Ett smörgåsbord dukat för de smutsigt rika

 Girighet, Bedrägeri, Banker, Revisorer, Advokater och Finansmän, Oetik, omoral, hänsynslöshet bristande empati etc.

 I början av 1960-talet inleddes en finansiell revolution som genom kryphål  skapade dagens paradis för de korrupta och de kriminella. I sin bok ”Moneyland” visar Oliver Bullough hur penningtvätt i Estland, trafficking i Asien, skogsskövling på Borneo och stiftelser i Holland är delar i samma ekosystem.

 Sannolikt har få läsare av denna artikel hört talas om Siegmund Warburg. Icke desto mindre har han mer än de flesta bidragit till att forma världen under efterkrigstiden. Detta och mycket annat blir läsaren av Oliver Bulloughs bok ”Moneyland: Why thieves and crooks now rule the world & how to take it back” (Profile Books) varse. Som undertiteln indikerar handlar den om en global maktförskjutning där de stora vinnarna är aktörer av minst sagt tvivelaktig vandel.  

 Bullough är frilansjournalist och författare som främst har rapporterat från forna Sovjetunionen. ”Moneyland”, hans tredje bok, utkom i höstas och har fått strålande recensioner i engelskspråkiga medier. Nyligen utsåg The Sunday Times den till Business book of the year. För den som vill förstå världen bortom president Trumps twittrande och turerna i Svenska Akademien är ”Moneyland” ett måste.

 Enligt författaren föddes idén till boken på en toalett efter Majdanupproret i Ukraina 2014. Exklusiva tv-skärmar i bekväm sitthöjd fick honom att inse varför det gått så fel i många av de forna Sovjetstaterna. Svaret var ohämmad korruption. Anläggningen ägdes av ett ukrainskt bolag som ägdes av ett brittiskt som ägdes av en stiftelse i Lichtenstein – ingenstans fanns presidentens namn angivet. Ägarstrukturen utgör en standardmall för hur korrupta individer över hela världen döljer illegitima tillgångar.

 Janukovitj var inte så mycket president som han var ledare för ett kriminellt konsortium med plundring av det ukrainska folkets tillgångar som affärsidé. Han vältrade sig i en vulgärlyx som tycks oundviklig när tveksam smak möter abnorm rikedom. Men Ukraina är bara första stopp på en resa som tar oss längre och längre in i vad som Bullough beskriver som ett virtuellt land där nationsgränser, lagar, skatter och moral är överspelade. Ett land där bara de allra rikaste kan aspirera på medborgarskap. Välkommen till Moneyland! – globaliseringens mörka bakgård.

 I juli 1944 förhandlade de allierade fram ett nytt finansiellt system i Bretton Woods i USA. Enligt systemets arkitekter orsakade oreglerade finansiella marknader den instabilitet som föregick nazisternas maktövertagande och ledde till krig. Om framtida krig skulle undvikas och den demokratiska ordningen skyddas måste kapitalet regleras och frihandel uppmuntras, var deras slutsats. Bretton Woods restriktioner för kapitalets rörlighet satte gränser för hur mycket det var rationellt att stjäla för korrupta individer – för mycket pengar var helt enkelt svårt att hantera och spendera.  

 I början av 60-talet inleddes emellertid en finansiell revolution som öppnade Eldorados portar för de korrupta och de kriminella. I centrum för denna process stod den i inledningen nämnde Sigmund Warburg, ägare till banken S G Warburg & Co i City of London. Med ett förflutet som aktör på den internationella obligationsmarknaden under mellankrigstiden såg han potentialen i den ansenliga mängd improduktiva dollar, så kallade eurodollar, som låg på konton utanför USA, främst i Schweiz och City. Kruxet var bara att USA hade ensamrätt på att utfärda obligationer i dollar enligt Bretton Woods-avtalet.

 Warburgs medarbetare lyckades dock med kirurgisk precision identifiera ett antal kryphål i regelverket och 1962 utfärdades den första dollarobligationen utanför USA. Dessa blev kända som eurobonds, idag världens största finansiella produkt sett till omsättning. Innehavet var anonymt då det inte fanns registrerat och ägarbeviset var ett stycke papper som lätt kunde medföras från ett land till ett annat. Kapitalet hade sprängt sina bojor och grunden till Moneyland var lagd. Det innebar en spricka i Bretton Woods som på sikt undergrävde USA:s förmåga att upprätthålla systemet i egenskap av dess garant – 1973 gick det definitivt i graven. Sedan dess har länder tävlat i avregleringar för att locka det kapital som i allt större mängd sköljer över världen i jakt på avkastning – oftast med upphöjt ointresse för dess ursprung.    

 Bretton Woods dyrkades upp genom att transaktionerna i obligationerna – trots att de var registrerade på Londonbörsen – förlades till en juridiskt icke definierad plats, offshore som det kom att kallas. Bank of England förstod att en guldgruva var i vardande och såg mellan fingrarna på förfarandet. Citys bankirer tog sedan konceptet vidare och skapade den moderna offshoreindustrin, det optimala verktyget för penningtvätt och skatteflykt. Offshore syftar vanligen på kanalöarna Guernsey, Jersey och Isle of Man samt Englands gamla kronkolonier, Nevis, Caymanöarna med flera, vars lagstiftning skräddarsyddes för att hantera kapital som av olika anledningar flyktade från sina hemländer. Moneyland hade funnit sin struktur.

 Bulluogh är en initierad och pedagogisk ciceron in i den snåriga värld av juridiska kryphål som gör planeten till ett smörgåsbord för de verkligt rika. I Moneyland kan de köpa sig medborgarskap och diplomatstatus, registrera sitt ägande där de slipper skatt och gömma sina tillgångar från myndigheter och insyn. Bullough redogör för korrupta makthavares lyxkonsumtion, som inte kan beskrivas som annat än patologisk, inte minst i kontrast till situationen i deras hemländer. Kreativiteten känner inga gränser när Moneylands finansiella ingenjörer servar sina klienter. Ett pikant exempel är de rika kineser som plockar ägg från sina fruar och låter betalda surrogatmödrar i Japan bli gravida med dessa – allt för att få barn som är japanska medborgare, vilka fungerar som ankare för kapital och investeringar.

 Globaliseringen har gjort kapitalet transnationellt medan lagarna förblivit nationella, denna asymmetri utgör, enligt Bullough, motorn i den globala ”kleptoekonomin”. Detta förhållande gör det också denna brottslighet nästintill oåtkomlig – det kan dröja månader eller år innan en utredare får svar på en enkel ägarfråga från en annan jurisdiktion och då har de granskade tillgångarna ofta sökt sig vidare. Det är ingen tillfällighet att de stora avslöjandena under senare år har gjorts av aktivister och journalister som genom nätverk kan koordinera sina insatser globalt.

 Moneyland erbjuder emellertid även skydd mot ovälkommen granskning. En individ som får sina affärer synade kan göra bruk av Storbritanniens notoriskt hårda skadeståndslagar gällande förtal, vilka når långt utanför landets gränser. Bullough har själv tvingats avstå publiceringar efter hot om stämning. Men mest utsatta är de aktivister och journalister som befinner sig närmast korruptionens källa – misshandel, fängslanden och mord är vanliga medel när Moneyland skyddar sina egna.

 De illegitima kapital som varje år förs ut från Afrika beräknas uppgå till tre gånger det samlade biståndet till kontinenten; varje år förskingras cirka 27 biljoner kronor från utvecklingsländer; av Rysslands samlade förmögenhet estimeras 50 procent vara placerad utomlands. Dessa pengar kunde ha gått till sjukvård, utbildning och utveckling. Istället sugs större delen upp av Västs finansiella system som samtidigt möjliggör den industriella plundringen. Bulloughs hemstad London är i mångt Moneylands huvudstad. Där omvandlas illegitimt kapital till fastigheter i lyxsegmentet; där finns juristerna och revisorerna som vet allt om penning- och ryktestvätt; och från City of London kontrolleras stora delar av offshoresystemet.

 Det finns dock en aktör som slår till hårt när oegentligheter i finansvärlden uppdagas, nämligen USA. Vid tiden för finanskrisen 2008 tvingade det amerikanska justitiedepartementet de schweiziska bankerna att öppna sina klientregister, vilket gjorde slut på alplandets ökända banksekretess och dess ledande ställning som förvaltare av smutsigt kapital. Men USA ställer inte samma krav på de egna delstaterna. Det innebär att bland andra Nevada och South Dakota med sina ändamålsenliga stiftelser attraherar de pengar som tvingas bort från de traditionella skatteparadisen när USA ökar pressen. Landet är därmed på god väg att bli världens största skatteparadis och tjuvgömma.

 Bullough är tydlig med att Moneyland är resultatet av flockbeteende, drivet av sammanfallande intressen, och inte av någon konspiration. Å ena sidan har vi de individer som systematiskt plundrar sina hemländer och ständigt söker sätt att flytta, dölja och spendera ”sina” pengar, å andra sidan har vi de som blir rika på att visa hur man gör. Tillsammans utgör de världens mest inflytelserika intressegemenskap och de har biljoner skäl att trygga Moneylands existens.

 Greppet med ”Moneyland” som allegori för det komplex av till synes autonoma strukturer som möjliggör korruption är smått genialt. Penningtvätt i Estland, trafficking i Asien, illegal skogsskövling på Borneo och stiftelser i Holland ses som isolerade fenomen, men Bullough visar att det är delar i samma ekosystem och hur Moneyland utgör skärningspunkten för vår tids ödesfrågor. Så länge dess finansiella strukturer levererar kommer miljöbrott och narkotikahandel vara extremt lönsamma affärer. Så länge korruptionen grasserar kommer flyktingströmmarna att växa och terrororganisationer ha en säker rekryteringsbas av bittra unga män. Den institutionaliserade korruptionen eroderar demokrati och rättsstat över hela världen, i synnerhet som kleptokratier behöver en auktoritär regims beskydd. Och det kapital som ackumuleras i Moneyland används för att köpa inflytande och påverka den politiska utvecklingen i demokratiska länder.         

 ”Moneyland förklarar så mycket”, skriver Bullough och syftar på konceptet, men det gäller i högsta grad också boken. Det är bara att hoppas att något förlag ser till att även svenska läsare får ta del av en av årets mest angelägna publikationer. 

     

Gunnar Wiman Frilansskribent understrecket@svd.se

Todde

Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2018/12/bedrageri-banker-revisorer-advokater.html

Todde

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Fysik, Metafysik. AI (=Artificiell Intelligens), Forskning, Teorier, Fantasi, Science Fiction, Evigt Liv, Universum, Metauniversum, Planeter, Galaxer, Dysonsfär, Galaxer, Nirvana, Evolution, DNA, Äventyr, Maskhål, Svarta Hål, Fotoner, Parallella Universum, Strängteori etc. 

 Rena rama Science Fiction, som väcker många intressanta tankar om livet, framtiden och mänsklighetens möjligheter. Det är 6 halvtimmeslånga program som kommer efter varandra.

 Givetvis är idéerna skapade från ett materialistiskt perspektiv, men den som lärt sig att tänka i livsfilosofiska banor kan omvandla idéerna till filosofiska idéer (ibland gör de faktiskt det i de olika programmen)

 Har du tid så passa på att se programmen och använd dig av din livsfilosofiska fantasi.

 Programmen finns på:

https://www.svtplay.se/ar-1-miljon--berattelsen-om-din-framtid

 Vill du veta mer om vad livsfilosofi är gå in på www.duga.se

Todde

Kolla även: http://axiom1a.blogspot.com/2018/01/brown-begynnelse-varifran-kommer-vi.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Vad är Karma?

 I västerlandet råder det stora missförstånd om vad ordet Karma betyder.

 Karmas lag är ”Lagen om Orsak och Verkan”.

 Det indoeuropeiska rotordet är kwer-¹ med betydelsen att göra.

 De flesta har fått för sig att karmas lag handlar om öga för öga och tand för tand. Men den idén kommer istället från Sumerernas lagsystem - oftast känt som Hammurabis lagar. Hammurabis lagar skrevs på stenpelare i Mesopotamien c:a 1800 år f. Kr. Se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hammurabis_lagar

 För att förstå Karmas lag behöver man först och främst definiera de olika existenssfärer som individen verkar i. Vi kallar dessa existenssfärer för dynamiker. De är delar av den drivkraft (dynamik) som livet ger människan (egentligen den odödliga varelse som bor i människonaturen).

 Del 1 (= 1D) av denna dynamik är själva människonaturen eller det ego som de flesta människovarelser definierar sig genom och som samhället bekräftar som ”din existens”.

 Del 2 (= 2D) av livets dynamik för människan är existensen som familj. I vårt moderna samhälle oftast man + hustru + barn.

 Det 3 (= 3D) av livets dynamik är strävan att existera genom grupper eller med vänner (se artikeln om ”Vänskap” på: http://axiom1a.blogspot.com/2015/02/vanskap-artikel-behandlar-ett-amne-som.html ).

 Del 4 (= 4D) av livets dynamik är strävan att existera genom kulturen, civilisationen eller hela mänskligheten.

 Ett vanligt missförstånd om karma är att det är människonaturens karma (= 1Dn) det handlar om, men då glömmer man att människan inte är någon ensamvarg. Tvärtom är människan en gemenskapsvarelse. Hon strävar efter att tillhöra någon sorts gemenskap. Den människa som förblir ensam, utan gemenskap förblir olycklig.

 Ett annat missförstånd, som är väldigt vanligt i Asien är att det gäller att undvika att begå skadliga handlingar. Men om man nu bara väljer att undvika alla sorters skadliga handlingar, så är risken stor att man glömmer det som är MYCKET VIKTIGARE: Att utföra goda gärningar (= gärningar som gynnar det stora flertalet). Det är genom att utföra goda gärningar som du skapar positiv karma för din framtid. Även Jesus skall ha påpekat att det är de goda gärningarna, som gör dig salig (i Thomas Evangeliet och i "Bergspredikan").

 Den som lever i ett samhälle drabbas av negativ karma som har sin orsak i skadliga handlingar på alla dessa fyra dynamiker. Patriarkala hederskulturer skapar negativ karma för alla som utsätts för dem. Om du lever i en stad där en klanhövding har tagit kontrollen över en stadsdel, så kan du drabbas av den klanens negativa karma om du vistas i det område som klanhövdingen kontrollerar. Det är ett exempel på negativ 3D karma som kan påverka dig.

 Om du lever i en civilisation som har skapar lika rättigheter för kvinnor och män, så kommer du i åtnjutande av den positiva karma som den civilisationens upplysta kvinnor och män skapat. Det är exempel på positiv karma på 4Dn.

 Det kanske svåraste begreppet att förstå om karma är vad ORSAK egentligen är. Själva ordet orsak betyder det som skapar effekt. Ur icke-materialistisk synpunkt uppstår orsak ur andliga varelser, som skapar effekt. För vetenskapens materialister är all orsak förlagd till det som går att mäta i fysiska universum (som består av Materia, Energi, Rum och Tid).

 Karmas lag blir då (ur andligt perspektiv) lagen om hur andliga varelser skapar effekt. Om man följer olika orsakskedjor bakåt, genom alla reläpunkter i fysiska universum, hittar man så småningom den andliga orsaken.

 Om du mediterar på detta har du en möjlighet att ”lära känna dig själv (ditt sanna jag)”, men att på egen hand göra det är inte lätt. Vi rekommenderar dig att försöka finna en vältränad meditör som kan hjälpa dig att ta dig förbi de mentala barriärer som låser in dig i fixa tankebanor. Kolla gärna på: www.duga.se

 På vägen till ökad självkännedom kan du upptäcka att du faktiskt är mycket mer ORSAK än du har vågat erkänna. Vågar du nu?

 OBS! OBS! OBS! Det är genom att utföra skadliga handlingar (vare sig de utförs medvetet eller omedvetet) som individen försämrar sin förmåga att skapa (= vara ORSAK). Det är det som får individen att skapa NEGATIV karma. Negativ karma är detsamma som förlorad förmåga att vara ORSAK. Varje skadlig handling innebär att individen drar sig undan. Det är undandragandet från ansvar som innebär att individen drabbas av negativ karma. Tar individen ansvar fullt ut för sina skadliga handlingar drabbas hen inte av negativ karma. 
 Eftersom individen inte är enbart ett ego, kan individen ta ansvar inte bara på sin 1D utan även på de högre dynamikerna och därigenom undvika negativ karma även på dessa högre dynamik i livet (2D, 3D och 4D)

Todde

Also check: http://axiom1a.blogspot.com/2017/10/eliternas-ansvar-for-demokratin-2110.html b

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Thomas Jefferson & Tripoli Piraterna

 Jag har läst boken "Thomas Jefferson and the Tripoli Pirates" (ISBN 9780143129431) och fick lära mig något nytt:

 USA:s första krig efter frihetskriget var inte 1812 års krig mot England utan Jeffersons krig mot Tripoli 1801 till 1804.

 England och Frankrike betalade varje år tribut till de nordafrikanska staterna (Marocko, Libyen, Tunisien och Algeriet) så att dessa stater inte skulle låta sina pirater kapa engelska och franska fartyg.

 När de Förenta Staterna bröt sig loss från Storbritannien upphörde USA:s handelsfartyg att vara skyddade av Englands avtal med de nordafrikanska staterna och deras piratskepp.

 Plötsligt var USA:s handelsflotta lovligt byte för de nordafrikanska piraterna. Varken George Washington eller John Adams försökte när de var USA:s första och andra presidenter att få stopp på dessa kapningar av amerikanska skepp eller förslavandet av amerikanska sjömän. Men Thomas Jefferson (USA:s tredje president) hade retat upp sig på detta redan innan han tillträdde som president (1801).

Den nya amerikanska flottans första befälhavare bad Tripolis muslimske ledare förklara hur de Nordafrikanska barbarstaterna kunde motiveras att "föra krig mot nationer som inte hade gjort dem någon ont"

 Svaret fick blodet i hans ådror att isas: Enligt den heliga boken - Koranen: "Alla nationer som inte har erkänt profeten var syndare, som det var de trognas rätt och plikt att plundra och förslava"  Kristna sjömän var helt enkelt, lovligt villebråd.

 Efter frihetskriget nedrustade den nya amerikanska nationen. USA hade ingen flotta. Jefferson insåg att det var nödvändigt för USA att bygga sig en flotta som var tillräckligt stark för att besegra och betvinga de nordafrikanska piratstaterna och vidtog genast åtgärder för att åstadkomma detta. Redan efter några år hade USA således en flotta bestående av ett dussin slagskepp och fregatter.

 Samtidigt skapades det som idag är US Marin Corps. Det var kanske inte så många individer (c:a ett dussin) tillhöriga US Marines som följde med USA:s flotta till Medelhavet i början på 1800-talet, men de var både modiga, hängivna, totalt lojala mot den nya nationen och mer än villiga att offra sina liv för saken.

 Den värsta ”piratstaten” regerades av en muslimsk arab (han var Tripolis ”dey”), som hade tagit makten över huvudstaden Tripoli genom att avsätta den rättmätige arvingen (hans äldre bror) och behålla broderns fru och barn som gisslan i Tripoli, medan brodern gömde sig som landsflykting i Egypten. En av de mest hängivna marinsoldaterna insåg att om de kunde få den landsflyktige brodern, Hamat, att liera sig med amerikanarna, kunde USA:s flotta och soldater hjälpa honom att bli återinsatt på tronen i Tripoli. Det skulle omedelbart förbättra USA:s position.

 Sagt och gjort – Han lyckades kontakta Hamat, som kunde mobilisera några hundra arabiska krigare och så inleddes marschen mot Tripoli – 10 amerikanska marinkårssoldater och hundratals arabiska kamelberidna krigare. De var tvungna att färdas över 50 mil genom öknen. Vattnet och maten började tryta, men marinkårssoldaterna lovade att USA:s flotta skulle möta dem med nya förnödenheter innan de anlände till det första mindre samhället de behövde inta.

 Innan karavanen anlänt till mötesplatsen spred sig oron bland de arabiska kamelryttarna. De oroade sig över om vatten och matförråden skulle räcka till dem alla. De bestämde sig för att plundra mat- och vattenförråden. Tio amerikanska marinkårssoldaterna ställde sig framför förråden och gav inte vika med en enda tum när de upproriska araberna närmade sig förråden. Det fick araberna att dra sig tillbaka. Några araber gav sig iväg. De flesta lugnade ner sig. Karavanen kunde fortsätta sin marsch.

 När karavanen anlände till mötesplatsen såg man inte skymten av något fartyg med förnödenheter. Oron spred sig återigen bland araberna.

 Marinkårssoldaterna lugnade ner dem och informerade dem om att en ordentlig brasa skulle tändas på ett intilliggande berg. När natten föll på tändes brasan. På morgonen ankrade fartyget med förnödenheter upp på redden.

 Med förnyade vattenförråd och proviant fortsatte den lilla armén mot den första byn, som enkelt intogs.

 Under tiden som karavanen färdats genom öknen, hade den kapten som bar ansvaret för USA:s Medelhavsflotta försökt köpa loss de amerikanska förslavade sjömännen. Men ”deyen” hade begärt en alldeles för hög lösensumma, så kapten kunde inte skörda någon ära för att ha löst situationen. Kaptenen var väldigt mån om att just han skulle föräras och hedras för att ha slutit fred med piraterna". 

 Så snart marinkårssoldaterna och Hamats arabiska krigare lyckats inta byn spred sig ryktet att en beriden styrka med araber och amerikanska marinkårssoldater var på väg mot Tripoli, för att avsätta den sittande ”deyen” och återinsätta den rättmätiga tronarvingen på sin tron.

 Så nu blev ”deyen” väldigt ängslig och plötsligt mycket villig att förhandla om lösensumman, för att frige de amerikanska sjömännen. ”Deyen” och kapten kom överens om en summa som endast var 20 % av den ursprungliga lösensumman och ett fredsavtal mellan Tripoli och USA undertecknades.

 När den hängivna ledaren för marinkårssoldaterna, som kämpat sig fram genom öknen, fick reda på att kapten försigkommet honom ilsknade han till. Han hade minsann inte tänkt betala en enda dollar för att få sina landsmän frigivna. Det hade han redan kommit överens med Hamat om.

 Så småningom nådde informationen om händelsernas utveckling i Nordafrika fram till USA:s regering. Det stod snart klart vem som borde få äran för att piraternas hemländer besegrats (övriga Nordafrikanska pirat hemländer insåg att det var läge att sluta fred med USA och upphöra att trakassera amerikanska skepp och besättningar). De patriotiska marinkårs soldaterna nöjde sig inte med att de stater i Nordafrika som bedrev piratverksamhet och förslavade sjömän från kristna länder, frigav amerikanska förslavade sjömän. De krävde att alla kristna länders sjömän skulle friges och att alla handelsfartyg från kristna länder skulle tillåtas färdas utanför Nordafrikas kuster utan att attackeras och plundras.

 Så blev det också. Marinkåren fick som den ville, men lösensumman gick inte att få tillbaka.

 USA:s flotta var betydligt mindre än både Englands och Frankrikes flottor. Men det var USA:s flotta och USA:s marinkår som såg till att avbryta de Nordafrikanska ländernas plundrande av kristna handelsfartyg.

 Detta osjälviska agerande till förmån för de "kristna länderna" gjorde att respekten för den nyblivna nationen växte. 

 Genom att USA gick i krig mot de muslimska piratländerna skapades både den flotta och den marinkår, som senare gjorde det möjligt för USA att besegra Storbritannien i det krig som inleddes år 1812.

 USA:s marinkår har därefter utfört den ena hjältemodiga insatsen efter den andra i de krig som USA senare dragits in i. Att det första kriget som USA utkämpade under President Jeffersons ledning har glömts bort av de flesta historiker är inte så underligt, eftersom världens fokus då riktades mot det som hände i Europa under Napoleonkrigen.

 Men Jefferson var ingen vek president.

 Jefferson visade ju redan när han bröt mot nästan alla regler om vilka befogenheter han hade som president, när han köpte loss ”Louisiana territoriet” från Napoleons Frankrike.

Todde      juni 2018

Kolla även:

https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=1325909862417987000#editor/target=post;postID=8913160183581855840;onPublishedMenu=template;onClosedMenu=template;postNum=11;src=link 

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

 Dan Brown - Begynnelse - Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?

 En mycket läsvärd bok som kan leda till intressanta eftertankar

 Några (de mest givande och intressanta) utdrag från Dan Browns bok:

 texten finns med större text och med "bilden" över universums tidsspår på:

https://www.dropbox.com/s/1qthb4m3d1d910p/Begynnelse.docx?dl=0 

Begynnelse

 Inledning – Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?

 – Vår begynnelse och vårt öde. Låt oss vara barn igen, låt oss ligga under stjärnorna med våra sinnen öppna inför alla möjligheter. Låt oss vara som gamla tiders upptäcktsresande, de som lämnade allt bakom sig och gav sig ut på det vida havet. De som först såg skymten av en kust ingen tidigare skådat. De som föll på knä, uppfyllda av förundran över att världen var långt större än de i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Allt det som tidigare tagits för givet upplöstes och tillintetgjordes inför de nya upptäckterna.

 Hjärnans operativsystem – Hur kommer det sig att den moderna människan är i stånd att dra logiska och analytiska slutsatser och samtidigt godtar religiösa trossatser som skulle smulas sänder vid minsta rationella granskning? Svaret visar sig vara ganska enkelt – människohjärnan. Varför tror den på det den tror på? Hjärnan har ett operativsystem som en organisk dator. Ett regelverk som organiserar och sorterar det kaotiska flöde den tar in hela dagarna. Ord, en låt som fastnar, en siren, smaken av choklad. Som ni säkert kan tänka er väller det oupphörligt in en mängd information av olika slag och hjärnan måste försöka skapa reda. Faktum är att ens verklighetsuppfattning definieras av hjärnans operativsystem.

 Tyvärr har man spelat oss ett spratt, för den som programmerade människohjärnan hade ett sjukt sinne för humor. Det är med andra ord inte vårt fel att vi tror på dom tokigheter som vi tror på. Astrologiska diagram, Jesus som gick på vattnet, Scientologins grundare L Ron Hubbard, den egyptiska guden Osiris, hinduernas fyrarmade elefantgud Ganesha och en marmorstaty av jungfru Maria som grät fysiska tårar.

 Bekämpa kaos, skapa ordning – Och i egenskap av programmerare måste jag ställa mig frågan, vilken sorts bisarrt operativsystem skulle komma fram till så ologiska slutsatser? Om vi kunde se in i människohjärnan och tolka dess system skulle vi hitta någonting i den här stilen – bekämpa kaos, skapa ordning. Detta är grunden i vår hjärnas programmering. Vår drift att organisera är inskriven i vårt DNA. Datavacuum, tro, religion och vetenskap – För den mänskliga hjärnan är vilket svar som helst bättre än inget. Vi känner ett starkt obehag när vi står inför otillräcklig data. Så våra hjärnor börjar uppfinna fakta. Vilket, åtminstone ger en illusion av ordning och skapar därför en myriad av filosofier och mytologier och religioner.

 För att övertyga oss om att det i alla fall finns ordning och reda i den osynliga världen. Eftersom inte alla religioner ger samma svar, kan stora folkgrupper börja kriga mot varandra över vilka svar som är dom rätta och vilken version av gud som är den enda sanna. Religionen har alltid haft ensamrätt på andliga frågor. Något som gör att vi inte ifrågasätter dess läror, ens när dom verkar trotsa sunt förnuft. Men tro innebär per definition att man sätter sin tillit till något som inte går att se eller ta på. Att man godtar något som fakta. Trots att man inte har empiriska bevis för det. Det i sin tur leder förståeligt nog till att vi väljer att tro på olika saker, eftersom det inte finns någon universell sanning.

 Forskning är trons raka motsats. Forskning går ut på att hitta fysiska bevis på sånt man än så länge inte har kunskap om, och sätta sig över vidskepelse och missuppfattningar till förmån för konkreta fakta. Religionens tidevarv närmar sig sitt slut (kan vi hoppas på det?) och vetenskapens tidevarv gryr.

 Liv och Entropi – Hur gör vi för att skapa liv? Det går inte och det är det som är poängen. När det gäller skapelseprocessen, att gå över den tröskeln där döda kemikalier bildar levande organismer, så kör vetenskapen huvudet i vägen. Det finns inga mekanismer i kemin som förklarar hur det går till. Faktum är att blotta tanken på att celler skulle gå samman och bilda livsformer, borde vara i direkt konflikt med lagen om entropi. Entropi är bara ett finare sätt att säga att saker och ting går åt skogen. På vetenskapsspråk brukar vi säga att ett organiserat system kommer oundvikligen förr eller senare att braka samman.

 Jag har just satt ihop miljontals sandkorn till ett slott. Nu skall vi se vad universum tycker om den saken. Bara några sekunder senare sköljer en våg in över stranden och spolar bort slottet. Japp, universum hittade mina ordnade sandkorn och oordnade dom, spred ut dom över sanden. Det är så entropi fungerar. Vågor som rullar in över stranden formar aldrig sanden till ett slott. Entropin upplöser struktur. Sandslott uppstår aldrig spontant i universum, dom försvinner bara. När man värmer kaffe och tar ut en rykande het kopp ur en mikrovågsugn, fokuserar man värmeenergi i en kopp. Om man ställer koppen på köksbänken och låter den stå där en timme, försvinner värmen ut i rummet och fördelar den jämt. Ungefär som sand på en strand. Entropi igen, och processen är oåterkallelig. Hur länge man än väntar kommer universum aldrig att värma upp kaffet igen, och inte heller laga ett trasigt ägg eller bygga upp ett nerrasat sandslott. Vi lever i ett universum som är entropiskt till sin natur. En värd vars fysiska lagar bygger på slump, inte ordning. Så frågan är, hur kan livlösa kemikalier på något magiskt vis organisera sig själva till komplext sammansatta livsformer?

 Universums syfte – (Kirch beskriver en teori av Jeremy England) ... Universum drevs av ett enda syfte, ett mål, att sprida energi. Man kunde enkelt uttrycka det som att när universum hittade områden med fokuserad energi, spred den ut den energin. Det klassiska exemplet var det som Kirsch nämnt, kaffekoppen på köksbänken. Kaffet svalnade alltid, genom att skicka ut värmen till andra molekyler i rummet, enligt termodynamikens andra huvudsats. – Vi vet att universum vill ha entropi (oordning). Enkelt uttryckt så är materia självorganiserande för att bättre kunna sprida energi. För att kunna åstadkomma oordning skapar naturen små fickor av ordning. Dessa fickor är till för att eskalera kaoset i ett system och där med öka entropifaktorn. Fysikens lagar skapade med andra ord mekanismer för att skingra energi. Blixten skickade iväg molnets energi ner i jorden, spred ut den och ökade därmed systemets allmänna entropi. Eller Big Bang. En våldsam spridning av kraft.

 Vad har entropi med livets begynnelse att göra? Jo, det visar sig att livet är ett extremt effektivt redskap för att sprida energi. Ett träd absorberar till exempel solens intensiva energi. Använder den för att växa, och sänder sedan ut infrarött ljus. En mycket mindre fokuserad energiform. Fotosyntes är en synnerligen effektiv entropimaskin. Solens koncentrerade energi löses upp och försvagas av trädet och skapar därmed en allmän ökning av universums entropi. Samma sak kan sägas om alla levande organismer. Där ibland människor som konsumerar organiserad materia i form av mat, omvandlar den till energi, och sedan skickar tillbaka värmeenergi. I stora drag skulle jag säga livet inte lyder under fysikens lagar, utan att livet började på grund av dessa lagar. – Om starkt solljus träffade ett stycke fertil jord skulle jordens fysikaliska lagar skapa en blomma som ett medel att skingra den energin. Om svavelfickor nere i havsdjupet gav upphov till områden med kokande vatten skulle liv uppstå på dessa platser och sprida energin. Om professor Englands teori stämmer så skulle hela kosmos operativsystem kunna sammanfattas i ett enda huvudkommando – sprid energi.

 Vad det gäller andlighet, betraktar jag den här teorin som agnostisk. Jag försöker bara beskriva hur det är i universum. De andliga slutsatserna överlåter jag till präster och filosofer.

 Liv, koder, mönster och DNA

 Fysikens lagar kan ensamma ge upphov till liv. Edmunds upptäckt var fascinerande och definitivt sprängstoff, men för Langdon gav den upphov till en följdfråga som han var förvånad över att ingen ställde – om fysikens lagar är så mäktiga att dom kan skapa liv, vem skapade lagarna?

 För mig ligger frågan om Gud i att förstå skillnaden mellan koder och mönster. Koder och mönster är två mycket olika saker och många människor blandar ihop dem. Ett mönster är en distinkt organiserad sekvens, vilken som helst. Mönster förekommer överallt i naturen, solrosens spiralformade blomkorgar, de sexkantiga cellerna i binas vaxkakor, de runda ringarna på vattnet när en fisk sprattlar och så vidare. Koder är speciella, koder måste innehålla upplysningar. Dom måste göra något mer än att bara bilda ett mönster. Koder måste överföra fakta och information. Exempel på koder är skriftspråk, musiknoter, matematiska ekvationer, dataspråk och till och med enkla symboler som krucifixet. Alla dessa exempel kan föra fram ett budskap på ett sätt som spiralväxande solrosfrön inte kan. Den andra skillnaden mellan koder och mönster är att koder inte uppstår spontant i världen.

 Musiknoter växer inte på träd och symboler ritar inte sig själva i sanden. En kod är ett fullt medvetet påfund av en intelligens. Koder växer inte fram organiskt, de måste skapas.

 Den genetiska koden är en paradox. Den genetiska koden innehöll uppenbarligen information, specifika instruktioner om hur man bygger organismer. DNA har skapats av ett intelligent medvetande! Ända sedan jag var barn har jag haft en magkänsla av att det finns ett medvetande bakom universum. När jag studerar matematikens precision, fysikens pålitlighet och kosmos symmetri, känns det inte som om det är en kall vetenskap jag ser. Utan som fotavtrycket av något levande. Skuggan av en större kraft som vi inte kan fatta.

 Människan har skapat ett antal koder - alfabetet, matematikens siffror och symboler och musikens  toner. Så vem/vad skapade DNA koden? Vem vad skapade atomerna, som är en kod för kemin? 

Nila Pihl 2018 4  - kolla: www.duga.se

Kontrollblad
1. Läs – Inledning
2.  Diskutera
3.  Läs – Hjärnans operativsystem
4. Diskutera hjärnans operativsystem och dess skapare  5. Diskutera evolution vs. kreationism6. Läs – Bekämpa kaos, skapa ordning
7. Diskutera programdirektivet ”bekämpa kaos, skapa ordning”
8. Diskutera DNA som ett programspråk och genomet som programkod  9. Läs - Datavacuum, tro, religion och vetenskap
10. Diskutera datavacuum, tro, religion och vetenskap
11. Läs – Liv och Entropi
12. Gå enkelt igenom begreppen entropi, energi, exergi, termodynamik till en tillräcklig förståelse
13. Gå enkelt igenom Big Bang (se bild) till en tillräcklig förståelse
14. Diskutera dessa ämnen  15. Diskutera entropi som ”andlig kvicksand” som leder till att fastna (= liv ur indo-europeiskt rotordet – ”leip”)
16. Diskutera momentum och flöde.17. Läs – Universums syfte
18. Diskutera universum syfte
19. Gå igenom begreppet Naturlag
20. Diskutera Demokritos, René Descartes och Isaac Newtons syn på universum och spelet21. Läs – Liv, koder, mönster och DNA
22. Diskutera liv, koder, mönster och DNA
23. Vad händer med omedvetna spelare i livets spel?
24. Vad är syftet med hela detta spelet?
25. Vart är vi på väg?26. Hur kommer vi dit?
Ord, begrepp och personer
Operativsystem – Utgör länken mellan datorns maskinvara och de tillämpningsprogram som användaren vill köra på datorn.

Entropi – Mängden värmeenergi i ett termodynamiskt system som inte kan omvandlas till arbete. Termodynamikens andra huvudsats säger att naturens riktning är att öka oordningen, vilket oftast postuleras som att jämvikt uppstår då entropin uppnått sitt maximala värde. Enligt termodynamikens andra huvudsats kan värme aldrig av sig själv flyta från kallt till varmt. Frånvaron av exergi, är detsamma som maximal entropi (den s.k. värmedöden när det gäller hela universum).

Exergi – Termen exergi skapades av Zoran Rant 1953 från de grekiska orden ex (yttre, ut ur, iväg från) och ergon (arbete) (rotord werg- To do). Inom termodynamiken är exergi det maximalt tillgängliga mekaniska arbetet under en termodynamisk process. Energi ändras alltid från en form till en annan i enlighet med termodynamikens första huvudsats. Exergi förbrukas alltid när processen är irreversibel, till exempel genom förlust av värme till omgivningen, i enlighet med termodynamikens andra huvudsats. Denna förbrukning är proportionell mot entropiökningen hos systemet tillsammans med dess omgivning. Exergi är av principiell betydelse för förståelsen av verkligheten. I ett universum utan exergi skulle inga kontraster, inga skillnader, mönster eller strukturer förekomma. "Tid" förlorar sin mening eftersom ingenting kan förändras. Med strukturer kommer exergi och med strukturer i samverkan följer exergiöverföring och förändring. Om exergin bevaras skulle tiden sakna riktning och mening. Förändringar måste ske med exergiförluster, det vill säga vara icke omvändbara, för att ge tiden riktning och mening.

Energi – Energi av orden en (in, inom, inre) och ergon (arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse eller arbete. Energi kan vara lagrad (potentiell energi eller lägesenergi) eller något som överförs. Enligt termodynamikens första lag kan energi inte skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.

Termodynamik – Termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och särskilt samspelet mellan värme och arbete.

Termodynamikens första huvudsats (energiprincipen): Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termo-dynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.

Termodynamikens andra huvudsats (entropilagen): Termodynamikens andra huvudsats postulerar att i ett isolerat system sker alla spontana processer enbart i en riktning. Det innebär att ett isolerat systems entropi aldrig minskar. Isolerade system tenderar att utvecklas mot termodynamisk jämvikt, ett tillstånd av maximal entropi. Ingen process är möjlig vars enda resultat är att värme tas från en reservoar och helt omvandlas till arbete. En tänkt maskin som bryter mot denna naturlag kallas en perpetuum mobile (evighetsmaskin). När vi använder energi omvandlas den till andra former men vi förbrukar dess exergi – eller med andra ord ökar entropin. En energiomvandling medför alltså alltid exergiförbrukning, det vill säga entropiökning.

Agnostisk, Agnosticism, (från grekiska, a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma.

Momentum – Momentum är en anglicism som i svenskan har kommit att användas i överförd mening inom ekonomi, sport, organisationssammanhang med flera områden. I engelskan är ordets bokstavliga betydelse ett mekaniskt begrepp, rörelsemängd, och syftar oftast på en "tröghetsprincip" i de sammanhang en rörelse fortsätter i samma riktning när den väl kommit igång. I överförd bemärkelse handlar det om att få upp farten och behålla den.

 E = mc² – Sambandet mellan energi och massa innebär att dessa är ett mått på samma sak. Sambandet formulerades 1905 av Albert Einstein. Formeln anger relationen mellan energin (E) hos en kropp, och dess massa (m), samt ljusets hastighet i vakuum (c, 299 792 458 m/s).

Naturlag – Begreppet naturlag har en lång historia som sträcker sig till före vår tideräknings början. Det tillämpades då inom rättsfilosofin, ekonomin, samhällsordningen och i någon mån inom religionen. Om lagarna, som styrde naturens ordning, inte styrdes av Gud var de instiftade av Gud. Atomisten Demokritos menade att världsordningen var rent orsaksrelaterad. Första gången som vi möter begreppet naturlag i en någorlunda modern betydelse är i René Descartes Principia Philosophiae från 1644.
Isaac Newton (1643 –1727) publicerade sin Principia mathematica år 1687 i vilken han också framför tre fundamentala lagar: tröghetslagen, kraftlagen och lagen om verkan och motverkan. Dessutom formulerade han tyngdlagen. Med dessa lagar kunde han härleda formen på planetbanorna, lagarna för fallrörelsen och så vidare. Dessa lagar uppfattar vi som naturlagar.
Jeremy England – Jeremy England is an American physicist at the Massachusetts Institute of Technology best known for his statistical physics arguments to explain the spontaneous emergence of life, and consequently, the modern synthesis of evolution.


Med hälsning från www.duga.se
 Nila pihl oroginaltext (med figur som visar universums tidslinje) finns på:

https://www.dropbox.com/s/1qthb4m3d1d910p/Begynnelse.docx?dl=0

Kolla även: http://axiom1a.blogspot.se/2017/11/ar-vi-tillrackligt-smarta-for-articiell.html

och http://axiom1a.blogspot.se/2018/01/nar-uppstod-civilisationen-gobekli-tepe.html

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation, kolla:

https://www.duga.se/

Todde