DROGER – LEGALISERA ELLER INTE LEGALISERA?

Effekterna i Kanada är avskräckande

 Legaliseringen av cannabis i Kanada har lett till att fler konsumerar mer, med ökade skadeverkningar som följd. Skyddet för barn har heller inte stärkts, skriver Peter Moilanen och Staffan Hübinette.

 Legalisering är det enda sättet att skydda barn från cannabis, förklarade det kanadensiska liberala partiets ledare Justin Trudeau i juli 2013. Med löfte om legalisering kunde Trudeau locka unga väljare och vinna valet 2015 och tre år senare hade Kanada legaliserat cannabis.

 Narkotikapolitiskt Center presenterar i dag en ny rapport som visar hur legaliseringen lett till att fler konsumerar mer, med ökade skadeverkningar som följd. Skyddet för barn har inte stärkts – fler barn hamnar på akuten sedan de exponerats för cannabis.

 I debatten har Kanadas modell ibland framställts som mer ansvarsfull än den i USA. Ett alternativ mellan girig kommersialism och hårt reglerat monopol, som vissa förespråkare – även i EU-valet – menar att vi borde ta efter i Sverige och Europa.

 De senaste åren har en handfull europeiska länder med Tyskland i spetsen tagit olika steg mot legalisering och det finns därför all anledning att granska effekterna av legaliseringen i Kanada. Så, är modellen framgångsrik? Cannabisindustrin pekar gärna på att den illegala marknaden har minskat, och att försäljningen nu genererar vissa skatteintäkter.

 Antalet cannabisrelaterade brott har förstås sjunkit sedan hanteringen inte längre är olaglig, och därmed har också kostnaderna för domstolarna minskat något. Kostnaden för polisen är dock på samma nivå som tidigare. Även om den illegala marknadens andel har minskat med två tredjedelar så har den totala marknaden samtidigt ökat kraftigt i storlek.

 De kriminellas intäkter har långt ifrån försvunnit. Legaliseringen har inte heller lett till någon minskning av gängrelaterade mord som legaliseringsivrarna utlovade i sina kampanjer, tvärtom har dessa ökat. På toppen av den illegala marknaden har en ny legal och vinstdriven industri skapats. Med den kommer både lobbying och intensiv marknadsföring.

 Nya produkter utvecklas i snabb takt, särskilt ät- och drickbara cannabisprodukter riktade till nya målgrupper, som kvinnor. Statens mål är inte längre att förebygga och minska konsumtionen utan i stället möjliggöra användning av legal cannabis.

 Effekten har blivit att tillgängligheten av cannabis är större än någonsin. Utbudet är bredare, priserna har sjunkit och användning av cannabis har ökat. Andelen personer som är 16 år och äldre och som använt cannabis det senaste året har stigit från 10 procent 2010 till 26 procent 2023 – att jämföra med Sveriges 2,5 procent.

 I åldersgruppen 16–65 år använder 12 procent cannabis dagligen eller nästan dagligen. Det är häpnadsväckande siffror som vi i Sverige inte kommer i närheten av. Högst användning av alla har unga vuxna. Skolelevers användning har inte minskat trots löften om att skydda barn från cannabis.

 Ett ökat bruk av cannabis ger större hälsorisker och skadeverkningar. Allt fler forskningsstudier publiceras som pekar i samma riktning. Störst uppmärksamhet har de studier fått som visar en kraftig ökning av antalet små barn som exponerats för cannabis, huvudsakligen i hemmet, och tvingats uppsöka akutsjukvård. Även bland vuxna är behovet av vård allt större. Som en följd har kostnaden för cannabisrelaterad vård fördubblats under perioden 2007–2020. Även kostnaden för cannabisrelaterad frånvaro från jobbet har ökat.

 Hela samhället påverkas. Arbetsgivare och myndigheter (som polisen) måste ändra sin drogpolicy och flera branscher – inte minst inom transportsektorn – rapporterar om svårigheter att rekrytera ny arbetskraft, då andelen unga vuxna med daglig eller nästan daglig användning är hög. Universitet startar cannabisutbildningar i samarbete med cannabisindustrin.

 Barn exponeras i större utsträckning för cannabis och en öppen cannabisanvändning påverkar den offentliga miljön. Erfarenheterna från Kanada visar också att lagstiftningen fortsätter att liberaliseras. Införandet av onlineförsäljning, hemleverans och en form av gårdsförsäljning är några exempel. Cannabisindustrin vill vidga marknaden och öka vinsterna och använder stora resurser för att påverka politiken.

 I en legaliserad modell måste staten konkurrera med den illegala marknaden, vilket ökar trycket för en fortsatt liberalisering och låga skatter. Problemet är att en sådan modell driver upp användningen, vilket beskrivs i Kanadas officiella utvärdering av legaliseringen.

 FN:s narkotikakontrollorgan INCB visar dessutom i sin rapport att målen med legaliseringen inte har uppnåtts. Narkotikapolitik är i slutänden en fråga om avvägningar mellan olika intressen, mellan för- och nackdelar med olika politiska val. Som grund för en diskussion om sådana avvägningar behövs fakta om effekterna av vägvalen och det är vår förhoppning att med denna rapport kunna bidra till en sådan diskussion.

 Slutsatsen måste bli att en legalisering skapar fler problem än den löser. Fördelarna med ett förbud överväger nackdelarna. Det är inte modeller för legalisering vi behöver diskutera och experimentera med – diskussionen borde i stället handla om hur vår nuvarande modell kan förbättras för att minska användningen av narkotika, inte öka densamma.

 Peter Moilanen chef Narkotikapolitiskt Center Ur SvD 2024-06-12