Då halkar du efter – det är den bistra
sanningen
Ju mer unga läser, desto bättre blir
ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en
virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra
barn inte läser?
Ju mer unga läser, desto bättre blir
ordförrådet och desto svårare texter förstår de. En positiv spiral – eller en
virvlande karusell som är svår att hoppa på i farten. För vad händer när våra
barn inte läser?
Det börjar tidigt. Redan i treårsåldern tycks skillnaderna mellan barns ordförråd
etableras. Runt skolstart vidgas klyftan ytterligare – och i tonåren
fortsätter det. – Man talar om två ordförrådsspurter under tidig barndom. En
inträffar under åldern ett till tre år, när vissa barn skaffar sig ett gediget
försprång, säger Mats Myrberg, ansvarig professor för ordförrådsprojektet.
Barnets språkliga uppväxtmiljö ligger bakom skillnaderna i det första språnget,
menar Mats Myrberg. Samtal och
högläsning.
I
sex till sjuårsåldern, kommer ett nytt språng. – Det hänger sannolikt ihop med
att barnen möter skriftspråket och börjar läsa själva. Men orättvisan
grundläggs tidigt. När barn börjar läsa möter de nämligen ett ordförråd som är
väsentligt större än talspråksordförrådet, konstaterar Mats Myrberg. En
amerikansk studie från millennieskiftet visade att andelen ovanliga ord som
förekom i en barnbok i snitt var cirka 50 procent fler än vad som förekom under
till exempel ett underhållningsprogram på tv. Resultaten är klart överförbara
till i dag och till Sverige, menar Mats Myrberg: i böcker stöter vi på ord som
vi sällan hör talas.
Runt 80 procent av de cirka 130 000 ord
som finns i Svenska akademins ordlista uppträder aldrig eller sällan i
vardagligt talspråk. Läser du dem inte så möter du dem inte. Kommer du inte in på den här
ordförrådsrika resan, så halkar du efter. Det är den bistra sanningen. För varje år vidgas ordförrådsgapet mellan
dem som läser och inte läser.
Men korrelationer kan vara knepiga. Är det
barn som från början har lättare att läsa som läser mer? I flera studier har
forskare kontrollerat för både intelligens och den så kallade avkodningsförmågan.
Och ja, de som har ”lätt” att läsa, läser generellt mer. Men också när man
kontrollerar för dessa faktorer finns sambandet kvar: Vi tycks bli bättre på att läsa av att läsa – och läsandet i sig
bidrar till ett större ordförråd.
Dawna Duff, språkforskare vid Binghamtons
universitet i USA, följde och testade drygt 400 barn från 5 till 15 års ålder i
en studie. – Fram till runt nio års ålder lär sig barn nya ord framför allt genom
att lyssna. Sedan, och under resten av livet, ökar ordförrådet främst genom
läsning, säger hon.
Forskarna ville ta reda på om ordförrådet
hänger ihop med hur bra och därmed hur mycket barn läser. De mätte hur mycket
elevernas vokabulär ökade under skolgången, och jämförde med hur bra deras
läsförmåga var när de var nio. – De
elever som hade god läsförmåga i årskurs 4, hade en snabbare ökning av
vokabulären. Det var stor skillnad, säger hon.
Men vad var en grundläggande god språkförmåga,
och vad hängde ihop med att barnen läst många böcker? För att försöka isolera
själva läseffekten, tog forskarna hänsyn till elevernas uppmätta språkförmåga
under förskolan, och även deras socioekonomiska bakgrund – en faktor som i
studier alltid korrelerar starkt med barns ordförråd. Ju högre socioekonomisk
bakgrund, desto fler ord kan barnen.
Men även när man tagit hänsyn till dessa
faktorer, såg man att läsandet gjorde skillnad för hur mycket ordförrådet
ökade. Hur bra eleverna läste i
nioårsåldern hängde ihop med deras ordförråd vid 15 – och läsandet kunde
förutsäga ordförrådet lika bra som deras socioekonomiska bakgrund. Under vårt
videomöte håller Dawna Duff upp händerna i en vinkel. – Eftersom det påverkar
över en så lång period, så ökar skillnaderna över tid. När eleverna är 15 är
det redan stor skillnad i vokabulär. Kort sagt tycks ordförståelse och
läsförståelse hänga ihop – och ökar exponentiellt.
Det är bara det att svenska barn och
tonåringar läser mindre och mindre för varje år. I Statens medieråds rapport
Ungar & medier från i december uppgav 7 procent av 13–16-åringarna att de
läste böcker eller tidningar dagligen – mot 20 procent 2012. Det är barn till
föräldrar med låg utbildning som läser minst, oavsett ålder. Bland tonåringarna
uppgav 20 procent av dem som har föräldrar med låg utbildning att de aldrig
läser, bland dem med högutbildade föräldrar: 8 procent. Hur mycket vi läser, påverkar vårt ordförråd.
Alice Sullivan, sociologiprofessor vid College
of London, har följt tusentals britter och studerat deras läsvanor över decennier
i en serie studier. I en studie följde forskarna 11 000 barn och lät dem,
vid 14 års ålder, göra ett ordtest. De
tonåringar som uppgav att de läste ”för nöjes skull” varje dag, förstod 26
procent fler ord än de som inte läste Men det stannade inte vid ordförståelse
– även matteförmågan tycktes förbättras
av läsningen.
3600 barn fick göra både kognitiva tester, och
tester i matematik och ordförråd, när de var 5, 10 och 16 år. Precis som andra
studier alltid visat, fanns det ett starkt samband mellan barnens socioekonomiska
bakgrund och deras vokabulär. När forskarna kontrollerade för både detta och
barnens kognitiva förmåga när de var yngre, såg de också ett tydligt samband mellan just barnens eget läsande och deras
ordförråd – och dessutom också deras resultat på mattetesterna – när de var
16. De som regelbundet läste som tioåringar och läste mer än en gång i veckan
när de var 16, hade bättre ordförråd och matteresultat, än de som läste mindre.
Mängden
läsning var dessutom en större påverkansfaktor på både ordförråd och de
kognitiva testerna, än föräldrarnas utbildningsnivå. – Det var slående att
barns läsande kunde förutsäga ordförrådet när de var tonåringar, bättre än
föräldrarnas utbildning, säger Alice Sullivan.
Så hur kan läsförmågan påverka
matteresultaten? Också Dawna Duff såg i en ny studie att läsningen också har
effekt på annat – som matte. Yngre barn med dyslexi har i mätningar i åk 2 och åk
4, fått sämre på både lästester – och matte. – Det är intressant. Dyslexi är
inget som bör påverka matte. Men läsning öppnar upp en hel värld med idéer
och tankar, som inte är tillgänglig för dem som inte läser så mycket,
säger Dawna Duff. Och ordförråds gapet fortsätter att öka under livet. Genom
att följa nästan 10 000 britter födda runt 1970, såg Sullivan och hennes
forskargrupp också att hur mycket barnen läste när de var både barn och
tonåringar, påverkade deras ordförråd när de var 42. Men det tycks finnas hopp: ordförrådet slutade inte att växa när
deltagarna var 16, utan fortsatte att öka om de läste – speciellt om de läste
”bättre” litteratur.
Ökningen i ordförråd mellan tonåren och
medelåldern hängde ihop med hur mycket de läste. Att läsa mer krävande genrer
var särskilt starkt associerat med ett växande ordförråd, säger Alice Sullivan.
Spelar det då någon roll om barn och unga har ett sämre ordförråd? Det finns ett starkt samband mellan
läsförmåga, skolresultat i alla ämnen, högre utbildning – och jobb och inkomst.
När skolan blir mer utmanande handlar allt om
läsförståelse, konstaterar Dawna Duff. – Vokabulär är en tydlig indikator på
hur barn och unga kommer att klara sig i skolan. Har du inte förmåga då, så
tillgodogör du dig inte innehållet i till exempel samhällsvetenskap eller
naturkunskap. Alla ämnesområden påverkas om du har svårt att läsa.
Även om statistiken över svenska barns fritids
läsande är nedslående, läser de åtminstone i skolan. Eller? Nej, även i skolan
verkar läsandet rasa, visar en studie med drygt 3000 svenska elever, publicerad
härom året. När eleverna tillfrågades år 2007, svarade 22 procent i åk 6 att de
inte läst någon sida faktatext under skoldagen. 2017 var andelen uppe i 33
procent. I åk 9 ökade andelen som inte läste ens en sida, från 33 till 50
procent. Andelen som inte läst någon skönlitteratur under en vanlig skoldag
ökade från 44 procent till 81 procent på tio år, i åk 6. I åk 9, från 62 till
87 procent. Och andelen som läst minst fem skönlitterära sidor på en skoldag,
försvann nästan helt.
Ur SvD2022-11-15
–Maria Jelmini – maria.jelmini@svd.se
Ur SvD2022-11-15 –Maria Jelmini – maria.jelmini@svd.se
Kolla även: https://axiom1a.blogspot.com/2021/12/alfabetetsursprung-och-utveckling-fran.html
och: www.visdomsskolan.se
