söndag 10 mars 2024

 

Harrisons historia: Heder och ära

 Det är inte ovanligt att förtalsrykten, -rättegångar och -domar lyfts upp i medier. Frågan är: är detta ett modernt fenomen, eller har ärekränkningar och förtal varit vanliga också förr? Svaret är att dylika anklagelser och rättegångar var betydligt mer frekventa förr än nu. Att vi vet det beror på att juridiska aktioner tenderar att fastna i skrift, till exempel i tänke- och domböcker, vilket gör att vi kan studera dem (och även lägga dem till grund för statistik) så långt tillbaka som svensk medeltid.

 Både män och kvinnor har varit noga med att fästa sina (och sina fienders) allra värsta verbala arsenal på pränt. Ju ädlare och finare man har uppfattat sig själv, desto lägre tolerans har man i regel haft för invektiv och baktaleri riktade mot den egna personen. Det har man låtit omvärlden och eftervärlden veta. Framför allt handlade det om ära. I det gamla samhället, innan staten och de sociala skyddsnäten utvecklades, var heder och ära inget man skämtade om.

 Detta var en integrerad del av den personliga identiteten: det bar upp människan och definierade hennes – och i förlängningen släktens och det sociala nätverkets – samhälleliga värde. Den medlem av frälset och borgerskapet som lät någon annan trampa på den egna äran riskerade att mista omgivningens respekt, vilket kunde få förödande konsekvenser för livssituationen. Alltså blev invektiv föremål för noggrann lagstiftning och för oräkneliga rättsprocesser. Redan på landskapslagarnas tid har vi tillräckligt med källmaterial för att i detalj kunna rekonstruera svenska ärekränkningar och svordomar.

 Här är några exempel ur högen. 1200-talets västgötska lagar skiljer mellan okvädinsord (oqvæthins orth) och styggelseord (firnær orth). Om man kallade någon ”fegis”, ”trollkona” eller ”hortuta”, räknades det som okvädingsord. Som exempel på styggelseord kan nämnas beskyllningar om homosexuella aktiviteter, tidelag och incest.

 Både okvädinsord och styggelseord sonades i regel med böter. (Över huvud taget utgjordes flertalet straff i det gamla Sverige av böter.) Listan på sådana bötesbelagda tillmälen i det medeltida Sverige kan göras lång, särskilt i juridiska källor från städer: ”niding”, ”förgörerska”, ”tjuv”, ”sköka”, ”hora”, ”rövare”, ”mördare”, ”träl”, ”skökoson”, ”horeson”, ”lögnare”, ”inpiskad djävulsson” (forsleghin herriæns son, i Bjärköarätten) samt ”son av hynda” (också i Bjärköarätten), med mera.

 För den som inte kunde betala böterna. väntade piskning vid skampålen. Detta drabbade bland annat Lucia Magnusdotter i Stockholm, som år 1478 kallade Jöns Erlandssons hustru ”hora” – ett av de vanligaste tillmälen som kvinnor använde mot andra kvinnor om de vill förtala och förolämpa dem. Jöns hustru vägrade att acceptera denna kriminella kränkning av sin ära, och det slutade med att Lucia dömdes att betala två mark i böter.

 Så mycket pengar hade Lucia inte, varför hon i stället ”stupaslogs”, det vill säga fördes till skampålen och piskades. För att ärekränknings- och förtalsbrottens betydelse jämfört med andra brott ska framgå med önskvärd tydlighet kan vi betrakta Stockholms tänkeböcker för perioden 1474– 1492. Här finns omkring 2 000 anteckningar om sammanlagt ca 1 400 brott, både verkliga och misstänkta. Av dessa utgörs hela 9,6 procent av ärekränkningsbrott, nästan lika många som tjuvnadsbrotten (11,9 procent).

 Mer än något annat processade dock stockholmarna om våldsbrott (57,8 procent), vilket säger en hel del om livet i den senmedeltida staden. Det var alltså mycket vanligt att man stämde varandra inför rätta för förtal, men det var ännu vanligare att folk släpades till rådstugan för att ha tagit till knytnävarna. Till saken hör också att förtal i folktron uppfattades som potentiellt skadligt i direkt fysisk bemärkelse.

 Som exempel kan nämnas den västsvenska föreställningen att en förtalad person kunde få blemmor på tungan. Det fanns ramsor och spottritualer som antogs kunna nyttjas om man ville bli kvitt blemmorna, och om det inte hjälpte fick man söka upp en trollkunnig person för att få hjälp. Om du kunde räkna ut vem som låg bakom förtalet var det, påstods det, fullt möjligt för dig att vända på förbannelsen så att den skyldige/skyldiga fick blemmorna i stället. 

Ur SvD 2024-03-10 av Dick Harrison - professor i historia vid Lunds universitet

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2024/02/det-ar-vi-som-ar-good-guys-ar-utmarkt.html


torsdag 29 februari 2024

Det är vi som är ”the good guys”

Vi har ett samhällssystem som vi borde jubla över, vilja sprida över världen och kämpa för.

 Det är utmärkt att granska sig själv för att bli en bättre människa. Men om ödmjukheten svänger över i ett självförakt, som färgar av sig på hela den goda idé man kämpar för, är det fara å färde.

 Den västerländska befolkningen har drabbats av ett sådant självhat mot sin egen kultur. Det har lett till att många antingen förfallit i nihilism (”det finns inget gott eller ont”) eller i en omvänd moral, där det goda ses som ont. Självklart har västerlänningar gjort en hel del hemska saker historiskt. Det har alla riken och folk gjort under alla tider.

 Men till skillnad från andra kulturer har vi även lyckats skapa ett samhällssystem som är markant mer gott och rättfärdigt än något tidigare i historien. Med de demokratiska rättsstater som började växa fram i slutet av 1700-talet i Europa och Nordamerika (med rottrådar till antiken, judisk-kristen etik och humanismen) uppstod till slut statsbildningar som inte styrs av en diabolisk diktator (C2). Där delas i stället makten och folket får bestämma; det är länder som inte startar anfallskrig med oändligt lidande som konsekvens, och där korruption inte utgör normaltillståndet. De moderna, västerländska demokratierna (C2) är de mest högtstående moraliska statsbildningarna i mänsklighetens historia. Dess invånare är närmare en paradisisk tillvaro än mänskligheten någonsin varit. Det är förstås svårt att inse, då människor alltid förlagt sina drömda lyckoriken till andra tider eller platser.

 Men trots allt negativt vi upplever, är det faktiskt betydligt bättre här och nu än på andra tider och platser. Vi har ett samhällssystem som vi borde jubla över, vilja sprida över världen och kämpa för. Sedan de moderna demokratiernas uppkomst har de aldrig varit så hotade som i dag – knappt ens under andra världskriget. Inifrån, med Donald Trump som säger sig vilja lämna Europa åt sitt öde och föraktar demokratin. Utifrån, med den nya världsordning Kina och Ryssland försöker skapa, där de binder upp Indien, Sydafrika och Brasilien i Brics-samarbetet och drar länder från tidigare demokratiska ambitioner till sin mörka intressesfär.

 Därför måste vi sluta blåsa upp Kina och andra diktaturer till ekonomiska och militära stormakter och ta tillbaka industriproduktion. Vi måste kämpa för våra ideal i FN. Vi måste stärka våra försvar och ekonomier. Men framför allt måste vi sluta att tro att våra samhällen är dåliga och orättvisa. Vi ska inte blunda för våra brister, men inte heller överdriva. Vi behöver göra mer för miljön, men de värsta utsläppen sker i diktaturer. Vi ska fortsätta stödja utsatta grupper här, men samtidigt inse hur långt vi kommit.

 Hur har kvinnorna det i arabstaterna, de homosexuella i Ryssland, muslimerna i Kina, gruvarbetarna i Zimbabwe? Det finns grader i helvetet, men att leva i en diktatur innebär alltid att vara mer eller mindre förslavad. För vår egen skull, och för mänskligheten i dess helhet, måste västerlandets befolkning åter bli ideologisk: utan att bli naiv och tappa respekten för andra kulturer, brinna för den demokratiska rättsstaten som idé. Förstå att det är vi som är ”the good guys”.

Ur SvD 2024-02-29

 Eller som Winston Churchill sa: Vår moderna Västerländska demokrati är det minst dåliga samhällssystem som existerat på vår planet.  

Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2023/10/en-intervju-med-kay-pollak-brian.html 

torsdag 4 januari 2024

 

Jordens natur föröds av folkökningen

Människans snabba expansion leder till miljöförstörelse, svält och skövlad biologisk mångfald. Folkökningen behöver bromsas snarast för hållbarhet, skriver professorerna Malte Andersson och Frank Götmark

 År 1800 var jordens befolkning 1 miljard. Förra hösten överskred vi 8 miljarder och växer nu med cirka 80 miljoner per år. Samtidigt minskar och försvinner arter och ekosystem genom vår överexploatering: mer än var fjärde av 150 000 granskade arter är hotad, varav varannan kärlväxt.

 Bland 71 000 studerade djurarter minskar nästan hälften, bara 3 procent ökar. Och det går snabbt. Sedan 1970 har bestånd av däggdjur, fåglar, groddjur, reptiler och fiskar minskat med i medeltal cirka 70 procent. Orsakerna är många. Överexploatering i skogsbruk, jakt och fiske. Jordbruk och boskapsdrift över ökande arealer. Infrastruktur och bebyggelse som bostäder, industrier, vägar och gruvor. Vår spridning av invasiva organismer.

 Arter minskar oftast för att vi tar över och utplånar deras livsrum – naturliga ekosystem och miljöer som arter länge anpassats till genom evolution. Förstörelse av livsmiljö är främsta orsaken till att djurpopulationer försvinner. Det sker främst i tropikerna, men också i Europa minskar växter och djur i takt med ökad folktäthet och konsumtion, som ekologen Trevor Beebee visar i sin aktuella bok ”Impacts of Human Population on Wildlife” (2023).

 Ett annat hot mot biologisk mångfald är klimatförändring, där de två främsta drivkrafterna är ökande befolkning och konsumtion, enligt IPCC:s stora rapport 2022. Den rika världens höga konsumtion behöver givetvis minska, som ofta framhålls i miljödebatten (se till exempel wwf.se, Hållbar konsumtion).

 Däremot diskuteras sällan eller aldrig folkökningens oerhört destruktiva följder för biologisk mångfald och hållbarhet, vare sig av medier som SR eller SVT, av politiker, FN eller av miljörörelsen (till exempel WWF och Naturskyddsföreningen).

 Har ämnet blivit tabu? Tusentals internationella forskare pekade 2017 i ”Scientists’ Warning” på behovet att stabilisera vår population. I sin gedigna översikt visar Beebee (2023) att ”overpopulation is at least as much a rich as a poor country problem”. Det krävs insatser från alla länder.

 En ny rapport visar att vi utplånat det mesta av jordens stora landdäggdjur, reducerat dem till en ringa bråkdel av rikedomen innan vår ökning sköt fart (genom fossil energi, medicinska framsteg, bättre föda och längre liv). I biomassa dominerar vi nu fullständigt bland jordens kvarvarande landdäggdjur.

 Är vår enorma expansion, till andra arters fördärv, etiskt rimlig? Vi utgör 390 miljoner ton. Våra domesticerade däggdjur – kor, grisar, får och sällskapsdjur som hästar, hundar med mera – 630 miljoner ton. Totalt drygt en miljard ton, femtio gånger mer än all världens återstående vilda landdäggdjur, som vi sänkt till en spillra på 20 miljoner ton! För några tusen år sedan, innan vi blev jordbrukare, var proportionerna mer än omvända. Vi var bara några miljoner människor, mindre än en tusendel av dagens befolkning, och hade ingen boskap. I delar av västra Asien och särskilt i Afrika, där befolkningen väntas växa med 2,5 miljarder till 2088 enligt FN, är födelsetalen fortsatt höga. Antalet undernärda i Afrika är nu nära 300 miljoner och ökar enligt FAO varje år.

 Folkökningen är på väg att leda till katastrof för såväl Afrikas människor som dess biologiska mångfald. Hundratals miljoner kvinnor saknar preventivmedel, och sociala normer påverkade av patriarkat, religion och etnisk konkurrens främjar stora barnkullar.

 Trots den väldiga folkökningens negativa konsekvenser saknas befolkningsmål bland FN:s 17 globala mål till 2030. Men oberoende forskare pekar på att en ekologiskt hållbar befolkning snarare ligger kring 2–3 miljarder än de 10,4 vi enligt FN är på väg mot. Om alla skall nå europeisk levnadsstandard kan en hållbar mänsklig världspopulation troligen inte överstiga cirka 3 miljarder. Än mindre om andra arters villkor skall förbättras. FN:s konferens om biodiversitet, Cop15, föreslog förra året skydd för 30 procent av planeten för biologisk mångfald, och FN:s konferens nyligen i Nairobi föreslår konkreta åtgärder för de behov som sågs vid Cop15. Som vi belyst i SvD 23/10 2022 behöver länder med höga födelsetal sänka dem avsevärt för att bidra till hållbar världspopulation. Positivt är att frivilliga program för familjeplanering i till exempel Bangladesh, Thailand och Sydkorea har fungerat väl och snabbt sänkt födelsetalen. Tyvärr försvann många program för familjeplanering efter 1995, då SRHR (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) ersatte familjeplanering, även inom svenskt bistånd.

 Men forskning visar att längre utbildning för flickor söder om Sahara bara ökar bruket av preventivmedel rejält om längre utbildning kombineras med program för familjeplanering. Det finns sammantaget starka belägg för vikten av bistånd till såväl familjeplanering som SRHR och kvinnors egenmakt och utbildning.

 Rätt till och utbildning i familjeplanering framhölls av FN redan 1968. När regeringen nu omprövar svenskt bistånd kan man lära av tidigare misstag och ge välbehövligt stöd både för SRHR och program för familjeplanering. Särskilt nya program som även tar hänsyn till miljö och natur, och ökar möjligheten att bevara jordens biologiska mångfald.

Malte Andersson ekolog, professor emeritus, Göteborgs universitet Frank Götmark professor i ekologi och naturvård, Göteborgs universitet


Kolla även: 

https://axiom1a.blogspot.com/2023/01/om-forvantan-sjalva-ordet-innebar-att.html

tisdag 14 november 2023

Om bronsålderns kollaps, sjöfolken och de mörka århundradena 1200 till 800 f. Kr.

 Ett bra program om bronsålderns kollaps, som jag tidigare sett på History Channel finns nu på SvT Play (fram till 13  november 2025)

 Det är extra intressant genom att det behandlar Sjöfolken, som ofta anses ha orsakat kollapsen och därigenom lagt grunden till de mörka århundradena mellan 1200 till 800 f. Kr.

  Det går att dra lärdomar inför den framtida kollaps som vår egen moderna civilisation någon gång i framtiden kommer att gå tillmötes.

Kolla programmet på:

https://www.svtplay.se/video/KMVxoG3/varldens-historia-bronsalderns-kollaps?position=2359&id=KMVxoG3

Todde

 Kolla gärna även: https://axiom1a.blogspot.com/2023/01/om-forvantan-sjalva-ordet-innebar-att.html


fredag 10 november 2023

 

 Jag kan varmt rekommendera ett program på svt.play om "Den Nya Ekonomin" (länk nedan).

Den första delen Gratis Olja är väldigt bra och ger på ett lättfattligt sätt en inblick i oljehandeln och hur den fungerar.

 Den andra delen Katastrofer till salu visar hur kapitalet hela tiden söker nya sätt att förränta sig och vad det leder till. Med tanke på de oerhörda mängder "kapital" som  trycktes upp under pandemin bör man inte bli alltför förvånad. 

 Den tredje delen Bubblor & Krascher beskriver börsens upp- och nedgångar och hur Blankning fungerar. Mycket intressant det också.

 Den fjärde delen Bestens Natur tyckte jag inte var lika intressant, men det var ändå givande att ta del av innehållet. 

 Del 5 - Lyck sökarna - och del 6 - En Historisk Börsintroduktion - har jag ju inte sett eftersom de inte kommer in på Svt.play förrän 13/11 och 20/11.

 De första tre delarna är tillgängliga till april 2025

Kolla programmen om "Den nya ekonomin" på:

https://www.svtplay.se/den-nya-ekonomin

Todde

Kolla gärna även: 

https://axiom1a.blogspot.com/2019/03/pengar-bank-banker-finans-regering.html

och 

https://axiom1a.blogspot.com/2019/03/pengar-bank-banker-finans-regering.html


torsdag 12 oktober 2023

 

 En intervju med Kay Pollak (Brian tipsade mig).

  Underbart att höra en så vis man som är villig att dela med sig av sin levnadsvisdom. Väldigt mycket visdom som presenteras på ett väldigt ödmjukt sätt.

 Han är ju inte bara väldigt ödmjuk utan också inspirerande positiv.

 Mycket som rimmar väl med vår Hederskod.

Några § ur Hederskoden

 § 4: Nedvärdera aldrig dig själv. Lär istället känna ditt sanna jag. Sök sanningen!

 § 7: Tillåt aldrig din affinitet att vara oren. Var ärlig mot dina sanna vänner.

 § 11: Ångra aldrig gårdagen - Livet finns i dig idag och du skapar din framtid.

 § 18: Kritisera inte andra i onödan. Behöver du kritisera någon, vänd dig då direkt till den personen. Var noga med att ge beröm för sådant som är positivt samtidigt, så att förståelsen upprätthålls. Sprid gärna beröm.

 

 Och ett utdrag ur Vänskapsartikeln:

 Att ha empati för sina medmänniskor är kanske det allra viktigaste på jorden. Det skulle skapa förutsättningar för mer fred, större enighet och bättre livskvalitet. Det som framför allt har fört oss vilse, är att vi har låtit ideologier och oprövade teorier bli viktigare än individerna. Vi får inte glömma att ideologier och teorier är till för att tjäna individen och inte tvärtom.

 

Kolla på: https://www.youtube.com/watch?v=6p2S0gaw2oo

 

 Kolla gärna även vänskapsartikeln på:

https://axiom1a.blogspot.com/2015/02/vanskap-artikel-behandlar-ett-amne-som.html

 

måndag 21 augusti 2023

 

Högersångare gör succé på Spotify – "problematiskt"

Publicerad 21 augusti 2023 kl. 09.05 - Fria tider.

Lyssna på sången med undertexten:

Oliver Anthony - Rich Men North of Richmond (Lyrics) - YouTube

Med udden riktad mot politikerna och deras bidragstagare har den amerikanske fabriksarbetaren och singer-songwritern Oliver Anthony, 31, tagit Spotify med storm med sin låt Rich Men North of Richmond. Nu väcker framgångarna oro inom etablissemanget, skriver Rolling Stone.

Dela artikeln

TT rapporterar å sin sida att låten handlar om en fattig arbetare som blivit "sviken av samhället". Men av den engelskspråkiga originaltexten framgår att låten snarare utgör en känga åt federala politiker som festar med prostituerade tonårstjejer, beskattar vanligt folk och öser förmåner över sina favoritgrupper.

Politiker är mer intresserade av "minderåriga på öar" än av hur amerikanska gruvarbetare har det, konstaterar Anthony i sin låt, med en uppenbar referens till de många makthavare som roat sig med minderåriga prostituerade på miljardären Jeffrey Epsteins ö Little Saint James i Västindien.

"Herregud, det finns uteliggare som inte har någonting att äta / medan det öses bidrag över de smällfeta" lyder en annan textrad.

"Om du är 160 centimeter lång och väger 136 kilogram / så borde skatter inte pröjsa dina påsar med fudge rounds”, heter det vidare i låten, uppenbarligen syftande på en typ av amerikanska kladdkakor som är mycket populära i synnerhet bland kraftigt överviktiga afroamerikanska kvinnor.

Beväpnad med en resonatorgitarr och en kraftfull röst pekar 31-åringen ut "rika män norr om Richmond" – federala politiker – som roten till problemen i landet.

Någon partipolitisk ställning vill Oliver Anthony däremot inte ta. Och han kallar sig inte konservativ.

– Jag befinner mig ganska så jävla i mitten när det gäller politik, säger han i en egen video som han laddade upp dagen innan han släppte sin numera virala låt.

– Jag minns när jag var barn och de konservativa ville ha krig, och jag aldrig förstod det. Och jag minns en hel del konstigheter när vänstern vann valet, och du vet, egentligen känns det som att båda sidor tjänar samma överhuvud.

Mottagandet inom musikmagasin såsom Rolling Stone har varit i huvudsak positivt, svältfödda som de är på "autentisk" musik idag. Men inom mainstream-media väcker låten desto mer oro, och framställs som direkt problematisk.

AC Club-recensenten Emma Keates skriver å sin sida att även om låten inte är lika "öppet hotfull" som viss annan högermusik, så är den ändå baserad på "en rad okänsliga stereotyper som smyger sig in i mainstream-musiken på ett problematiskt sätt".

NBC News kallar nykomlingen "obskyr" och konstaterar samtidigt att låten snabbt har blivit såväl den konservativa högerns som extremhögerns "nya nationalsång" i USA.

Todde