigt än i dag: ”Det finns ett behov att avsätta substantiell tankeverksamhet för detta problem, vilket vi inte gör.”

 Artikeln är skriven av Frank Götmark är professor i ekologi vid Göteborgs universitet och publicerades i SvD den 16/11 2015

 Kolla gärna även:

http://axiom1a.blogspot.se/2015/10/fosfor-ett-av-mansklighetens-storsta.html

Att ha fel, ha rätt, upptäcka att man har fel. Hur känns det?

 Hur kan att upptäcka att man har haft fel hela tiden vara något bra, som man kan vara stolt över?

 För filosofen är det en god nyhet att upptäcka att man har haft fel, för då kan hen lära sig något nytt och i framtiden få mer rätt!
 En sann filosof strävar därför efter att upptäcka att hen har fel!

 Kolla detta föredrag på TED och få reda på hur det egentligen ligger till:
https://www.ted.com/talks/kathryn_schulz_on_being_wrong 

Todde

Kolla även: http://axiom1a.blogspot.se/2015/02/vanskap-artikel-behandlar-ett-amne-som.html

Kontantupproret - Får stöd i Högsta Förvaltningsdomstolen och Kammarrätten i Västra Götaland - av Sveriges Lagar

 Svensk lag säger klart och tydligt att Svenska sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i Sverige

Artikel i GP 5/2 2016

Domstolar sågar kontantstopp i vården Vårdinrättningarna vill slippa hantera sedlar och mynt, men flera domstolar säger att de måste.

Publicerad 5 februari 2016

Bild: Anders Hofgren

Ekonomi

 Sjukvården och kontanterna är ett kapitel för sig. Vårdinrättningarna vill slippa hantera sedlar och mynt, men flera domstolar säger att de måste. Resultatet är ett oklart läge för patienterna.
 För ett par år sedan bestämde Västra Götalandsregionen att kontant betalning av vård skulle avskaffas senast 2020. Då hade redan Angereds närsjukhus slutat med kontanter, med hänvisning till rånrisken.

 Men i höstas kom två domar som pekar åt motsatt håll. Först fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att landstinget i Kronoberg måste ta emot kontanter. Därefter rev kammarrätten upp Västra Götalands beslut om kontantstopp. Båda domarna grundar sig på riksbankslagen, som säger att svenska sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i Sverige.
 Regionens ledning- var måttligt förtjust.
 Om domstolen nu dömer emot oss så får vi böja oss för det och ta rånrisken för vad den är. Men vi kan instruera våra medarbetare att be människor att betala med kort i största möjliga utsträckning, sa regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) till P4 Göteborg strax före nyår.
 Just nu är det osäkert vad som gäller. Regionen säger på sin webbsida att patienter som saknar kort kan betala "med faktura eller kontant". Konsumentredaktionen har dock talat med patienter som säger sig ha blivit nekade att betala kontant både på Sahlgrenska universitetssjukhuset och på privatägda närsjukhus. På webbsidan för Angereds närsjukhus står det: "Ingen möjlighet till kontantbetalning".
 De ansvariga vet inte riktigt hur de ska göra i framtiden.
 Det är ingen lätt fråga. Domarna är inte jättetydliga och vi har säkerhets- och arbetsmiljöaspekter att ta hänsyn till. Vi ska titta på det under våren och presentera ett reviderat förslag, säger Joakim Björck som är ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen.
 Även i Halland går beskeden isär. Enligt Region Hallands hemsida är "huvudregeln" att man tar kontanter. Åtminstone en läkarmottagning uppger dock motsatsen, de tar bara kort.
 Domen i Högsta förvaltningsdomstolen gäller bara sjukhus, vårdcentraler och andra samhällsinstitutioner. Butiker, kaféer och liknande har ingen kontantplikt – det räcker att de informerar kunderna om vad som gäller, till exempel genom ett anslag.

 Lars-Erik Gustafsson031-62 47 27 lars-erik.gustafsson@gp.se

 Mer stöd för kontanter i artikel i "Östra Småland":

http://www.ostrasmaland.se/article/olagligt-att-inte-ta-emot-kontanter/ 

Om Sveriges Riksbanks och lagar för den:

http://whitetv.se/sv/fractional-reserve-banking/419-kontanter-aer-lagliga-betalningsmedel-bankernas-fiat-pengar-inte.html 

Kola även:

http://axiom1a.blogspot.se/2016/01/skuldavskrivningar-skulder-lander-i.html

och

http://axiom1a.blogspot.se/2016/01/utarmar-medelklassen-och-berikar-de.html

   Muslimer ingår i princip vid alla allvarliga konflikter i vår globala civilisation idag. Vid slutet av 1900-talet ägde fortfarande en del konflikter rum utan inblandade muslimer (i Baskien, på Irland och Sri Lanka). Dessa konflikter har idag upphört.

   Frågan är VARFÖR? Vad är det som får muslimer att skapa konflikter?

   En artikel i SvD Näringsliv förmedlar följande GODA NYHET - Antalet krig och dödsoffer i krig har minskat väldigt mycket sedan WW2:

Handel förhindrar krig

   Sedan 1950 har krigen mellan länder blivit allt färre på jorden. Orsaken, enligt en ny studie, är den växande handeln mellan länderna.

   Forskarna bakom studien, nationalekonomerna Matthew Jack­son och Stephen Nei vid Stanford University i Kalifornien i USA, har granskat utvecklingen i världen efter Napoleonkrigen, det vill säga från 1816 och framåt.

De konstaterar att en dramatisk förändring ägde rum efter andra världskrigets slut. Sedan dess har antalet självständiga länder på jorden tredubblats, men de går allt mer sällan i krig med varandra. Antalet dödliga konflikter från 1950 till 2000-talet var bara en tiondel så många som under perioden 1816 - 1949.

Antalet människor som har dött i krig mellan länder har också sjunkit radikalt, från en halv miljon 1950 under Koreakriget till nästan inga alls under 2000-talet. Efter 2003 då USA invaderade Irak har i princip inga krig mellan stater utkämpats i världen.

   Det betyder inte att krigen har upphört i världen, men i dag är nästan alla dödliga konflikter inbördeskrig, eller inbördeskrig med mer eller mindre påtaglig utländsk inblandning. Konflikten i Syrien är ett aktuellt exempel.

Många kanske tycker att västmakternas ingripande i Libyen 2011 var en regelrätt krigshandling mot den libyska staten, men per definition grep man bara in i ett pågående inbördeskrig. Det räknas inte som ett krig mellan länder.

   Frågan är varför de sistnämnda krigen – de mellanstatliga konflikterna – nästan har försvunnit.

   Svaret är kanske inte riktigt vad man kan förvänta sig. Den viktigaste faktorn har, enligt stu­dien, varit den växande internationella handeln.

   Mellan 1950 och 2012 växte exportens andel av ländernas BNP från 7 till 25 procent. Dess­utom har antalet handelspart­ners växt enormt. Det senare är minst lika viktigt som den totala nivån på handeln.

   Före första världskriget var handeln visserligen betydande, men antalet handlande länder var mycket litet – Europa, USA och några till.

   I dag är handeln länderna emellan enormt omfattande, och olika former av handelsavtal, handelsförbund och handelsalli­anser har växt upp som svampar ut jorden.

   Enligt forskarnas analys är länder med en omfattande handel inte bara hårt knutna till fredliga förbindelser med sina närmaste allierade, de har också varit mindre benägna att gå i krig över huvud taget, inklusive sådana länder som man haft ideologiska konflikter med.

   Efter 1945 har militärallianserna varit långt mer bestående, delvis en effekt av att världen efter andra världskriget gick från att vara multipolär med flera olika maktblock till att bli bipolär, med bara två stora maktblock, Nato och Warszawapak­ten.

   Detta hade, i kombination med kärnvapnens avskräckande inverkan en krigsdämpande effekt. Men detta räcker inte som förklaring. Utan en omfattande handel hade kanske efterkrigstiden varit en period med många fler dödliga konflikter än vad som varit fallet.

Kolla även:

http://axiom1a.blogspot.se/2015/12/kristendom-religion-heliga-skrifter.html

ROLAND JOHANSSON