Dan Brown - Begynnelse - Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
En mycket läsvärd bok som kan leda till intressanta eftertankar
Några (de mest givande och intressanta) utdrag från Dan Browns bok:
texten finns med större text och med "bilden" över universums tidsspår på:
Begynnelse
Inledning – Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
– Vår begynnelse och vårt öde. Låt oss vara barn igen, låt oss ligga under stjärnorna med våra sinnen öppna inför alla möjligheter. Låt oss vara som gamla tiders upptäcktsresande, de som lämnade allt bakom sig och gav sig ut på det vida havet. De som först såg skymten av en kust ingen tidigare skådat. De som föll på knä, uppfyllda av förundran över att världen var långt större än de i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Allt det som tidigare tagits för givet upplöstes och tillintetgjordes inför de nya upptäckterna.
Hjärnans operativsystem – Hur kommer det sig att den moderna människan är i stånd att dra logiska och analytiska slutsatser och samtidigt godtar religiösa trossatser som skulle smulas sänder vid minsta rationella granskning? Svaret visar sig vara ganska enkelt – människohjärnan. Varför tror den på det den tror på? Hjärnan har ett operativsystem som en organisk dator. Ett regelverk som organiserar och sorterar det kaotiska flöde den tar in hela dagarna. Ord, en låt som fastnar, en siren, smaken av choklad. Som ni säkert kan tänka er väller det oupphörligt in en mängd information av olika slag och hjärnan måste försöka skapa reda. Faktum är att ens verklighetsuppfattning definieras av hjärnans operativsystem.
Tyvärr har man spelat oss ett spratt, för den som programmerade människohjärnan hade ett sjukt sinne för humor. Det är med andra ord inte vårt fel att vi tror på dom tokigheter som vi tror på. Astrologiska diagram, Jesus som gick på vattnet, Scientologins grundare L Ron Hubbard, den egyptiska guden Osiris, hinduernas fyrarmade elefantgud Ganesha och en marmorstaty av jungfru Maria som grät fysiska tårar.
Bekämpa kaos, skapa ordning – Och i egenskap av programmerare måste jag ställa mig frågan, vilken sorts bisarrt operativsystem skulle komma fram till så ologiska slutsatser? Om vi kunde se in i människohjärnan och tolka dess system skulle vi hitta någonting i den här stilen – bekämpa kaos, skapa ordning. Detta är grunden i vår hjärnas programmering. Vår drift att organisera är inskriven i vårt DNA. Datavacuum, tro, religion och vetenskap – För den mänskliga hjärnan är vilket svar som helst bättre än inget. Vi känner ett starkt obehag när vi står inför otillräcklig data. Så våra hjärnor börjar uppfinna fakta. Vilket, åtminstone ger en illusion av ordning och skapar därför en myriad av filosofier och mytologier och religioner.
För att övertyga oss om att det i alla fall finns ordning och reda i den osynliga världen. Eftersom inte alla religioner ger samma svar, kan stora folkgrupper börja kriga mot varandra över vilka svar som är dom rätta och vilken version av gud som är den enda sanna. Religionen har alltid haft ensamrätt på andliga frågor. Något som gör att vi inte ifrågasätter dess läror, ens när dom verkar trotsa sunt förnuft. Men tro innebär per definition att man sätter sin tillit till något som inte går att se eller ta på. Att man godtar något som fakta. Trots att man inte har empiriska bevis för det. Det i sin tur leder förståeligt nog till att vi väljer att tro på olika saker, eftersom det inte finns någon universell sanning.
Forskning är trons raka motsats. Forskning går ut på att hitta fysiska bevis på sånt man än så länge inte har kunskap om, och sätta sig över vidskepelse och missuppfattningar till förmån för konkreta fakta. Religionens tidevarv närmar sig sitt slut (kan vi hoppas på det?) och vetenskapens tidevarv gryr.
Liv och Entropi – Hur gör vi för att skapa liv? Det går inte och det är det som är poängen. När det gäller skapelseprocessen, att gå över den tröskeln där döda kemikalier bildar levande organismer, så kör vetenskapen huvudet i vägen. Det finns inga mekanismer i kemin som förklarar hur det går till. Faktum är att blotta tanken på att celler skulle gå samman och bilda livsformer, borde vara i direkt konflikt med lagen om entropi. Entropi är bara ett finare sätt att säga att saker och ting går åt skogen. På vetenskapsspråk brukar vi säga att ett organiserat system kommer oundvikligen förr eller senare att braka samman.
Jag har just satt ihop miljontals sandkorn till ett slott. Nu skall vi se vad universum tycker om den saken. Bara några sekunder senare sköljer en våg in över stranden och spolar bort slottet. Japp, universum hittade mina ordnade sandkorn och oordnade dom, spred ut dom över sanden. Det är så entropi fungerar. Vågor som rullar in över stranden formar aldrig sanden till ett slott. Entropin upplöser struktur. Sandslott uppstår aldrig spontant i universum, dom försvinner bara. När man värmer kaffe och tar ut en rykande het kopp ur en mikrovågsugn, fokuserar man värmeenergi i en kopp. Om man ställer koppen på köksbänken och låter den stå där en timme, försvinner värmen ut i rummet och fördelar den jämt. Ungefär som sand på en strand. Entropi igen, och processen är oåterkallelig. Hur länge man än väntar kommer universum aldrig att värma upp kaffet igen, och inte heller laga ett trasigt ägg eller bygga upp ett nerrasat sandslott. Vi lever i ett universum som är entropiskt till sin natur. En värd vars fysiska lagar bygger på slump, inte ordning. Så frågan är, hur kan livlösa kemikalier på något magiskt vis organisera sig själva till komplext sammansatta livsformer?
Universums syfte – (Kirch beskriver en teori av Jeremy England) ... Universum drevs av ett enda syfte, ett mål, att sprida energi. Man kunde enkelt uttrycka det som att när universum hittade områden med fokuserad energi, spred den ut den energin. Det klassiska exemplet var det som Kirsch nämnt, kaffekoppen på köksbänken. Kaffet svalnade alltid, genom att skicka ut värmen till andra molekyler i rummet, enligt termodynamikens andra huvudsats. – Vi vet att universum vill ha entropi (oordning). Enkelt uttryckt så är materia självorganiserande för att bättre kunna sprida energi. För att kunna åstadkomma oordning skapar naturen små fickor av ordning. Dessa fickor är till för att eskalera kaoset i ett system och där med öka entropifaktorn. Fysikens lagar skapade med andra ord mekanismer för att skingra energi. Blixten skickade iväg molnets energi ner i jorden, spred ut den och ökade därmed systemets allmänna entropi. Eller Big Bang. En våldsam spridning av kraft.
Vad har entropi med livets begynnelse att göra? Jo, det visar sig att livet är ett extremt effektivt redskap för att sprida energi. Ett träd absorberar till exempel solens intensiva energi. Använder den för att växa, och sänder sedan ut infrarött ljus. En mycket mindre fokuserad energiform. Fotosyntes är en synnerligen effektiv entropimaskin. Solens koncentrerade energi löses upp och försvagas av trädet och skapar därmed en allmän ökning av universums entropi. Samma sak kan sägas om alla levande organismer. Där ibland människor som konsumerar organiserad materia i form av mat, omvandlar den till energi, och sedan skickar tillbaka värmeenergi. I stora drag skulle jag säga livet inte lyder under fysikens lagar, utan att livet började på grund av dessa lagar. – Om starkt solljus träffade ett stycke fertil jord skulle jordens fysikaliska lagar skapa en blomma som ett medel att skingra den energin. Om svavelfickor nere i havsdjupet gav upphov till områden med kokande vatten skulle liv uppstå på dessa platser och sprida energin. Om professor Englands teori stämmer så skulle hela kosmos operativsystem kunna sammanfattas i ett enda huvudkommando – sprid energi.
Liv, koder, mönster och DNA
Fysikens lagar kan ensamma ge upphov till liv. Edmunds upptäckt var fascinerande och definitivt sprängstoff, men för Langdon gav den upphov till en följdfråga som han var förvånad över att ingen ställde – om fysikens lagar är så mäktiga att dom kan skapa liv, vem skapade lagarna?
För mig ligger frågan om Gud i att förstå skillnaden mellan koder och mönster. Koder och mönster är två mycket olika saker och många människor blandar ihop dem. Ett mönster är en distinkt organiserad sekvens, vilken som helst. Mönster förekommer överallt i naturen, solrosens spiralformade blomkorgar, de sexkantiga cellerna i binas vaxkakor, de runda ringarna på vattnet när en fisk sprattlar och så vidare. Koder är speciella, koder måste innehålla upplysningar. Dom måste göra något mer än att bara bilda ett mönster. Koder måste överföra fakta och information. Exempel på koder är skriftspråk, musiknoter, matematiska ekvationer, dataspråk och till och med enkla symboler som krucifixet. Alla dessa exempel kan föra fram ett budskap på ett sätt som spiralväxande solrosfrön inte kan. Den andra skillnaden mellan koder och mönster är att koder inte uppstår spontant i världen.
Musiknoter växer inte på träd och symboler ritar inte sig själva i sanden. En kod är ett fullt medvetet påfund av en intelligens. Koder växer inte fram organiskt, de måste skapas.
Den genetiska koden är en paradox. Den genetiska koden innehöll uppenbarligen information, specifika instruktioner om hur man bygger organismer. DNA har skapats av ett intelligent medvetande! Ända sedan jag var barn har jag haft en magkänsla av att det finns ett medvetande bakom universum. När jag studerar matematikens precision, fysikens pålitlighet och kosmos symmetri, känns det inte som om det är en kall vetenskap jag ser. Utan som fotavtrycket av något levande. Skuggan av en större kraft som vi inte kan fatta.
Människan har skapat ett antal koder - alfabetet, matematikens siffror och symboler och musikens toner. Så vem/vad skapade DNA koden? Vem vad skapade atomerna, som är en kod för kemin?
Nila Pihl 2018 4 - kolla: www.duga.se
Kontrollblad1. Läs – Inledning
2. Diskutera
3. Läs – Hjärnans operativsystem
4. Diskutera hjärnans operativsystem och dess skapare 5. Diskutera evolution vs. kreationism6. Läs – Bekämpa kaos, skapa ordning
7. Diskutera programdirektivet ”bekämpa kaos, skapa ordning”
8. Diskutera DNA som ett programspråk och genomet som programkod 9. Läs - Datavacuum, tro, religion och vetenskap
10. Diskutera datavacuum, tro, religion och vetenskap
11. Läs – Liv och Entropi
12. Gå enkelt igenom begreppen entropi, energi, exergi, termodynamik till en tillräcklig förståelse
13. Gå enkelt igenom Big Bang (se bild) till en tillräcklig förståelse
14. Diskutera dessa ämnen 15. Diskutera entropi som ”andlig kvicksand” som leder till att fastna (= liv ur indo-europeiskt rotordet – ”leip”)
16. Diskutera momentum och flöde.17. Läs – Universums syfte
18. Diskutera universum syfte
19. Gå igenom begreppet Naturlag
20. Diskutera Demokritos, René Descartes och Isaac Newtons syn på universum och spelet21. Läs – Liv, koder, mönster och DNA
22. Diskutera liv, koder, mönster och DNA
23. Vad händer med omedvetna spelare i livets spel?
24. Vad är syftet med hela detta spelet?
25. Vart är vi på väg?26. Hur kommer vi dit?
Ord, begrepp och personer
Operativsystem – Utgör länken mellan datorns maskinvara och de tillämpningsprogram som användaren vill köra på datorn.
Entropi – Mängden värmeenergi i ett termodynamiskt system som inte kan omvandlas till arbete. Termodynamikens andra huvudsats säger att naturens riktning är att öka oordningen, vilket oftast postuleras som att jämvikt uppstår då entropin uppnått sitt maximala värde. Enligt termodynamikens andra huvudsats kan värme aldrig av sig själv flyta från kallt till varmt. Frånvaron av exergi, är detsamma som maximal entropi (den s.k. värmedöden när det gäller hela universum).
Exergi – Termen exergi skapades av Zoran Rant 1953 från de grekiska orden ex (yttre, ut ur, iväg från) och ergon (arbete) (rotord werg- To do). Inom termodynamiken är exergi det maximalt tillgängliga mekaniska arbetet under en termodynamisk process. Energi ändras alltid från en form till en annan i enlighet med termodynamikens första huvudsats. Exergi förbrukas alltid när processen är irreversibel, till exempel genom förlust av värme till omgivningen, i enlighet med termodynamikens andra huvudsats. Denna förbrukning är proportionell mot entropiökningen hos systemet tillsammans med dess omgivning. Exergi är av principiell betydelse för förståelsen av verkligheten. I ett universum utan exergi skulle inga kontraster, inga skillnader, mönster eller strukturer förekomma. "Tid" förlorar sin mening eftersom ingenting kan förändras. Med strukturer kommer exergi och med strukturer i samverkan följer exergiöverföring och förändring. Om exergin bevaras skulle tiden sakna riktning och mening. Förändringar måste ske med exergiförluster, det vill säga vara icke omvändbara, för att ge tiden riktning och mening.
Energi – Energi av orden en (in, inom, inre) och ergon (arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse eller arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Enligt termodynamikens första lag kan energi inte skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik – Termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och särskilt samspelet mellan värme och arbete.
Termodynamikens första huvudsats (energiprincipen): Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termo-dynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Termodynamikens andra huvudsats (entropilagen): Termodynamikens andra huvudsats postulerar att i ett isolerat system sker alla spontana processer enbart i en riktning. Det innebär att ett isolerat systems entropi aldrig minskar. Isolerade system tenderar att utvecklas mot termodynamisk jämvikt, ett tillstånd av maximal entropi. Ingen process är möjlig vars enda resultat är att värme tas från en reservoar och helt omvandlas till arbete. En tänkt maskin som bryter mot denna naturlag kallas en perpetuum mobile (evighetsmaskin). När vi använder energi omvandlas den till andra former men vi förbrukar dess exergi – eller med andra ord ökar entropin. En energiomvandling medför alltså alltid exergiförbrukning, det vill säga entropiökning.
Agnostisk, Agnosticism, (från grekiska, a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma.
Momentum – Momentum är en anglicism som i svenskan har kommit att användas i överförd mening inom ekonomi, sport, organisationssammanhang med flera områden. I engelskan är ordets bokstavliga betydelse ett mekaniskt begrepp, rörelsemängd, och syftar oftast på en "tröghetsprincip" i de sammanhang en rörelse fortsätter i samma riktning när den väl kommit igång. I överförd bemärkelse handlar det om att få upp farten och behålla den.
E = mc2 – Sambandet mellan energi och massa innebär att dessa är ett mått på samma sak. Sambandet formulerades 1905 av Albert Einstein. Formeln anger relationen mellan energin (E) hos en kropp, och dess massa (m), samt ljusets hastighet i vakuum (c, 299 792 458 m/s).
Naturlag – Begreppet naturlag har en lång historia som sträcker sig till före vår tideräknings början. Det tillämpades då inom rättsfilosofin, ekonomin, samhällsordningen och i någon mån inom religionen. Om lagarna, som styrde naturens ordning, inte styrdes av Gud var de instiftade av Gud. Atomisten Demokritos menade att världsordningen var rent orsaksrelaterad. Första gången som vi möter begreppet naturlag i en någorlunda modern betydelse är i René Descartes Principia Philosophiae från 1644.
Isaac Newton (1643 –1727) publicerade sin Principia mathematica år 1687 i vilken han också framför tre fundamentala lagar: tröghetslagen, kraftlagen och lagen om verkan och motverkan. Dessutom formulerade han tyngdlagen. Med dessa lagar kunde han härleda formen på planetbanorna, lagarna för fallrörelsen och så vidare. Dessa lagar uppfattar vi som naturlagar.
Jeremy England – Jeremy England is an American physicist at the Massachusetts Institute of Technology best known for his statistical physics arguments to explain the spontaneous emergence of life, and consequently, the modern synthesis of evolution.
Med hälsning från www.duga.se
Nila pihl oroginaltext (med figur som visar universums tidslinje) finns på:
https://www.dropbox.com/s/1qthb4m3d1d910p/Begynnelse.docx?dl=0
Kolla även: http://axiom1a.blogspot.se/2017/11/ar-vi-tillrackligt-smarta-for-articiell.html
och http://axiom1a.blogspot.se/2018/01/nar-uppstod-civilisationen-gobekli-tepe.html
