lördag 31 januari 2015

Om Anledningsfabriken

Om Anledningsfabriken
eller
Sakliga argument påverkar inte åsikter

 Med handen på hjärtat, hur många gånger har fakta­baserade rationella argument fått dig att ändra åsikt i en viktig politisk eller ekonomisk fråga? Förmodli­gen har det inte hänt särskilt ofta, i synnerhet inte i vuxen ålder. Våra åsikter bygger till stor del på institinktiva, känslomässiga reaktioner. Argumenten konstruerar vi i efterhand, för att våra åsikter ska verka välgrundade och faktabaserade (av vår välorganiserade ”anledningsfabrik”). Vår världs­bild är given av vårt arv och vår uppväxt i mycket större utsträckning än vi själva vill medge.
De flesta av oss kan enkelt konstatera att anledningsfabriken existerar. Våra erfarenheter talar tydligt om för oss att varje människa har sin egen lilla anledningsfabrik i sitt eget sinne. Viljan att förklara var obehagliga åsikter kommer ifrån, kan lätt uppfattas som ett försvar för dessa åsikter. Följaktligen blir somliga upprörda om man förkla­rar – eller försvarar – att terroristerna som utförde terrordåden mot satirtidningen Charlie Hebdo sköts ihjäl. Vilken åsikt som är den obehagliga, beror dock helt på vem (vems anledningsfabrik) som tillfrågas.
 För alla som tror på idén om ett rationellt samtal där sakliga argument ställs mot varandra och de felaktiga argumenten avslöjas, är det en nedslående tanke att sakliga argument sällan får någon att ändra åsikt. Samtidigt blir det lättare att förstå och fördra mycket av vad som förekommer i den of­fentliga debatten, där deltagarna utmanar andras åsikter mycket oftare än de utmanar sina egna.
 Ett annat faktum som är lätt att konstatera är att inom området ekonomi tycks samhällsvetare reagera instinktivt i frågor som rör kapitalism och entreprenörskap. För vissa är de system som frigör människors skapandekraft och ökar vårt välstånd. För andra är de system som skapar ojämlikhet när kapitalägare skor sig på andras arbete. Båda sidor kan hänvisa till fakta – men kapitalismens och entreprenörernas förespråkare och kritiker ter sig ofta fullständigt oförstående för varandra. I den politiska debatten är situationen ännu värre, och det är berättigat att fråga om det alls är möjligt för åsiktsmotståndare att lära av och berika varandra.
 Ska svaret på den frågan vara jakande, krävs nog att alla debattörer rannsakar sitt beteende. Sociala mediers entusiastiska hejarklackar, som urskillningslöst sprider vidare argument för åsikter de redan har, lär inte få många att ändra åsikt. Däre­mot kan vi alla bidra till ett bättre debattklimat ge­nom att visa ökad förståelse för att kloka människ­or kan komma till helt olika slutsatser.
 Din politiska motståndare kan verka dum, oför­mögen att läsa innantill och plågsamt omedveten om vad forskare har att säga i en viss fråga. I stället för att sucka uppgivet över detta, betänk den högst sannolika möjligheten att din åsiktsmotståndare tänker exakt samma sak om dig.
 Att råda bot på anledningsfabrikens härjande och blockerande av förnuftigt tänkande är ingen lätt uppgift. I vår livsfilosofiska förening har vi metoder att minska anledningsfabrikens dominans över våra tankar och känslor, men det är en tålamodsprövande uppgift och det är inte alla som står ut med att ifrågasätta sig själva i tillräckligt hög grad. Men om du har modet att attackera orsakerna till att du har lagt dig till med en anledningsfabrik väntar stora belöningar i form av höjd livskvalitet.


 Todde          Januari 2015

och om du vill bidra till skapandet av en bättre civilisation med hjälp av "Den Moderna Sokratiska Metoden" - Dialektik, kolla: