onsdag 16 november 2022

 

Diktaturernas största svaghet

 I en ny BBC-dokumentär om Sovjetunionens sista tid, ”TraumaZone”, visar en direktör på den statliga plankommittén 1990 stolt runt i lokalerna i Moskva: ”Här får vi information om alla aspekter på livet i Sovjetunionen. Informationsflödet filtreras i byggnaden, och blir mer och mer koncentrerat. Sedan, när planen väl har fastställts, blir den till en flodvåg av information som faller som regn över varje arbetare”, förklarar direktören. Ett klipp visar bilder från verkligheten: Ett tvätteri som efter en renovering numera är ålagt att varje år producera en viss mängd skrotmetall; potatis som skördas för att ruttna; slagsmål i brödköer.

 ”Systemet började bli absurt”, konstaterar en informationstext lakoniskt. Samma toppstyrning skördar i detta nu ryska offer i Ukraina.

 En återkommande förklaring till varför invasionsstyrkorna lider så stora förluster är att officerare på marken inte tillåts utforma taktik självständigt. Allt måste stämmas av högre upp, vilket gör att soldaterna inte kan anpassa sig till snabbt ändrade förhållanden på slagfältet.

 Det är svårt att förstå hur man så länge kan fortsätta med så uppenbart dysfunktionella och ineffektiva system. Kanske är det hybris. Men på ett sätt är absurditeten också själva syftet. En berömd definition av makt är att det är förmågan att få en person att göra något som den annars inte skulle ha gjort. Om man verkligen vill demonstrera sin makt går det alltså inte att befalla sådant som ligger i de underlydandes intresse, för hur ska man då veta av vilken anledning de utför handlingen? Makten blir som synligast när ordern är som mest irrationell, vilket skolgårdsmobbare i alla tider förstått. Säg att du är en idiot. Slå dig själv. Drick ur toaletten. Se vad jag kan få dig att göra!

 I en auktoritär stat som dagens Ryssland eller kommunismens Sovjet är sådana maktdemonstrationer viktiga delar av statsbygget. Eftersom hela upplägget bygger på tvång gäller det att hela tiden påminna om vem det egentligen är som bestämmer.

 Rysslands armé är organiserad som ett stort mobbargäng, där alla blir trakasserade av sina överordnade, och själva trakasserar dem längre ner på stegen. Längst upp är Putin, som beordrar brutala mord på dem som kan tänkas utmana honom och inte drar sig för att förnedra sina egna medhjälpare offentligt. Ett visst mått av absurditet är nödvändigt. Problemet med att ständigt tvinga människor att gå emot sina egna intressen och sitt eget bättre vetande är att det också sänker effektiviteten.

 Det går inte att från toppen detaljstyra vare sig ett samhälle eller en armé. Med tiden utarmas därför förmågan att utföra, även om lydnaden till synes finns kvar. Makten blir en illusion, vilket TraumaZones kontrast mellan plan och verklig ekonomi tydligt illustrerar.

 Riktigt inflytande, i meningen att lyckas uppnå mål bortom blind lydnad, kräver paradoxalt nog att man släpper på kontrollen, och ger människor friheten att använda sin egen kunskap och initiativförmåga. Att diktaturer aldrig kan acceptera det kommer alltid vara deras största svaghet.

Ur Svd 2022-11-10 av Anders Sundell, Universitetslektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

Kolla gärna även: https://axiom1a.blogspot.com/2021/11/


tisdag 15 november 2022

 

 Då halkar du efter – det är den bistra sanningen

 Ju mer unga läser, desto bättre blir ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra barn inte läser?

 Ju mer unga läser, desto bättre blir ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra barn inte läser?

 Det börjar tidigt. Redan i treårsåldern tycks skillnaderna mellan barns ordförråd etableras. Runt skolstart vidgas klyftan ytterligare – och i tonåren fortsätter det. – Man talar om två ordförrådsspurter under tidig barndom. En inträffar under åldern ett till tre år, när vissa barn skaffar sig ett gediget försprång, säger Mats Myrberg, ansvarig professor för ordförrådsprojektet. Barnets språkliga uppväxtmiljö ligger bakom skillnaderna i det första språnget, menar Mats Myrberg. Samtal och högläsning.

I sex till sjuårsåldern, kommer ett nytt språng. – Det hänger sannolikt ihop med att barnen möter skriftspråket och börjar läsa själva. Men orättvisan grundläggs tidigt. När barn börjar läsa möter de nämligen ett ordförråd som är väsentligt större än talspråksordförrådet, konstaterar Mats Myrberg. En amerikansk studie från millennieskiftet visade att andelen ovanliga ord som förekom i en barnbok i snitt var cirka 50 procent fler än vad som förekom under till exempel ett underhållningsprogram på tv. Resultaten är klart överförbara till i dag och till Sverige, menar Mats Myrberg: i böcker stöter vi på ord som vi sällan hör talas.

 Runt 80 procent av de cirka 130 000 ord som finns i Svenska akademins ordlista uppträder aldrig eller sällan i vardagligt talspråk. Läser du dem inte så möter du dem inte. Kommer du inte in på den här ordförrådsrika resan, så halkar du efter. Det är den bistra sanningen. För varje år vidgas ordförrådsgapet mellan dem som läser och inte läser.

 Men korrelationer kan vara knepiga. Är det barn som från början har lättare att läsa som läser mer? I flera studier har forskare kontrollerat för både intelligens och den så kallade avkodningsförmågan. Och ja, de som har ”lätt” att läsa, läser generellt mer. Men också när man kontrollerar för dessa faktorer finns sambandet kvar: Vi tycks bli bättre på att läsa av att läsa – och läsandet i sig bidrar till ett större ordförråd.

 Dawna Duff, språkforskare vid Binghamtons universitet i USA, följde och testade drygt 400 barn från 5 till 15 års ålder i en studie. – Fram till runt nio års ålder lär sig barn nya ord framför allt genom att lyssna. Sedan, och under resten av livet, ökar ordförrådet främst genom läsning, säger hon.

 Forskarna ville ta reda på om ordförrådet hänger ihop med hur bra och därmed hur mycket barn läser. De mätte hur mycket elevernas vokabulär ökade under skolgången, och jämförde med hur bra deras läsförmåga var när de var nio. – De elever som hade god läsförmåga i årskurs 4, hade en snabbare ökning av vokabulären. Det var stor skillnad, säger hon.

 Men vad var en grundläggande god språkförmåga, och vad hängde ihop med att barnen läst många böcker? För att försöka isolera själva läseffekten, tog forskarna hänsyn till elevernas uppmätta språkförmåga under förskolan, och även deras socioekonomiska bakgrund – en faktor som i studier alltid korrelerar starkt med barns ordförråd. Ju högre socioekonomisk bakgrund, desto fler ord kan barnen.

 Men även när man tagit hänsyn till dessa faktorer, såg man att läsandet gjorde skillnad för hur mycket ordförrådet ökade. Hur bra eleverna läste i nioårsåldern hängde ihop med deras ordförråd vid 15 – och läsandet kunde förutsäga ordförrådet lika bra som deras socioekonomiska bakgrund. Under vårt videomöte håller Dawna Duff upp händerna i en vinkel. – Eftersom det påverkar över en så lång period, så ökar skillnaderna över tid. När eleverna är 15 är det redan stor skillnad i vokabulär. Kort sagt tycks ordförståelse och läsförståelse hänga ihop – och ökar exponentiellt.

 Det är bara det att svenska barn och tonåringar läser mindre och mindre för varje år. I Statens medieråds rapport Ungar & medier från i december uppgav 7 procent av 13–16-åringarna att de läste böcker eller tidningar dagligen – mot 20 procent 2012. Det är barn till föräldrar med låg utbildning som läser minst, oavsett ålder. Bland tonåringarna uppgav 20 procent av dem som har föräldrar med låg utbildning att de aldrig läser, bland dem med högutbildade föräldrar: 8 procent. Hur mycket vi läser, påverkar vårt ordförråd.

 Alice Sullivan, sociologiprofessor vid College of London, har följt tusentals britter och studerat deras läsvanor över decennier i en serie studier. I en studie följde forskarna 11 000 barn och lät dem, vid 14 års ålder, göra ett ordtest. De tonåringar som uppgav att de läste ”för nöjes skull” varje dag, förstod 26 procent fler ord än de som inte läste Men det stannade inte vid ordförståelse – även matteförmågan tycktes förbättras av läsningen.

 3600 barn fick göra både kognitiva tester, och tester i matematik och ordförråd, när de var 5, 10 och 16 år. Precis som andra studier alltid visat, fanns det ett starkt samband mellan barnens socioekonomiska bakgrund och deras vokabulär. När forskarna kontrollerade för både detta och barnens kognitiva förmåga när de var yngre, såg de också ett tydligt samband mellan just barnens eget läsande och deras ordförråd – och dessutom också deras resultat på mattetesterna – när de var 16. De som regelbundet läste som tioåringar och läste mer än en gång i veckan när de var 16, hade bättre ordförråd och matteresultat, än de som läste mindre.

 Mängden läsning var dessutom en större påverkansfaktor på både ordförråd och de kognitiva testerna, än föräldrarnas utbildningsnivå. – Det var slående att barns läsande kunde förutsäga ordförrådet när de var tonåringar, bättre än föräldrarnas utbildning, säger Alice Sullivan.

 Så hur kan läsförmågan påverka matteresultaten? Också Dawna Duff såg i en ny studie att läsningen också har effekt på annat – som matte. Yngre barn med dyslexi har i mätningar i åk 2 och åk 4, fått sämre på både lästester – och matte. – Det är intressant. Dyslexi är inget som bör påverka matte. Men läsning öppnar upp en hel värld med idéer och tankar, som inte är tillgänglig för dem som inte läser så mycket, säger Dawna Duff. Och ordförråds gapet fortsätter att öka under livet. Genom att följa nästan 10 000 britter födda runt 1970, såg Sullivan och hennes forskargrupp också att hur mycket barnen läste när de var både barn och tonåringar, påverkade deras ordförråd när de var 42. Men det tycks finnas hopp: ordförrådet slutade inte att växa när deltagarna var 16, utan fortsatte att öka om de läste – speciellt om de läste ”bättre” litteratur.

  Ökningen i ordförråd mellan tonåren och medelåldern hängde ihop med hur mycket de läste. Att läsa mer krävande genrer var särskilt starkt associerat med ett växande ordförråd, säger Alice Sullivan. Spelar det då någon roll om barn och unga har ett sämre ordförråd? Det finns ett starkt samband mellan läsförmåga, skolresultat i alla ämnen, högre utbildning – och jobb och inkomst.

 När skolan blir mer utmanande handlar allt om läsförståelse, konstaterar Dawna Duff. – Vokabulär är en tydlig indikator på hur barn och unga kommer att klara sig i skolan. Har du inte förmåga då, så tillgodogör du dig inte innehållet i till exempel samhällsvetenskap eller naturkunskap. Alla ämnesområden påverkas om du har svårt att läsa.

 Även om statistiken över svenska barns fritids läsande är nedslående, läser de åtminstone i skolan. Eller? Nej, även i skolan verkar läsandet rasa, visar en studie med drygt 3000 svenska elever, publicerad härom året. När eleverna tillfrågades år 2007, svarade 22 procent i åk 6 att de inte läst någon sida faktatext under skoldagen. 2017 var andelen uppe i 33 procent. I åk 9 ökade andelen som inte läste ens en sida, från 33 till 50 procent. Andelen som inte läst någon skönlitteratur under en vanlig skoldag ökade från 44 procent till 81 procent på tio år, i åk 6. I åk 9, från 62 till 87 procent. Och andelen som läst minst fem skönlitterära sidor på en skoldag, försvann nästan helt.

 Ur  SvD2022-11-15 –Maria Jelmini –  maria.jelmini@svd.se

 Ur  SvD2022-11-15 –Maria Jelmini –  maria.jelmini@svd.se


Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2021/12/alfabetetsursprung-och-utveckling-fran.html

och:  www.visdomsskolan.se